Mellanchefen
→Det är lite synd om mellanchefen. Den har alltid velat bli chef, eller arbetsledare som högsta chefen vill kalla dess otacksamma position. Men mellanchefen saknar helt den pondus och självklara attityd som många andra chefer har.

Mellanchefens uppgift är nämligen främst att ”rapportera uppåt”, och den får sällan bestämma något på egen hand utan att ha fått klartecken uppifrån. Detta tacklar mellanchefer på olika sätt. En del blir frustrerade och pekar med hela handen helt utan täckning, andra beter sig undanglidande som maneter och lyckas inte ens fatta beslut om att köpa en ny skrivare när den gamla är trasig. Den här sortens chef förvaltar mer än den förändrar. Typisk replik: ”Jag måste kolla hur det är tänkt att vi ska göra med det här innan jag kan ge dig något besked.”

Kompischefen
→Kompischefen är särskilt vanlig på mindre arbetsplatser där man sitter tillsammans och jobbar och hierarkin inte är tydlig eller erkänd. Kompischefen vill stå på god fot med alla, och känner sig lätt trängd om den behöver fatta impopulära beslut.

Relationen med kompischefen är ofta ganska bedräglig, eftersom det som föreställer vänskap i själva verket innehåller en maktobalans – lite som att leka med tioåringar när man själv just har fyllt sju. I goda tider är det en trevlig sorts chef att ha, i sämre tider kan det vara en god idé att se till att ha skriftligt på alla överenskommelser av vikt. Typisk replik: ”Vi tar en öl sen eller?”

Teflonchefen
→Oavsett vad det rör sig om rinner det av. Ambitionsnivån hos teflonchefen ligger på att ta sig till jobbet, jobba, åka hem. På ett närmast mirakulöst sätt lyckas teflonchefen undvika allt som skulle kunna innebära någon sorts engagemang.

Den tar emot synpunkter, förslag och böner om löneförhöjning med samma blanka uppsyn – och lämnar det sedan därhän. Teflonchefen avskyr konflikter och lämnar allt i knäet på sina underordnade. I sitt undanglidande sätt kan den ibland misstas för att vara en streber, men teflonchefen har ingen önskan om att göra karriär. Allt är väl ganska bra som det är? Och ganska bra är fullt nog för en teflonchef. Typisk replik: ”Ja … Hmm … Du, jag måste tyvärr gå nu.”

Visionära chefen
→Visst är det härligt med människor som tänker stort? Det tycker den visionära chefen också. Den älskar att sitta i kanonlånga möten och prata om framtiden. Det målas på whiteboardtavlor och visas hemmasnickrade kurvor som om det inte fanns någon morgondag.

Och det finns det ofta inte heller, eftersom den visionära chefen lätt famlar vidare i positiv anda utan att kunna konkretisera vare sig sina egna eller dina idéer. I kombination med någon som får saker gjorda kan den visionära chefen vara en värdefull inspiratör. Utan en sådan kompanjon stannar det mesta på idéstadiet för evigt. Vilket lätt blir frustrerande för dem som jobbar med den här chefen som arbetsledare. Typisk replik: ”Hur vi genomför det här får vi kika på i morgon, det viktiga är att kasta loss!”

Maktchefen
→Den auktoritära chefen har velat bli chef sedan den var liten och bossade runt med sina dagiskompisar i klätterställningen. För den auktoritära chefen är handlingskraft och pondus ledord, men ofta kan den framstå som arrogant i sin maktutövning.

Det pekas med hela handen, arbetsuppgifter delas ut som order och vid en konflikt kan den auktoritära chefen bli riktigt obehaglig eftersom den helt enkelt inte tål att bli emotsagd. Den här typen av chef är inte sällan byråkratiskt lagd och förtjust i regler och riktlinjer. Om du börjar prata om att tänka utanför boxen, kommer den auktoritära chefen att anlägga en min av oförstående som skulle kunna leda raka vägen in på scenskolan. Typisk replik: ”Jag försöker vara tydlig här.”

Streberchefen
→Streberchefen känner du igen på de djupt liggande ögonen och minimala öronen som ligger smetade mot huvudet. Så ser den ut för att underlätta det hårdnackade stångandet mot styrelserummet, och för att försvåra för konkurrenter att bita sig fast. Streberchefen är inte intresserad av dig eftersom du står under den i rang

. Det kan vara bra på så vis att du får arbeta självständigt, men sämre eftersom du aldrig kommer att få vare sig kredd, utbildningspott eller uppmuntran. Om du själv planerar att klättra inom organisationen är streberchefen ett problem, eftersom den lätt känner sig hotad. Typisk replik (med ett pågående telefonsamtal i andra örat): ”Jamen du det låter väl bra, fortsätt så, håll ställningarna, jag ska in i ett viktigt möte nu.”

Den bästa chefen
→De växer inte på träd, men de finns! En riktigt bra chef behöver aldrig markera vare sig auktoritet eller kamratskap, det liksom bara finns där eftersom chefen är kunnig, pålitlig, lojal, rättvis och trevlig.

Den bästa chefen förstår vikten av delaktighet och utveckling, är genusmedveten och vet att ett företags viktigaste tillgång är personalen. Det enda smolket i tiofikat är väl påståendet om att perfekta människor inte existerar, vilket ger skäl att misstänka att den bästa chefen är en riktig douchebag på andra plan i livet. Men spela roll – du har dragit en vinstlott. Typisk replik: ”Du får löneförhöjning, och dessutom vill jag skicka dig på en inspirationsresa till Hawaii i två veckor.”