I det mekaniserade och digitaliserade samhället har begrepp som biosfär, ekosystem och biologisk mångfald växt ifrån ekonomi, marknader och företag – fastän de är dess förutsättningar.
Årets skogsbränder som härjat i Amazonas i Sydamerika har fått särskilt mycket uppmärksamhet i och med att en majoritet av arealen ligger i Brasilien. Över hälften av bränderna har skett i Amazonas, och nationellt har antalet bränder ökat med över åttio procent. I regnskogen finns nämligen inte bara jordens mest mångfaldiga ekosystem, utan även 140 miljarder ton kol som finns lagrade i Amazonas träd.
Klimatförändringar påverkar jordens lungor och resurser
Med FN:s klimatpanels sikte på 1 ton koldioxidekvivalenter i utsläpp per person per år, förstår man ganska fort att varje andel av Amazonas som går förlorad i bränder är ett allvarligt hot som accelererar den globala uppvärmningen på vår planet, våra samhällen och våra resurser, som är begränsade, och blir allt färre.
Situationen i Amazonas som ett “ekocid”
Världsnaturfonden (WWF), har konstaterat att orsakerna till alla bränder kan länkas till människans aktivitet. Det är inte en slump att Amazonas kallas för “jordens lungor” när en femtedel av jordens färskvatten rinner genom dess flod, och när en tredjedel av planetens skog finns här. På mindre än femtio år har nästan en femtedel av regnskogen avverkats på ett eller annat sätt. Den enorma, storskaliga miljöförstelsen som pågår i detta område är en klass för sig och har titulerats som ett miljömässigt folkmord – ett ekocid. De miljömässiga och ekonomiska brott som sker i Amazonas påverkar även de miljontals människor som bor i området, och dess urfolk som regelbundet utsätts för hot och våld, men även riskerar att mördas av illegala intressenter.
Att plantera ny skog kan tyckas som en akut lösning, dock har Amazonas tillstånd och ändrade klimat som består av allt mer återkommande bränder är det tämligen lönlöst. Om inte skyddet av Amazonas förstärks och exploateringen upphör kan skogen nå en brytpunkt (dieback), där skadan blir irreversibel – och förvandlas till savann. Därför måste individer, företag ta sitt ansvar och arbeta proaktivt. Våra konsumtionsmönster måste ändras.
Bidragande orsaker och aktörer
Den pågående katastrofen i Amazonas, där en fotbollsplan av skog skövlas per minut (med ökning i år) – beror till stor del på att man vill rensa skogen för boskap (främst nötkreatur och kyckling), gruvor och exportorienterad jordbruksnäring. Ur skogsskövlingen framställs även träflisor som används för att värma människors hem – även i Sverige.
Det är lätt att tro att Sverige ligger i framkant med utsläppen, men trots vårt lands stora skogsareal och gröna investeringar är svenskarna bland världens största miljöbovar med utsläpp på över fem ton koldioxid per person, ibland så mycket som 11 ton i genomsnitt i somliga kalkylationer (WWF). Alltså, långt över FN:s mål, och bra långt över idealet på 1 ton CO2-utsläpp per person per år. För att konkretisera, svenskar släpper just nu ut lika mycket koldioxid som 50-110 miljoner människor borde släppa ut.
I och med att Brasiliens president, Jair Bolsonaro, på andra sidan jordklotet valt att göra stora nedskärningar på landets miljömyndighet och beskyllt NGOs för att ha startat bränderna, fastän de länkats till upproriska jordbrukare som själva antänt skogen i protest – behöver världen runt om ta sitt kollektiva ansvar.
Foto: Stiven Gaviria
Hur företag och individer är en del av lösningen
I en demokrati där mänskliga rättigheter är A och O vore det naivt att fortsätta exploatera resurser istället för att förvalta dem väl. Det är en slags neo-imperialism, fast i större skala. Den slår inte bara mot urfolk, natur, djur, flora och fauna – utan även mot varenda kotte på planeten. Nedan är en konkret lista på vad du som individ eller företagare kan göra för att vara mer hållbar och rädda Amazonas:
-
Slopa biffen!
I det nuvarande frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna (Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay) främjas handel som bidrar till skogsavverkningen i Amazonas – exempelvis export av produkter som biff och soja som används som djurfoder. Se även upp för processad, fryst biff av okänd förekomst. Snabbmatskedjor är också en röd flagga då de tenderar att ha högre förekomst av kött importerat från just Amazonasområdet.
-
Minska användandet av papper, engångsartiklar, träprodukter
Förutom att hålla utkik efter FSC-märkningen och andra miljöcertifikat när du köper pappersprodukter såsom toapapper, kontorspapper, skrivböcker, trä och möbler, är det viktigt att se till att nyttja sina pappersartiklar till fullo, men även minska användandet av papper och plast genom att till exempel ha med en egen tygkasse när du går och handlar, använda bomullshanddukar istället för papper och undvika engångsmuggar- och tallrikar. Cirka 80% av jordens urskog har redan avverkats eller påverkats av människan på ett eller annat sätt. Naturskyddsföreningen har en miljömärkningsguide som kan underlätta orientering.
-
Fasa ut olja och fossila bränslen
De flesta är väl medvetna om att oljeindustrin är den största bidragande faktorn till nutidens globala uppvärmning. Däremot lyfts sällan det faktum att jakten på olja leder till föroreningar och massavskogning, vilket i sin tur hotar urtida ekosystem, och urfolk globalt. Minska din olje- och gaskonsumtion så gott det går. Bor du i en stad? Lämna bilen hemma. Gå, cykla, åk kollektivt. Behöver du åka bil? Starta en bilpool. Behöver du en ny bil? Försök att hitta en hybrid- eller elbil (numera finns även vätedrivna bilar på marknaden).
-
Håll makthavare och företag ansvariga. Välj grönt och säg ifrån.
Våga skriva på namninsamlingar, demonstrera och sprida viktig information. Våga ställa företag till svars och se vad som kan förbättras, fixas, göras om, bli bättre. Ta diskussionen. På ett mikroplan kan du se över var dina sparpengar ligger och vilken bank du använder. Några banker och banktjänster som är gröna-grönare-grönast är SEB, Ekobanken och Doconomy, ett svenskt fintech-bolag, som tillsammans med MasterCard – lanserat ett kreditkort med koldioxidgräns.
-
Investera i regnskog och stötta gräsrotsrörelser
Genom att köpa regnskog bidrar du till att skydda både människor och det ovärderliga ekosystemet runt omkring. Du kan även stötta gräsrotsrörelser lokalt och globalt som skyddar skogsområden både i Amazonas och i Sverige. Några av dessa är b.la Amazon Watch, RAN, Rainforest Trust, WWF, Naturskyddsföreningen och etc.
-
Se upp för greenwashing och “certifierad” palmolja
Greenwashing är kort och gott ett PR-trick som i olika utsträckning används av b.la hotell, företag eller andra aktörer för att vilseleda kunder genom att betona småskaliga, oftast kostnadseffektiva åtgärder som något “miljövänligt” och viktigt, när det i själva verket finns annan miljöförstöring bakom. Ett varningens finger är b.la “certifierad” palmolja, som enligt ett flertal granskningar visat sig vara en tandlös märkning som kan köpas för så lite som 16 kronor per ton palmolja. Det bästa man som konsument kan göra för att värna regnskogens, urfolkens och djurens intresse är helt enkelt att bojkotta palmolja i den utsträckning möjligt. Detta är inte lätt eftersom palmolja kan ha över 200 alternativa namn.
Förändringens tid är nu
På det stora hela handlar det till syvende och sist om att den ekonomiska tillväxten, där Sverige och dess entreprenörer och näringsidkare har en privilegierad plats globalt – kan välja att främja tillväxt inte bara så att det syns på kvartalsrapporter och i vinstutdelningar, utan se till att istället för att det ska vara ett luftslott av tillväxt – se till att de facto skydda, bevara och utöka den biologiska mångfalden och de begränsade resurserna som den fria, globala handeln vilar på.
Detta årtionde är avgörande för hela mänskligheten, hur dramatiskt det än låter. Och vi måste avdramatisera och bryta tabut kring ekonomiska reformer och investeringar i hållbar innovation, där vi främjar morgondagens entreprenörer och en cirkulär ekonomi som långsiktigt är bättre för oss alla. Vi har alla ett ansvar och en förmåga att göra rätt.
av: Jana Paegle
