Vad är Namnlängdskommitténs uppdrag?

– På 1970talet blev det fritt fram för vem som helst att göra sin egen almanacka och namnlängd. Det blev lite stökigt, så 2001 tog almanacksintressenter fram en gemensam namnlängd som knyter an till både kulturarv och ett levande namnbruk. Den förvaltas av Namnlängdskommittén med representanter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen, berättar Katharina Leibring, som representerar sistnämnda institut.

Varför kan inte alla ha namnsdag i almanackan?

– Tyvärr finns inte plats för 150 000 namnsdagar – det är ungefär så många förnamnsformer vi har i Sverige. Tanken är att namnlängden ska fungera på lång sikt och därför gör vi inga jättestora förändringar. Många av de namn som inte ryms i namnlängden hör dock ihop med ett av de 618 namn som är med, så många kan fira på ett liknande namns dag.

Hur bestämmer ni vem som ska ha namnsdag och på vilken dag?

– På våra sammanträden tittar vi på förslagen från allmänheten och ser om något passar in. De namn som ska dela dag ska nämligen ha en språklig eller kulturell samhörighet. Vid det senaste sammanträdet beslutade vi att ta in Saga och Ronja 2018. Saga ska dela dag med Siv eftersom båda namnen bars av gudinnor i den nordiska mytologin. Ronja sätts in bredvid Ida eftersom de har en kulturell samhörighet – båda blev ju kända genom Astrid Lindgrens böcker.

Tycker du själv att du har makt?

– Nej, namn ligger så nära människors identitet att det är svårt att säga att en utomstående kan ha makt över dem. Men visst har jag ett slags inflytande, eftersom almanacksförlagen använder namnlängden vi förvaltar.

Vad gör du till vardags, i ditt jobb på Institutet för språk och folkminnen?

– Här forskar jag och förmedlar kunskap kring framför allt personnamn. Jag ansvarar för yngre namn – och med det menar vi namn som har uppkommit efter medeltiden. Sedan är jag även Patentverkets språkliga rådgivare. I dag vill många svenskar ta nya namn – vi är nästan unika ur ett europeiskt perspektiv – men enligt personnamnslagen får man inte ta namn hur som helst. Därför gäller det att avgöra hur nära ett befintligt namn det nya namnet får ligga.

Vilket är det bästa beslutet du har tagit i din karriär?

– Att jag började forska. Jag är utbildad bibliotekarie och hade jobbat som det i 15 år när jag bestämde mig för att sadla om och bli doktorand. Tack vare forskningen har jag det roliga jobb jag har i dag!