Skippern som vägrar skippa plugget
24 Mar 2015 kl: 00:00

Skippern som vägrar skippa plugget

Man kan verkligen säga att Anna har curlingen i blodet.

– Mina föräldrar har spelat curling på elitnivå och träffades genom det. Mamma lade av innan min storebror, som också curlar, föddes. Hon är fortfarande involverad i sporten. Pappa spelade sitt sista internationella mästerskap 1996 och är i dag coach för mitt curlinglag.

Annas pojkvän såg sig också manad att ta upp sporten, och har tillsammans med några andra ”curlingpojkvänner” bildat ett lag som huserar i division fem.

Som lagledare och skipper för Team Hasselborg har Anna det yttersta ansvaret för det taktiska och beslutsfattandet kring spelet. Ett ansvar hon trivs ypperligt med.

– Dessutom lägger jag matchernas två sista stenar, och avslutar också varje omgång. Det kan liknas vid en straffläggning i fotboll. Att få gå fram och avgöra jämna matcher är jättekul – men man måste klara av pressen, då det är en del av jobbet som ”fyra” och avslutare.

”Den största utmaningen har varit att få ihop curlingen med skolans obligatoriska moment, som ­tentor och seminarier. Där önskar jag ibland att universitetet kunde vara mer flexibelt”

Förra året vann Team Hasselborg SM och fick även chansen att representera Sverige i EM, något Anna beskriver som sin hittills största merit.

– Vi tog oss inte till slutspel men är ändå nöjda med veckan som helhet. Att få möta OS-lag på hemmaplan och bli uttagna till EM med dem som konkurrenter gör att vi känner trygghet i att vi är nära den absoluta världseliten.

Trots att curlingen är en så stor del av hennes liv hinner Anna med både ­ekonomistudier vid Stockholms universitet och extraarbete som management­konsult. Hemligheten ligger i prioriteringar och struktur.

– Akademiska studier ger mig stor frihet att själv lägga upp mitt liv. Tränar jag på dagen kan jag studera eller jobba på kvällen och vice versa. Den största utmaningen har varit att få ihop curlingen med skolans obligatoriska moment, som ­tentor och seminarier. Där önskar jag ibland att universitetet kunde vara mer flexibelt. Inte att de ska särbehandla mig eller så, utan arrangera fler uppsamlingsheat. Nu har jag bara en statistikkurs som släpar. Jag har missat den i flera år, men siktar på att äntligen få den gjord samtidigt med min examensuppsats i civilekonomi som precis är påbörjad.

Trots en del krångel har det mesta fungerat över Annas förväntningar. Nu blickar hon mot en framtid inom såväl elitcurling som management.

– Inom ekonomi drivs jag av organisationsutveckling, löner och jämställdhet. När det kommer till curlingen finns det inget större än ett OS-guld, men det ligger nog ett par år fram i tiden. För att jag ska kunna jaga den drömmen måste min framtida arbetsgivare vara flexibel och förstående för mitt sportande – för jag ­kommer aldrig att ledsna.