Hitta rätt svårighetsgrad på jobbet
23 Mar 2009 kl: 00:00

Hitta rätt svårighetsgrad på jobbet

Alltför lätta uppgifter leder till samma sorts negativa stress som för svåra utmaningar.

Det är uppenbart för de flesta av oss att vi snuvas på tillfredsställelse när kraven överstiger vår förmåga. Den som inte lyckas blir frustrerad och tvivlar på sig själv. Men det motsatta, med för lågt ställda krav, är knappast roligare.

Professor Bengt Arnetz är professor i socialmedicin och tjänstledig stressforskare vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället i USA, på Wayne State University, om förhållandet mellan hälsa, krav och produktivitet på jobbet. Han har i många år studerat vad som skapar friska människor som trivs på jobbet.

– Vi har hittat fysiska bevis för att man mår bättre när jobbkraven motsvarar ens kompetens. Det är lika stressande att ha för lite utmaningar som att ha för svåra uppgifter; samma saker sker i kroppen i bägge fallen, säger Bengt Arnetz.

Hjärnan måste ha lite motstånd, konstaterar han. Det får inte bara vara ”transportsträckor”; då uppstår ingen arbetsglädje. Och när hjärnan understimuleras en längre tid riskerar nervceller att skadas, precis som om man är överstimulerad och pressad.

– Ericsson kom till mig för några år sedan och bad mig titta på hur utmaningar och kompetens stämde överens för anställda. Sedan dess har jag utvecklat en metod för att undersöka kopplingen mellan arbetsglädje och vinst och utveckling, berättar Bengt Arnetz.

För lätt, lika illa som för svårt

I en studie där över 300 000 personer i Sverige, Danmark, Norge och USA ingår, har Bengt Arnetz och hans kollegor mätt hur många som upplever att de har den kompentens som krävs för det de ställs inför. Majoriteten vill ha större utmaningar.

– Många är missnöjda med att de inte får använda den kompetens de har. 30 procent upplever att de har för lite utmaning på jobbet, medan 20 procent tycker att de har för svåra uppgifter, säger Bengt Arnetz.

Yngre personer upplever oftare att de inte får använda sin kompetens på rätt sätt.

– Det kan bero på att man inte tar för sig i början, att man förväntar sig att få instruktioner snarare än att kräva saker. När man har mer erfarenhet är det lättare att påverka arbetsuppgifterna.

Studien visar också att konsulter upplever att de får bättre matchning mot sin kompentens.

– Det är då uppenbart vilka tjänster köpts in, säger Bengt Arnetz och tillägger att svenska chefer ofta är otydliga med anställdas mål, jämfört med i USA, Norge och Tyskland,

– Mål ska vara realistiska och uppnåbara, så som ”du bör ha utvecklat den här kompetensen inom sex månader”.

En som är inne på samma spår är den ungerskfödde professorn Mihaly Csikszentmihalyi som forskar i USA och som myntat begreppet flow, en känsla som triggar oss att söka större utmaningar allteftersom vi bemästrar en syssla. Han slog för många år sedan fast att man bara når det lyckligaste, skönaste tillståndet om arbetet ställer lagom höga krav på hjärnan. I sin bok Flow konstaterar han:

”När vi blir engagerade av en uppgift som sätter vår förmåga på prov (…) kan vårt medvetande ändras drastiskt (…) Vi tappar känslan för tid och rum och känner oss glada och upprymda. Om uppgiften däremot överstiger vår förmåga, fylls vi av ångest. Om den ligger långt under vår kapacitet, blir vi uttråkade.”

Flowtillståndet infinner sig kort och gott när vi har goda förutsättningar för att klara en utmanande uppgift.

RÄTT SVÅRIGHETSGRAD
Att ha stimulerande, meningsfulla arbetsuppgifter står överst på talangernas önskelista, enligt en undersökning som rekryteringsföretaget Hudson har gjort med 1?000 unga personer i företags toppskikt. Bara tre av tio tycker dock att kravet uppfylls. En undersökning som fackförbundet Civilekonomerna har gjort visar att det upplevs som stressigt att ha för lite att göra på jobbet.

Dopamin driver oss till nya utmaningar
I ögonblick av särskild uppmärksamhet frigörs signalsubstansen dopamin och under inverkan av det reagerar och tänker vi snabbare, skapar lättare associationer och är kreativare, eftersom hjärnan bearbetar information på ett effektivare sätt. Dopamin kan till och med förklara varför människor ständigt vill ägna sig åt ansträngande sysselsättningar. När vi har ett mål framför ögonen och anar att att vi också kan nå vårt mål stimuleras av utmaningen. Strax efter att vi nått målet siktar vi in oss på nästa delmål.
Källa: Boken Lyckoformeln av Stefan Klein