Angela Sköldenheim, 32, såg att en av hennes kompisar hade rekommenderat en jobbannons på Facebook. Jobbet var i Indien. Hon sökte det, fick det och några veckor senare gick flytten till Panjim i Goa.
– Nu jobbar jag som webbkoordinator/ambassadör på Devant Digital Media i Panjim. Jag kommer att arbeta med att koordinera sammarbetet mellan kunderna i Skandinavien och utvecklarna i Indien för att få ut det bästa av båda världar samt en kvalitetssäkring av våra tjänster, berättar hon.
Var det självklart att flytta till Indien?
– Jag har egentligen aldrig haft någon längtan efter just Indien, men likt många andra så älskar jag att resa och uppleva nya saker. När jag kollade upp Goa och staden Panjim (huvudstad i Goa, även kallad Panaji) blev jag positivt överraskad då mycket av stadens kulturarv har Portugisiska anor eftersom staden länge varit under just Portugisiskt styre. Summa summarum – jag tänkte att om jag fick jobbet så skulle jag flytta, då var det menat för mig.
Hur var det att komma dit?
– Det har faktiskt bara varit positivt. Mer positivt än vad jag trodde. Man ställer in sig på det värsta, men så blir det jättebra och bara känns helt rätt. Första dagarna är man lite tagen av värmen och fukten och den indiska trafiken, men nu kör jag runt med min scooter varje dag och tutar lika mycket som lokalbefolkningen. Och maten är jättegod!
Hur är det att jobba i Indien jämfört med i Sverige?
– Arbetsmoralen här är ganska annorlunda mot hemma. Jag skulle till exempel aldrig sätta upp något på mitt CV som jag inte känner att jag är väldigt, väldigt bra på. Men här är standarden lägre. Jämför jag mina kunskaper med mina kollegors skulle jag vara expert på vissa saker här nere.
Alla har sina givna uppgifter här och det är väldigt sällan de tänker ”outside the box. Det är heller aldrig några sura miner och det känns som om alla har en stolthet – även om du är sophämtare.
Vad har du för mål med jobbet?
– Självklart att jag ska sköta mitt jobb bra och göra mina chefer glada, men jag ser det även som en riktigt bra erfarenhet. Att bara dra utomlands i minst sex månader visar på stor och nyfikenhet vilket kan vara intressant för kommande arbetsgivare. Jag lär mig ju även norska och pratar engelska hela tiden, så det ser jag som en stor fördel för mig själv. Målet är att prata riktigt bra norska och att komma hem som en friskare, gladare människa!
Har du några kollegor?
– Vi är sju personer på kontoret i Goa och sen har vi partners på ”huvudkontoret” i här i Indien. Mina chefer är två norrmän som är stationerade i Norge. Det är dem jag har mest kontakt med.
Har du lärt känna mycket folk?
Jag visste innan jag kom ner att den största utmaningen skulle vara att skaffa vänner. Det är ju en annan moral här, kollegerna ser upp till ”vita” och vågar inte tilltala en som ”en i gänget”. Jag har lyckats hitta en svensk kille som ska bo med sin fru här i Panjim i ett år. Han i sin tur har många vänner här runt om i Goa och jag ser fram emot att träffa även dem. Hotellchefen på det lyxiga The Hyatt är från Ronneby och honom har jag träffat och snackat fotboll med. Det finns även två hushållerskor i huset där jag bor och vi har två chaufförer som hjälper mig att lära känna stan. Det är alltid någon hemma och än så länge har jag inte känt mig ensam en sekund. Men, det är ju vad man gör det till.
Angelas tips – så bygger du ett socialt nätverk i nya landet:
1. Det krävs att du är socialt lagd. Jag har väldigt lätt för att prata med folk och jag gillar att få folk att skratta. Skratt brukar mjuka upp.
2. Gå utanför dina sociala gränser och bjud ut folk eller träng dig på. Jag ska tex tvinga mina kollegor att komma på fest hemma i mitt hus. Jag räknar med att dom inte vågar säga nej. Jag bryr mig inte om att de är lite reserverade för mig i början, jag låtsas som ingenting och försöker vara på deras nivå.
3. Leta upp andra svenskar. Träffar man svenskar så hänger man ihop. Så blir det bara automatiskt.
Följ Angelas framfart i Panjim på bloggen http://ponyingoa.wordpress.com/
