Hej, Nina! Berätta, vem var du i 25-årsåldern?

– Då var jag student i Kalmar på programmet för journalistik och medieproduktion. Jag började plugga relativt sent, när jag var 23, eftersom det tog ett tag för mig att komma fram till vad jag ville göra. Jag tyckte om allt som hade med media att göra och det var en riktig aha-upplevelse när jag insåg att det faktiskt gick att jobba med det. Tidigare hade jag mest sett det som ett intresse. Och när jag började utbildningen kände jag att det var helt rätt!

Hur såg du på framtiden då?

– Jag gick in i utbildningen med tanken om att jobba med tv och eftersom jag älskar fotboll ville jag först bli sportjournalist. Under utbildningen fastnade jag allt mer för radio, så Sveriges radio eller SVT var de arbetsgivare som fanns i tankarna. Våra lärare hade tyvärr en tanke om att ”riktig journalistik” bara inbegrep morgontidningarna, lokalredaktioner och public service. De öppnade aldrig upp våra ögon för alla innovativa produktionsbolag eller kvällspressen, som jag älskar och som låg i framkant digitalt. Tyvärr tror jag att det är vanligt på journalistutbildningar, precis som att lärarna säger åt dig att det är helt svart på arbetsmarknaden. Så det var lite domedagsstämning inför examen – men sedan fick i stort sett alla jobb. I dag är jag glad att jag inte lyssnade på lärarna helt och hållet, utan gick min egen väg och så småningom sökte mig till Aftonbladet.

”Tro på dig själv, våga ifrågasätt saker, stå upp för det du tycker – och ta för dig!”

Vilka råd skulle du vilja ge till 25-åriga Nina?

– Först och främst skulle jag nog säga ”det löser sig”, det är mitt livsmantra. Tro på dig själv, våga ifrågasätt saker, stå upp för det du tycker – och ta för dig! På den tiden trodde jag nog att jag kunde fixa det mesta och hade inte superhöga krav på mig själv, men jag tog ändå inte för mig utifrån min kapacitet. Jag höll tillbaka mig själv av rädsla för att folk inte skulle tycka att jag ”försökte vara någon”. Man föreställer sig ofta att andra människor tycker och tänker så mycket om en själv – men det är ju ingen som har tid att göra det, de har fullt upp med sig själva. Det är väldigt skönt att inse det när man blir lite äldre. Så, skit i det du tror att andra människor tycker!

Om vi i stället blickar framåt, vad har du på gång då?

– I början av november blir jag författare! Då släpps ”Vattnet går” som jag har tagit fram utifrån min podd med samma namn. De flesta gravidböcker riktar sig bara till kvinnan som ska föda, men jag ville göra en modern gravidbok som ger tips till alla i barnets omgivning, säger Nina och fortsätter:

– Sedan har jag en skönlitterär bok på gång. Den handlar om tre tjejer i 30-årsåldern som lever i Stockholms innerstad, eventuellt är ganska mycket självupplevt … Att skriva skönlitteratur när jag alltid har skrivit journalistik är verkligen ett kliv ut ur min comfort zone, så det känns spännande – och jättejätteläskigt.