Chefen öppnar dörren, kliver ut från sitt hörnkontor och blickar ut över landskapet av skrivbord. Jodå, alla medarbetare sitter vid sina platser, ingen står och hänger vid kaffeautomaten i onödan. I stället knattrar de på tangenter, lyfter lurar och letar viktiga papper i sina hurtsar. Chefen kan nöjt återvända till sin trygga vrå.
För många svenskar osar detta konservativa scenario sent 1900-tal, trots att det förmodligen skulle kunna utspela sig på en del arbetsplatser även i dag. Men framtidens ledord för kontoren är flexibilitet. Många företag hakar på trenden med aktivitetsbaserade kontor, där fasta arbetsplatser saknas och ytan i stället är uppdelad i zoner anpassade för olika arbetsuppgifter.
De styrande cheferna förvandlas till stödjande ledare. Och kaffeautomaten är en plats för kreativt spånande, precis som vilket mötesrum som helst. Utvecklingen harmonierar väl med vilka förväntningar dagens studenter har på sina framtida arbetsgivare.
Enligt undersökningen Företagsbarometern 2016 från Universum tycker studenterna att en kreativ och dynamisk arbetsmiljö, samt ledare som stöttar medarbetarnas utveckling, är de mest attraktiva attributen när det gäller kulturen på en arbetsplats. En vänlig arbetsmiljö där medarbetarna respekteras är också viktigt.
”Aktivitetsbaserade kontor har blivit ett mantra för företag som vill visa att de ligger i framkant.”
Susanna Toivanen är arbetslivsforskare och docent i sociologi vid Stockholms universitet. Den tydligaste trenden hon ser bland arbetsgivare sedan några år tillbaka är just aktivitetsbaserade kontor.
– Egentligen är aktivitetsbaserade kontor inget nytt påfund. Det är en uppdatering av 90-talets flexkontor – och redan på 70-talet pratade man faktiskt om att befria människan från skrivbordsarbete. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att det nu blivit verklighet, och aktivitetsbaserade kontor har blivit ett mantra för företag som vill visa att de ligger i framkant, säger Susanna Toivanen och fortsätter:
– Tyvärr har företagen inte alltid involverat medarbetarna vid utvecklingen av de nya kontoren, och inte heller förberett dem ordentligt på vad det nya arbetssättet innebär. Det gränslösa arbetslivet överlag medför många utmaningar.
Hon nämner exempelvis att medarbetarnas inre motivation måste stimuleras och att det ställs högre krav på att de är självledande. Även ledarskapet måste förändras för att stötta medarbetarna att prestera bäst och undvika för hög arbetsbelastning.
– Forskningen visar att ett medkännande ledarskap är viktigt för att skapa hållbara medarbetare och organisationer. Om man kan ha en öppen dialog och involvera medarbetarna i förändringarna tror jag att vi har lärt oss hantera det gränslösa arbetslivet om fem–tio år, säger Susanna Toivanen.
Källor: Undersökningen Företagsbarometern 2016 från Universum och Susanna Toivanen, arbetslivsforskare och docent i sociologi vid Stockholms universitet.
