Sömnen bättre än pluggandet
8 Apr 2016 kl: 00:00

Sömnen bättre än pluggandet

De flesta vet mer om kost och motion än om sömn. Ganska konstigt egentligen, med tanke på att sömnen upptar en tredjedel av våra liv. Med boken En perfekt natt ska Björn Hedensjö ändra på den saken.

Hur påverkar sömnbrist vår ­prestationsförmåga?
– Man kan se att den kognitiva förmågan, allt som rör beslutsfattande, mer avancerat tänkande, minne och språk, påverkas väldigt kraftigt av sömnbrist. Motoriken också. Om du under en tentavecka sover i snitt fyra timmar per natt kommer din kognitiva förmåga i slutet av veckan, om du fungerar som de flesta, att vara på samma nivå som om du varit vaken i ett dygn. Går det ytterligare en vecka på samma sätt motsvarar det två vakna dygn. Då går nog inte tentan så bra.

Är sömnen extra viktig för studenter?
– Det finns goda skäl för studenter att ta sömnen på allvar, till exempel är sömnen väldigt viktig för minnet. Både för inkodning, att lära sig nytt, och konsolideringen, att befästa minnet. Detta är givetvis väldigt relevant vid tentastudier. Tyvärr köpslår många med sömnen. När man är stressad är det ofta sömnen som prioriteras bort. Men att sitta uppe ett par timmar extra inför tentan är alltså nästan alltid en dålig idé. Det är bättre att lägga sig i tid och låta de nya kunskaperna sätta sig, för det gör dem under sömnen. Biologiska processer gör att minnena blir beständiga medan du sover. Det är alltså oftast bättre med mer sömn än mer plugg.

Hur många timmar behöver vi sova?
– Sex till åtta timmar täcker in vad som är tillräckligt för en stor del av befolkningen och i snitt sover svensken sju timmar på vardagar och åtta timmar på helgerna. Studier visar att personer som sover i snitt sju timmar per natt har bäst hälsa, men givetvis finns det andra faktorer som spelar in och behovet av sömn varierar under livets gång. Om du är i 20-årsålden behöver du mer sömn, nätter på exempelvis nio timmar är då ingenting konstigt alls.

Är det bra att ta tupplurar?
– Absolut, det är jättebra. 20 minuter är optimalt och så lite som tio minuter kan ha kraftfulla effekter på återhämtningen. Men sov inte mer än 30 minuter, då hinner du komma ner i djupsömn och vaknar med sömntröghet vilket i praktiken betyder att delar av hjärnan fortfarande sover. Det kan ta upp till en timme att komma på banan igen. Om du vill ta en längre tupplur ska du sova i 90 minuter, då hinner du komma ner i och vakna ur REM-sömn och slipper sömntrögheten.

Hur viktig är sömnen för hälsan?
– Otroligt viktig. På kort sikt leder sömnbrist till ökad risk för att drabbas av depression, bland annat. Aptiten ökar också om man inte sover ordentligt och insulinet fungerar sämre vilket i sin tur kan leda till övervikt och följdsjukdomar. Övervikt hänger ofta ihop med sömbrist. Men man behöver inte vara orolig efter en kort period av extrem sömnbrist, hjärnan är väldigt bra på att ta hand om det åt oss. Däremot är det viktigt att tänka på sömnen som en del av en hälsosam livsstil.

Björn Hedensjö

Gör: Studerar till psykolog på Karolinska Institutet. Jobbat som journalist i tio år, bland ­annat på Dagens Nyheter och Dagens industri.
Har skrivit boken: En perfekt natt.

Intervjun publicerades första gången 12 maj 2014.