Alla måste bli vegetarianer och sluta flyga om jorden inte ska gå under. Nej, riktigt så illa är det inte. Sex timmars arbetsdag och kortare resor till jobbet räcker långt. Det berättar ­Josefin Wangel, som just nu bygger en prototyp av den ­hållbara framtiden.

Om hela jordens befolkning levde som genomsnittssvensken gör i dag skulle vi behöva tre jordklot för att försörja oss alla. För att nå ett hållbart samhälle måste vi därför ändra vårt sätt att leva. Men många förknippar en hållbar livsstil med uppoffringar och en tråkigare vardag. Så behöver det inte vara, menar Josefin Wangel.
Just nu jobbar hon och hennes kollegor på Green Leap på KTH med att skapa en prototyp av hur en hållbar vardag i framtiden skulle kunna se ut.

Prototyping the future heter projektet som på ett begripligt och konkret sätt ska ta fram mål­bilder av en hållbar framtid . Arbetet utgår från
en ­tidigare framtidsstudie som gjorts över ett hållbart Stockholm och det är från denna studie alla beräkningar kommer.
– I dag när man tänker på en hållbar livsstil kopplas det till uppoffringar, men det är fullt möjligt att halvera vår energianvändning och våra koldioxidutsläpp utan att ge avkall på livskvalitén. För att detta ska kunna ske krävs dock en rejäl energieffektivisering av hela samhället, och att denna effektivisering används för att minska den totala energianvändningen.

Prototypen kommer att presenteras i form av en webbaserad upplevelse som kan liknas vid ett spel där du som användare får se hur en dag i din framtid skulle kunna se ut.
– Du möts av ett framtidsscenario där du ställs inför olika val och situationer. Beroende på var du bor och hur mycket du jobbar kommer du att få ett antal olika valmöjligheter när det kommer till vad du konsumerar, vad du har på dig för kläder, vad du äter för mat och vad du gör på din semester.

En av de första frågorna som ska besvaras är i vilken tidsregim du lever, det vill säga hur din fördelning mellan arbete och fritid ser ut i framtiden. Här kan du välja att jobba mycket med god ekonomi, pulsregimen, eller ha mycket fritid och tjäna lite mindre, lugnregimen.
De som väljer att leva i pulsregimen i framtiden kommer att jobba lika mycket eller mer än i dag och ta ut all tillväxt i ökad lön. Däremot kan konsumtionen och resandet inte vara detsamma som i dag.
– I pulsregimen kommer konsumtionen vara mer inriktad på tjänster än i dag, detta för att underlätta ett liv med lite fritid. För miljön är det ­positivt att den högre ekonomiska aktiviteten i pulsregimen ger utrymme för större investeringar i energisnål teknik.

De som väljer att bo i lugnregimen jobbar mindre, exempelvis sex timmars arbetsdag. De tjänar ungefär lika mycket som i dag, och har tagit ut tillväxten i ökad fritid istället för ökad lön. Tempot i den här regimen är alltså ett annat och konsumtionen är inte lika viktig för identitets­skapande eller för att få ”livspusslet” att gå ihop.
– För både puls- och lugnregimen är det färre och ­kortare resor och en minskad konsumtion som, tillsammans med ny teknik, ger de största energiminskningarna.

En annan viktig fråga du kommer att ställas inför är din boendeform. Svenskar har i dag bland de största boendeytorna i hela Europa. Under ­andra hälften av 1900-talet ökade svenskarnas boytor rejält. En utveckling som inte är hållbar.
– Även om vi i Sverige har relativt energisnåla hus så äts detta upp av att vi bor så stort. Vi kommer att behöva minska våra boytor med upp till 15 procent beroende på var i landet vi bor. Detta förutsätter dock att husen görs än mer energieffektiva och om inte det realiseras behöver ytorna bli ännu mindre.

Hur mycket kött du äter i framtiden och var dina kläder kommer ifrån är andra frågor som ska besvaras.
– Vi behöver inte sluta äta kött, men vi måste minska vår konsumtion med ungefär 50 procent. Och att köpa mängder av kläder i lågprisbutiker är inte hållbart. Alternativ i vårt framtidsscenario är att låna kläder från klädbibliotek, eller att satsa på kvalitetsmärken eller vintage.

Avslutningsvis får du bjuda hem dina vänner på middag där ni kommer att prata om bland annat resor och semesterplaner. Det är på detta område Josefin tror att vi kommer ha svårast att anpassa oss i framtiden.
– Många människor ser fram emot och njuter av semesterresor till fjärran länder. Att plötsligt inte kunna göra det så ofta som plånboken tillåter kommer att bli en utmaning.

Mindre kontor, fler som jobbar hemifrån och färre långpendlare till jobbet kommer dock att räcka en bra bit på vägen, berättar Josefin.
– De flesta kommer nog inte att sakna de långa resvägarna till jobbet, och där har vi en stor ­energitjuv.  Istället kommer fler att jobba hem­ifrån eller från kontorshotell. Utvecklad tele­kommunikation tillsammans med sociala inno­vationer som cafékontor kommer att lösa detta.
Oavsett vad du svarar i den här prototypen är en sak säker, du kommer inte att kunna leva som majoriteten svenskar lever i dag. Vi måste övergå till hållbara livsstilar. Men om du gör det genom att äta mindre kött, resa mindre eller helt enkelt jobba lite mindre, är helt upp till dig!

(Den här intervjun publicerades för öfrsta gången i Campus den 23 januari 2014.)