Därför får din kompis jobbet
16 Okt 2013 kl: 00:00

Därför får din kompis jobbet

Det började med att Caroline Tovatt, forskare vid Linköpings universitet, själv hade svårt att hitta ett jobb trots slutförd utbildning med bra resultat.

– Jag var färdig med min kandidatexamen och det var lågkonjunktur. Jag sökte hundratals jobb utan resultat. Till slut fick jag ett via kontakter, och då började jag fundera över varför vissa kursare hade fått jobb så snabbt, trots att de inte var duktigare. Jag hade trott på meritokratin fram till dess, att den bäst lämpade skulle få jobbet, men insåg att det kanske inte var så enkelt. Några år senare bestämde jag mig för att göra en kvalitativ studie om hur öppningar skapas, vad det är som gör att man faller ur arbetsmarknaden, hur man kommer tillbaka och hur man tar sig in efter att man skaffat en akademisk utbildning.

 

I jobbet med den färska avhandlingen Erkännandets Janusansike – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer, intervjuade Caroline människor inom tre huvudgrupper: ungdomar, akademiker som inte jobbar med det de är utbildade till och akademiker som lyckats i ett svårt område där framgången är starkt förknippad med socialt kapital.

 

Resultatet visar att det många gånger är informella kontakter som gör att någon får ett jobb.

– Men samtidigt griper det informella och formella tag i varandra. Även om du rekommenderats till en tjänst så slutar det med att chefen sitter ner med sökanden och går igenom betyg och referenser.

 

Hur reagerade du på det du fick höra i intervjuerna?

– Jag blev inte direkt förvånad över att rekrytering inte sker så mycket via annonser utan mer informellt i dag. Sedan förstod jag betydelsen av det här, det som är lätt att glömma av, nämligen den första ingången. Vad som händer innan du får det där jobbet. Hur och med stöd av vem som gör att du börjar på ett jobb kan vara mer betydelsefullt än att du får den där fasta tjänsten.

 

Det handlar till exempel om att ha kompisar som hjälper dig skriva en ansökan – som de sedan tipsar chefen om, eller att ha växt upp i en familj som visat dig redan från barnsben hur det går till på arbetsmarknaden, och hur du bäst beter dig i när du söker ett jobb eller blir kallad till intervju. Det finns helt enkelt ett värde i att någon öppnat dörren för dig, och när Caroline Tovatt tittade på hur den informella gallringsprocessen går till såg hon ett tydligt mönster.

 

– Innan du får ett jobb handlar det om att få sina kunskaper och erfarenheter att bli erkända. Men så fort du är inne i arbetslivet blir du istället en av alla dem som erkänner andra. Då kan du, då chefen fått förtroende för dig, också få makten att sortera och välja vilka i ditt sociala nätverk som ska rekommenderas.  Mönstret som framträder är att du då blir mycket mer restriktiv med vilka du går i god för. Ofta vill du ha känt dem ganska länge, du vill ha koll på styrkor och svagheter och helst ska ni ha jobbat tillsammans eftersom man är på ett sätt privat och ett annat på jobbet.

 

Det betyder att den dagen du har blivit betrodd med att få vara med och sortera, den dagen är du också väldigt försiktig med vilka du väljer ut.

– Om du rekommenderar någon som inte funkar faller det tillbaka på dig. Det säger en del om ditt omdöme, att du gör en bra eller dålig rekommendation, och du vill inte riskera ditt förtroendekapital hos chefen.

 

Så vad är problemet med detta?

– Det blir lite som förr i tiden, att vitsord och rykte ökar i betydelse, trots att det är något vi strävade bort från när vi skapade ett välfärdssamhälle. Då stiftade vi lagar mot att tjänster skulle tillsättas via släktskap och vänskapsförbindelser och istället utlysas via den offentliga arbetsförmedlingen. Vi ville ändra det här med att folk var födda till en lott. Det du gjorde i livet skulle avgöra dina möjligheter inte vilken släkt du var född i.

 

Och vad kan man säga om fördelarna?

– Det är en svår fråga, kanske att du, genom ditt sociala nätverk kan hitta arbeten som du inte skulle hittat på egen hand eller via annons. När du är ung och ska börja arbeta kan det också kännas tryggt med ett bekant ansikte på jobbet. På ett liknande sätt kan chefer uppleva det tryggt att en i personalen har gått i god för den som söker den lediga tjänsten. Att rekrytera är ofta förknippat med ett risktagande och att någon tipsar, rekommenderar och går i god för en kandidat kan helt enkelt kännas tryggt.

 

Här kan du läsa mer om avhandlingen.

 

CAROLINE TOVATT

AKTUELL: Med avhandlingen ”Erkännandets Janusansikte – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer”, vid Linköpings universitet.

UTBILDNING: Beteendevetenskaplig utredarlinje, magister i social entropologi, doktorsexamen i migration och etnicitet.
ÅLDER: 45 år.

BOR: Stockholm.

 

Läs också:

Affärsnätverkandet – så använder du det till din fördel

Fick jobb genom Instagram

Så sticker du ut bland 225 miljoner