Det handlar om att våga, att kunna, säga nej på jobbet och känna att det går och att man faktiskt har rätt till det. Jag var nyligen på pressvisning och såg filmen ”The Ugly Truth” som har biopremiär 11 september. Där sväljer tv-producenten Abby flertalet gånger förtreten och tar emot eller gör det som tilldelats henne.

Sexuella trakasserier av den nya stjärnan som ska rädda kanalen?

Ja tack.

Avboka de romantiska helgplanerna för att flyga iväg på jobb?

Varför inte?

Gå emot sina etiska principer om vad som borde få sändas i tv för att skaffa fler tittarsiffror?

Härligt, jag gör gärna det två gånger om jag får.

Vare sig det handlar om personliga principer, din hälsa eller etiska ställningstagande kommer det flera gånger i ditt arbetsliv dyka upp dilemman, mer eller mindre svåra att ta ställning till.

Kan du säga nej? Eller leder det till att din projektanställning tar slut och du blir ombedd att städa ditt skrivbord för nästa medarbetare som gärna jobbar sent på nätter och helger?

I journalistyrket där jag har fostrats är det vardagsmat att före detta studiekamrater används som utbytbara maskindelar, inte mer värda än de som kommer efter. Att hela tiden få skitpassen, låg lön eller att ens vikariat blir förlängt samma dag som det egentligen skulle avslutats är inget man längre höjer ögonbrynen åt. Säger du nej kanske du blir gårdagens nyheter.

En nära vän sa nyligen ”tack, men nej tack” till en av de stora jättarna. Hon ville ha högre lön och hade på ett ödmjukt men bestämt sätt statuerat fakta att hon jobbade bättre och snabbare än kollegorna och att dessutom andra hade mycket högre lön. De sa nej, utan att ens så mycket som diskutera hur mycket hon ville ha i löneförhöjning. Då sa hon upp sig, i och för sig utan någon månads jobb men den självrespekt hon kände övervägde ångesten över att bli arbetslös.

Om du inte hinner med på jobbet eller har arbetat övertid varje dag – kan du säga nej utan att konsekvenserna blir för svåra?

”Jasså hinner du inte, ja men då klarar du väl inte av uppgifterna, eller jobbar för sakta? Ställ upp för laget!”

Jag hävdar absolut inte att det alltid fungerar så här, men ibland känns arbetsmarknaden mer som en köttmarknad än krogen, där de som bjuder ut sig mest får gå hem med snyggaste jobbet och arbetsgivaren.

Samtidigt tror jag ändå att flera chefer uppskattar en anställd som har tillräckligt mycket självinsikt och respekt att säga nej, innan väggen kommer alltför nära och allt svartnar – eller bitterheten blir för stor och väller över kanten.

Sedan handlar det om att veta när det mer handlar om rädsla – att ta sig an nya uppgifter som du kanske inte har hundra procent koll på kommer på sikt få dig att växa, så du måste även våga kliva utanför din trygghetszon. Men inte på bekostnad av din fysiska eller psykiska hälsa. Eller ditt samvete.

Även om ”The Ugly Truth” är en romantisk komedi där huvudstoryn är den fula sanningen om män – hade det varit intressant om Abby någon gång reflekterat över att säga ifrån på jobbet. Ett ”tack, men nej tack”. Men sedan viner piskan förmodligen hårdare i USA än i Sverige. Kanske är vi ändå väldigt bortskämda här?

Har du hittat din gräns mellan jag och nej?