På arbetet eller i skolan är det vanligt att vi inte får välja vilka personer vi ska jobba med. I skolan är det vanligtvis så att kursledaren vill se att eleverna kan samarbeta i olika konstellationer. Grupparbeten har även en social funktion i att ingen ska känna sig utanför och att varje elev ska ges chansen att få nya insikter. På jobbet däremot har en erfaren rekryterare tagit in dina kollegor, och har då förhoppningsvis tittat på hur väl den nyanställda passar in i det rådande teamet. Trots detta är det vanligt med dysfunktionella arbetsgrupper som leder till konflikter både på universitetet och på jobbet.

Sammansättningen av en grupp är dock väldigt viktig för att lyckas, enligt en artikel från Psykologiguiden. Sannolikheten att lyckas beror mycket på en kombination av medlemmarnas individuella förmågor och på arbetsuppgiftens natur – om det är en kreativ uppgift kanske det inte kommer bli speciellt lyckat med ett team där majoriteten medlemmar är organiserade problemlösare och vice versa. Medlemmarna i en högfungerande grupp kompletterar alltså varandra både i personlighet, erfarenhet och förmåga. 

Att hantera störiga medlemmar: latmasken, den informella ledaren och den osynlige

Forskning på gruppsykologi visar tydligt att de första dagarna i ett grupparbete kommer att ha stor inverkan på det fortsatta arbetet. Här är det viktigt att som grupp ha en tydlig dialog både kring hur man vill arbeta och hur den ideala processen ska se ut, samt praktiska frågor såsom vem som ska göra vad och deadlines. Ta tid att diskutera varje gruppmedlems färdigheter, talanger och kunskaper för att kunna placera rätt person på rätt plats. Att komma ut från ett inledande gruppmöte med energi och motivation är otroligt viktigt för hur gruppen kommer att lyckas med uppgiften. 

En stor anledning till att grupparbeten havererar är att det finns medlemmar vars inställning inte fungerar. Det kan vara allt ifrån att medlemmen inte vill jobba i samma utsträckning som resten till att individen har en helt annan idé om arbetsuppgiften och om hur processen ska se ut. Det kan exempelvis vara så att en person inte dyker upp på avtalade tider och inte håller sina deadlines, vilket skapar en stor irritation i resten av gruppen. Ett annat irritationsmoment är när en person opåkallat tar på sig ledarrollen och kör över resten av medlemmarna, eller tvärtom att en gruppmedlem sitter tyst utan att bidra alls. 

När en konflikt uppstår i en grupp så är det viktigt att våga ta den och reda ut den för att komma vidare – att tyst koka inombords kommer inte leda till att gruppens latmask ändrar sitt beteende. Sätt istället riktlinjer för gruppmedlemmen att leverera i tid, och förklara vänligt men bestämt att alla ska bidra till arbetet. Om en person sitter tyst så beror det förmodligen på att denne är blyg eller rädd för att “verka dum”. I denna situation är det viktigt att inte vidare osynliggöra gruppmedlemmen, utan att inkludera personen i samtalen genom att ställa frågor om hens åsikter och funderingar. Ta fasta på dem och se till att det inkluderas i ert arbete. Ett annat vanligt irritationsmoment är att ett person helt tar över arbetet, och styr med järnhand över arbetet. Det är skillnad mellan att vara en bra gruppledare och en dålig. En bra gruppledare lyssnar, tar in och fördelar ansvaret jämt. En dålig gruppledare microstyr, slår ner andras idéer och pratar oavbrutet över de andra. En faktor till detta beteende kan vara bristande självinsikt – det är därför viktigt att som grupp ta upp problemet (naturligtvis på ett vänligt sätt). Ni kan exempelvis säga att det är bra att personen tar ansvar, men att ni inte känner er hörda eller respekterade. 

Så skapar du en bättre gruppdynamik

Har du identifierat att din grupp inte fungerar så bra? Var lugn, det kan bli ändring på den saken. Jobbar du på ett långvarigt projekt är det viktigt med teambuilding, vilket innebär att medlemmarna i en grupp lär känna varandra mer på djupet genom att hitta på aktiviteter som inte gäller jobbet. På så sätt knyter ni som grupp starkare, personliga band till varandra där alla känner sig välkomna. I ett grupparbete i skolan finns det vanligtvis inte tid för sådana aktiviteter, men se till att lägga ett par minuter av det första mötet på att lära känna varandra bättre. Du kan också föreslå att ni som grupp ska ta en AW efter lektionen, där ni får möjlighet att prata om annat och skapa tillit till varandra.

En annan viktig aspekt är att ha en tydlig ansvarsfördelning och definierade roller. En oklar arbetsstrategi leder ofta till att det inte går så bra, och att personer med negativa beteenden “kommer undan”. Att organisera arbetet på ett bra och tydligt sätt är A och O för att kunna ha överblick och kontroll över projektet, och kommer att få alla gruppmedlemmar att känna sig lite tryggare. Här gäller det att ha en tydlig och öppen kommunikation där alla kommer till tals. En bra idé i ett skolarbete är att starta en chattgrupp med alla medlemmar, där ni kan diskutera problem med varandra, återkoppla gällande framsteg och se till att alla är up to speed. Vi på Shortcut hoppas att du tar med dessa råd in i grupparbetena och tillämpar dem för en mer harmonisk studietid eller arbetsdag!