Massimiliano Franzé har en lång bakgrund inom finans och värdepappershandel. I 21 år har han arbetat som daytrader, varav 13 år som anställd i Stockholm och Luxemburg och de senaste åtta åren i egen regi. Nu jobbar han även delvis med onoterade investeringar och är bland annat involverad i Augere – Sveriges första virtuella tradinggolv.

Hur kom du in på finans?
– Egentligen av en slump. Jag läste matematik och fysik vid Stockholms Universitet samtidigt som jag några kvällar i veckan jobbade extra på dåvarande OM-gruppen, en förlaga till Nasdaq OMX. Efter den ingången fick jag efter examen jobb på nätmäklaren Nordnet, som då var i sin linda.

Vad är det roligaste med att jobba inom den världen?
– I just min tjänst har jag allra mest uppskattat friheten under ansvar. Sen ska jag inte sticka under stolen med att jag går igång på risk.

Varför det har gått så bra för honom beror, enligt honom själv, på att han hade tur med tajmingen när han väl kom in i branschen. Proprietary trading var hett hos bankerna och finansinstituten. Sen är det nog det där med att våga ta risker, något som begränsar de flesta.

– Jag var aldrig rädd för att bära risk, och tvekade därför sällan när de gällde att fatta snabba beslut – vilket är en av grundbultarna i aktiv trading.

Vilka har varit dina viktigaste lärdomar?
– De är många! En är att finansbranschen tyvärr lockar till sig många lycksökare som inte skyr några medel för att göra sin egen karriär. Med det sagt är det viktigt att vara på sin vakt. Dock tror jag det blivit mycket bättre efter finanskrisen, som reglerat branschen hårdare och därmed städat upp något.

Vilka tips vill du ge till de som vill lyckas?
– Var ödmjuk och lyhörd, alltså sådant som branschen behöver mer av. Det är även viktigt att vara nästan överdrivet noggrann. När det kommer till andras pengar och ekonomi finns inte mycket utrymme för misstag.

Nu skriver du bok om de åren. Varför?
– Jag delade min tradingdagbok på Instagram och skrev ibland lite längre texter, mest på kul, under namnet Sunday Stories. Utan några som helst förväntningar och invaggad i tryggheten av att ingen läsare personligen kände mig, så bara matade jag på med anekdoter, möten och flashbacks från min tid som anställd trader. Då förstod jag lite oväntat att jag satt på en historia att berätta. En historia som läsarna ville ha mer av från en miljö de ville veta mer om. Detta har gett inspiration till min debutroman, som nu är under författande.