Sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt de senaste åren – enbart under januari till september 2016 var närmare 84 500 personer sjukskrivna någon gång för stressdiagnos. Det visar statistik från Försäkringskassan. Samtidigt säger Arbetsmiljölagen att alla har rätt till en sund och säker arbetsmiljö.
Vi mår allt sämre på jobbet – vilket ansvar har egentligen arbetsgivaren?
– Den som är ytterst ansvarig för medarbetarnas hälsa på jobbet är arbetsgivaren. Vi ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling. Ett grundläggande krav du kan ställa är att din arbetsgivare ska jobba systematiskt med arbetsmiljön.
Ulf Strandberg, sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Foto: Pressbild
Vad menas med ett systematiskt arbetsmiljöarbete?
– Att frågor som rör arbetsmiljön ska finnas med i det dagliga arbetet, inte bara som en punkt man tar upp på möte en gång om året till exempel. Det ska finnas rutiner för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda risker. Vad det konkret innebär är dock upp till varje arbetsplats att komma fram till genom exempelvis gemensamma diskussioner och arbetsmiljöpolicys. Det är viktigt att alla är involverade i arbetsmiljöarbetet – delaktighet är en nyckelfaktor i den sociala arbetsmiljön.
Vad kan jag göra om jag upplever en dålig arbetsmiljö?
– Om du märker av brister eller risker i arbetsmiljön, eller om du själv mår dåligt på jobbet, kan du vända dig till arbetsplatsens skyddsombud eller direkt till arbetsgivaren. Ohälsa, olyckor och allvarliga tillbud ska utredas om det finns koppling till arbetet. Även om det rör sig om sådant som är svårt att sätta fingret – som till exempel vaga stressrelaterade symptom – har arbetsgivaren all anledning att agera. En sjukskrivning är förenat med stora kostnader, och att sätta in tidiga åtgärder i förebyggande syfte är något som alla vinner på.
Hur kan jag gå till väga rent konkret för att få till en förändring?
– När man begär att arbetsgivaren ska vidta åtgärder behövs ofta stöd i reglerna och konkreta exempel på att arbetssituationen inte är bra. Många gånger är det en bedömningsfråga, och det är bra att tänka på att vara förberedd när man lyfter bristerna till arbetsgivaren. Läs på innan och ta stöd i de regler som finns kring arbetsbelastning. Man kan till exempel hänvisa till att krav och resurser inte är i balans, eller påtala symptom som kan leda till utmattning och annan ohälsa. Ju tidigare du säger något desto större möjligheter har arbetsgivaren att sätta in rätt åtgärder.
”Att sätta in tidiga åtgärder i förebyggande syfte är något som alla vinner på.”
Vad händer om arbetsgivaren ignorerar detta?
– Då kan du ta hjälp av skyddsombudet på din arbetsplats, som i sin tur kan vända sig till oss på Arbetsmiljöverket. Då gör vi en bedömning av fallet, och många gånger leder det till någon form av inspektion av arbetsplatsen. Om vi anser att problem föreligger kan vi ställa krav på arbetsgivaren att åtgärda detta.
Förra året tog Arbetsmiljöverket fram nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Varför behövs de?
– Statistiken visar att ohälsa med koppling till de psykosociala frågorna fortsätter att öka. Vi behöver synliggöra och jobba mer förebyggande kring dessa frågor för att inte problemen ska öka ännu mer. De nya föreskrifterna både konkretiserar reglerna och vägleder arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet.
Hur kan de nya föreskrifterna hjälpa mig som arbetstagare?
– Tanken är ju att de nya reglerna ska minska risken för att människor blir sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Detta genom att fler arbetsgivare jobbar aktivt med dessa risker. Föreskrifterna ska också ge arbetstagare ett stöd för att i högre utsträckning, när det behövs, ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.
