Så sätter du stopp för härskartekniker på jobbet
18 Mar 2020 kl: 00:00

Så sätter du stopp för härskartekniker på jobbet

Kollegor som tar åt sig äran för idéer, kommenterar dina kläder under en presentation och säger saker som: ”det var bara ett skämt, slappna av”. Känner du igen dig? Härskartekniker på arbetsplatsen skapar en giftig arbetsmiljö och kan vara vanligare än vad du kanske tror.  Ofta är det inte ett individuellt problem utan ett strukturellt sådant som kräver kollektiva lösningar. Men det finns metoder som du själv kan ta till för att bemöta och göra motstånd.

Används för att behålla makt

Sara Berg är dramapedagog och medförfattare till ”Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier”. Hon beskriver härskartekniker som en informell maktutövning som sparkar neråt. Det är en teori som formulerades i slutet av 60-talet av den norska politikern och psykologen Berit Ås och beskriver beteenden som används medvetet eller omedvetet för att minska människors handlingsutrymme.

– Att använda sig av härskartekniker kan vara något medvetet för att behålla makt eller trycka till någon. Det kan också vara omedvetet, men det är kopplat till maktstrukturer och normer som finns i en grupp. Det är till exempel svårt för en nyanställd, ung medarbetare att osynliggöra sin chef, säger Sara Berg.

Ilska och tystnad

Kännetecknande för den som utsätts för härskartekniker är att man tystnar och känner sig dum. Ibland förstår man inte vad som hänt förrän efteråt. I mer uppenbara fall kan det hända att man blir arg, ledsen eller förvånad. Sara Berg rekommenderar att den som utsatts för härskartekniker pratar med någon annan om det som skedde.

– Då kan man lättare se vad som hände och förstå att det inte var det egna beteendet som var felet utan ett maktutövande man blev utsatt för.

Fem härskartekniker – och hur du bemöter dem

1. Osynliggörande

Du förminskas genom bristande respons eller tystnad. Uppmärksamheten riktas åt något annat, t.ex. mobilen, när du pratar. Någon annan tar åt sig äran för dina idéer och förslag.

Motståndsstrategi:
Synliggör den som blir osynliggjord genom att lyfta dig själv eller den som först kom med förslaget. Lyft blicken och se över hur ni är placerade på det mötet, syns och hörs alla? En annan strategi är att återkomma senare.

– Ibland tänker vi att vi bara har chansen att svara precis nu, sen missar vi chansen. Men du kan prata igenom det med någon annan och ta upp det senare, säger Sara Berg.

2. Förlöjligande

Det du säger förvandas till ett skämt av någon annan. Fokus flyttas från det du säger till exempelvis din kropp eller sexualitet. Det kan ske genom förlöjligande generaliseringar som är rasistiska, homofoba och sexistiska.

Motståndsstrategi:
Ställ raka motfrågor: ”Vad sa du?” ”Vad menade du med det?” Om någon har uttryckt sig klumpigt får den en chans att reflektera och reagera.  En annan strategi är att svara enkelt: ”Så säger du inte till mig” och ”Stopp”.

3. Undanhållande av information

Du informeras inte om vissa saker inför t.ex. ett möte eller när arbetsplatsen ska göra förändringar. Det kan göras medvetet för att hålla dig ute och trycka ner dig, men det kan också vara en bieffekt av spontana kommunikationssätt som chattar och mejltrådar.

Motståndsstrategi:
Begär en time out om du inte har tillräckligt med information på ett möte. Ge dig själv tid att tänka eller bolla med någon annan och sätta dig in i situationen. Kräv korten på bordet och påpeka att alla inte har fått samma information. Ifrågasätta informella grupper där beslut fattas i förväg och påpeka att den här diskussionen behöver lyftas i ett annat forum.

4. Dubbelbestraffning

Vad du än gör duger det inte. Det finns inget sätt att göra rätt utan det görs hela tiden en negativ tolkning av ditt arbete eller beteende.

Motståndsstrategi:
Kräv tydligare ramar och exempel på din arbetsbeskrivning. Försök att lita på och stå upp för din yrkeskunskap. Vänd dig till facket för stöd och bolla med andra i en liknande situation.
– Om man hela tiden får höra att man gör fel hjälper det inte att man anpassar sig, situationen är omöjlig, säger Sara Berg.

5. Påförande av skuld och skam

Du blir skuldbelagd eller tillskrivs, trots att det är du som är offret, ansvar för en kränkning. Det kan vara en situation där någon säger att du överreagerar eller inte har humor.

Motståndsstrategi:
Lägg skulden där den hör hemma. Fastställ vad som är rimligt och kolla vad som gäller i arbetsmiljölagen. Har du tillräckliga resurser för att göra ett bra jobb? Det kan vara bra att vara förberedd på motstånd och prata med kollegor eller facket som stöd.