« Gå till Uppstickarna plats 4-12
Hoppa till:
Carolina Neurath
Marie Reinicke
Behrang Miri
Nadja Hatem & Anuta Sjunghamn
Iman Aldebe
13. Carolina Neurath, 26, ekonomijournalist
Carolina Neurath brinner för journalistyrket. Direkt efter studierna på JMK i Stockholm började medieföretagen dra i henne. Valet landade på jobbet som grävande näringslivsreporter på Svenska dagbladet, och för ett år sedan tog hon tjänstledigt för att skriva en bok. I augusti briserade hennes bomb i Ekonomisverige – boken Den stora bankhärvan om kraschen i HQ bank.
Vilka personer inspirerar dig?
– Personer som brinner för något, personer som inte bara pratar om vad de borde göra utan också tar tag i det. Modiga personer som vågar gå sin egen väg, har egna åsikter och står för vad de tycker. Även personer som inte bryr sig för mycket om vad omgivningen tycker. Det tror jag är nästan en förutsättning för att kunna ta sin egen väg och gå mot strömmen.
Vad har varit din största utmaning senaste året?
– Att granska människor som är vana vid att ha så mycket makt och kunna styra sin omgivning. Att det dessutom pågick brottsutredningar samtidigt gjorde de inblandade ännu mer nervösa. Jag märkte det bland annat genom hårda ord och stämningshot från dem jag granskade.
Vad har du för planer för 2012?
– Fortsätta jobba på tidning. Jag har även några nya granskningsprojekt i tankarna.
Vad är det uppstickigaste du har gjort senaste året?
– Jag antar att det är boken jag skrivit, Den stora bankhärvan, som är en granskning av en av Sveriges mest katastrofala och uppmärksammade bankkrascher. Under ett halvår har jag intervjuat cirka 80 personer, tagit del av mängder av mejl och dokument för att kunna kartlägga vad som faktiskt hände när HQ Bank gick under och vem och vilka som bar ansvaret.
16. Marie Reinicke, 30, scoutordförande
40 000 scouter på ett fält utanför Kristianstad i Skåne – Marie Reinicke, ordförande i Jamboree executive team och den första kvinnliga arrangören av världens största scoutläger, hade en del att hålla reda på i somras.
Vilka personer inspirerar dig?
– Jag har aldrig haft specifika förebilder, men jag inspireras av personer som har tydliga värderingar och lever efter dem och personer som leder genom gott föredöme.
Vad har varit din största utmaning senaste året?
– Att ha lett en ideell arbetsorganisation på över hundra funktionärer och hålla engagemanget och inspirationen uppe. Tusentals människor lägger ner sin fritid på det vi gör och är med frivilligt, då gäller det att sätta upp tydliga mål och se till att vi har ett arbetssätt som fungerar och samtidigt har kul och utvecklas på vägen. Vi är ingen vanlig organisation utan drivs av andra motivationsfaktorer, där finns mycket att lära sig.
Vad har du för planer för 2012?
– Mina planer är ganska öppna. Jag tog examen i juni och just nu är jag föräldraledig och arbetssökande. När det gäller den professionella delen hoppas jag på ett spännande ledningsuppdrag eller något inom hr-området, eftersom jag är utbildad inom det. När det gäller scoutdelen kommer jag att vara vice ordförande i Svenska scoutförbundet och gå vidare i andra uppdrag.
Vad är det uppstickigaste du har gjort senaste året?
– Detta är den tjugoandra Jamboreen som arrangeras. Jag är den första kvinnan i världen under 50 år som varit ansvarig för ett Jamboree någonsin.
Foto: Patrick Tollgren Lazarov (16)
17. Behrang Miri, 27, konstnärlig ledare
Behrang Miri brinner för det mångkulturella Sverige, för ett land där alla har samma möjlighet att ta plats och synas på samma villkor. Han gör det genom konsten, på scenen som skådespelare, i skivstudion som artist och från årsskiftet på jobbet som konstnärlig ledare för Kulturhusets barn- och ungdomsverksamhet.
Vilka personer inspirerar dig och varför?
– Jag inspireras mycket av mina föräldrar utifrån den livsresa de gjort. Att fly från ett land till ett annat, komma till en helt ny kontext och lära sig ett helt nytt språk och en ny kultur är inte lätt. De gjorde en klassresa. Den klassresan har definierat min egen resa, när det gäller det som jag gjort i livet. Jag inspireras även av vanliga arbetande människor i Sverige som kämpar hårt och gör viktiga och bra saker i samhället. Det kan vara allt från taxichaufförer till falafelsäljaren på torget och människor som arbetar i sjukvården.
Vad har varit din största utmaning senaste året?
– Att fånga så många bollar som möjligt och hela tiden finnas till hands. Jag har blivit ganska bra på att utnyttja tiden. Hela mitt kommande album har jag gjort på tågresor. Trots att jag är kille har jag en bra simultanförmåga, haha. Att särskilja jobbet från privatlivet som offentlig person är en balansgång. Alla känner apan, men apan känner ingen, brukar det heta. Det är något jag upplevt ganska starkt. Att inte förlora sig själv är en stor utmaning.
Vad har du för planer för 2012?
– Många! Jag kommer att bli konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset på deltid och kommer att pendla till Stockholm två till tre dagar i veckan för att jobba, föreläsa och spela. Det ska bli kul att ta Malmö till Stockholm och bygga fler broar från Skåne. I början av nästa år kommer jag även att släppa mitt album, vilket jag ser fram emot. Det kommer att bli ett modernt, elektroniskt sound. Organisationen RGRA finns just nu enbart i Malmö, men planen är att utöka verksamheten i fyra andra städer.
Vad är det uppstickigaste du har gjort senaste året?
– Jag hade äran att vinna Kunskapspriset i år, som delas ut av Nationalencyklopedin. Det kändes stort! Det är det finaste priset du kan få som kunskapsförmedlare. När jag tog emot priset passade jag på att rappa lite. Att gå loss inför en helt annan typ av publik var en höjdare. Att sticka ut handlar om att stå för den man är och inte ändra sin personlighet bara för att man befinner sig i ett nytt sammanhang. På det sättet tror jag att jag har stuckit ut. Ibland måste man våga kritisera befintliga strukturer och bryta ny mark. Något jag hatar är Jantelagen. Jag är mångsysslare, en modern persisk MacGyver som gillar att hitta lösningar i det folk ser problem i. Det kan säkert sticka i ögonen på vissa – kan man vara bra på flera saker? Självklart! Det handlar bara om att tro på sig själv och samtidigt tro på andra.
18. Nadja Hatem & Anuta Sjunghamn, 31 & 29, jurister
Nadja Hatem och Anuta Sjunghamn såg behovet av jurister som kan flera språk och har insikt i andra kulturer och bestämde sig för att starta en byrå som gör den rättsliga processen tillgänglig för alla.
Vilka personer inspirerar er?
– Människor som vågar göra annorlunda och går mot strömmen. Vi inspireras av de som tänker utanför ramarna. Människor som har skinn på näsan, som är orädda och kan kavla upp ärmarna och göra jobbet, även skitgörat.
Vad har varit er största utmaning senaste året?
– Att lära sig av sina misstag och lita på sin magkänsla. Att våga växa och våga stå för sitt jag och sina ideal och aldrig någonsin glömma varför vi valde vägen vi valde eller glömma vilka vi är.
Vad har ni för planer för 2012?
– Att växa som jurister, företagare och inspiratörer. För vi kan och vi vill. Och till det fina – vi törs dessutom.
Vad är det uppstickigaste ni har gjort det senaste året?
– Det måste nog ändå vara att vi startat en byrå, i en extrem konkurrensutsatt stad med noll klientel och vågade bryta den traditionella vägen som de flesta nyexade jurister tar. Därigenom kunde vi visa och bevisa för branschen och omvärlden att så länge viljan och modet finns så går allt, oavsett vilket skede i livet man befinner sig i. Att faktiskt vara ute och berätta om vår resa har nog hjälpt, då vi tror att man med öppenhet, både mot sina kunder och mot allmänheten, kommer längst.
19. Iman Aldebe, 26, designer
Iman Aldebe vill göra huvudsjalen till något vackert. Med sina spektakulära kreationer förvandlas den muslimska symbolen till en accessoar som även icke-muslimer kan använda.
Vilken person inspirerar dig och varför?
– Drottning Rania är en förebild för mig eftersom jag kan känna igen mig i henne. Hon kommer från samma kulturella traditioner och seder jag och är en modern kvinna från mellanöstern som inte nöjer sig med att endast vara en hemmafru. Hon är mamma till fyra barn och kämpar för humanitära frågor och kvinnors rättigheter i mellanöstern, samtidigt som hon vill visa omvärlden en annan syn på kvinnor från mellanöstern. Hon är lärd, välklädd och human. Det är en mix som för mig är närmast fulländad. Rania inspirerar mig och får mig att vara tacksam över mina möjligheter och våga vilja, tro och hoppas.
Vad har varit din största utmaning senaste året?
– Att inte låta någon släcka min gnista, få skinn på näsan och våga tacka nej till erbjudanden.
Vad har du för planer för 2012?
– Jag tror att 2012 kommer vara ett stabilt år. Ett år som leder mig i rätt riktning i en lugn takt, på stabil mark.
Vad är det uppstickigaste du har gjort senaste året?
– Jag skapade en klädkollektion för en ny generation muslimska kvinnor. En ekologisk kollektion som ska underlätta för muslimska kvinnor i karriären att få ett arbete, i situationer där slöjan kan utgöra ett hinder till anställning. Idén fick jag när jag själv blev nekad jobb på grund av slöjan, då jag bar den på det traditionella sättet. Så fort jag ändrade sättet jag bar sjalen på fick jag ett jobb. Många andra tjejer som beställde nya sjalar av mig har berättat om liknande erfarenheter. Det blev grunden till kollektionen. Ibland kan mode göra mer än politiska åtgärder. Alla människor förtjänar att bli behandlade som enskilda individer istället för att bli bedömda efter sin religiösa tillhörighet.
Foto: Stipan Kopilovic (19)
Läs mer:
» Läs mer om Uppstickarna 2011 här
» Se Topplistan med Uppstickarna 2011, plats 1-30
» Se Heta listan med Uppstickarna 2011, plats 31-65
» Se Varma listan med Uppstickarna 2011, plats 66-100
– Jag inspireras mycket av mina föräldrar utifrån den livsresa de gjort. Att fly från ett land till ett annat, komma till en helt ny kontext och lära sig ett helt nytt språk och en ny kultur är inte lätt. De gjorde en klassresa. Den klassresan har definierat min egen resa, när det gäller det som jag gjort i livet. Jag inspireras även av vanliga arbetande människor i Sverige som kämpar hårt och gör viktiga och bra saker i samhället. Det kan vara allt från taxichaufförer till falafelsäljaren på torget och människor som arbetar i sjukvården.
Vad har varit din största utmaning senaste året?
– Att fånga så många bollar som möjligt och hela tiden finnas till hands. Jag har blivit ganska bra på att utnyttja tiden. Hela mitt kommande album har jag gjort på tågresor. Trots att jag är kille har jag en bra simultanförmåga ; ). Att särskilja jobbet från privatlivet som offentlig person är en balansgång. Alla känner apan, men apan känner ingen, brukar det heta. Det är något jag upplevt ganska starkt. Att inte förlora sig själv är en stor utmaning.
Vad har du för planer för 2012?
– Många! Jag kommer att bli konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset på deltid och kommer att pendla till Stockholm två till tre dagar i veckan för att jobba, föreläsa och spela. Det ska bli kul att ta Malmö till Stockholm och bygga fler broar från Skåne. I början av nästa år kommer jag även att släppa mitt album, vilket jag ser fram emot. Det kommer att bli ett modernt, elektroniskt sound. Organisationen RGRA finns just nu enbart i Malmö, men planen är att utöka verksamheten i fyra andra städer.
Vad är det uppstickigaste du har gjort senaste året?
– Jag hade äran att vinna Kunskapspriset i år, som delas ut av Nationalencyklopedin. Det kändes stort! Det är det finaste priset du kan få som kunskapsförmedlare. När jag tog emot priset passade jag på att rappa lite. Att gå loss inför en helt annan typ av publik var en höjdare. Att sticka ut handlar om att stå för den man är och inte ändra sin personlighet bara för att man befinner sig i ett nytt sammanhang. På det sättet tror jag att jag har stuckit ut. Ibland måste man våga kritisera befintliga strukturer och bryta ny mark. Något jag hatar är Jantelagen. Jag är mångsysslare, en modern persisk MacGyver som gillar att hitta lösningar i det folk ser problem i. Det kan säkert sticka i ögonen på vissa – kan man vara bra på flera saker? Självklart! Det handlar bara om att tro på sig själv och samtidigt tro på andra.