Karriär med Cirkus Cirkör
6 Okt 2010 kl: 00:00

Karriär med Cirkus Cirkör


07.00
– God morgon herr Räv, säger Tilde Björfors när hon blickar ut genom fönstret på det djur som huserar i hennes trädgård och beter sig mer som en tam hund än den räv den faktiskt är. Inte för att vare sig Tilde, hennes son eller make har gjort något för att räven ska stanna där. Den bara gör det.
Samtidigt finns det något självklart i att nycirkusdirektören spontant får sällskap av ett av skogens vilda djur. Tilde verkar både dras till och dra till sig varelser som inte följer medelvägen i livet. Hon som allt sedan tonåren har tagit sig an projekt som olyckskorparna kraxat illavarslande inför. När Tilde var 16 år startade hon tillsammans med några kompisar ett gymnasium eftersom de inte hittade någon skola som uppfyllde deras krav på utbildning.
Men det är ingen superhjälte i cirkushatt vi snackar om. Tildes mod att ta sig an stora och till synes omöjliga projekt grundar sig faktiskt i rädsla.
– Jag var jätterädd för allt som ung och upptäckte tidigt att om jag skulle låta den känslan styra mitt liv så skulle jag inte ens kunna lämna mitt rum. Det skrämde mig mer än någonting annat.
Så hon bestämde sig för att utmana sig själv, gång på gång, fysiskt och psykiskt.

I tjugoårsåldern mötte Tilde nycirkusen i Paris och blev förälskad i konstformen. Där fick hon också sin första lektion i att ett misslyckande i förlängningen innebär en ny möjlighet. Hennes karriär som lindansare tog inte fart, däremot lyckades hon ta med sig nycirkusen till Sverige och
i rollen som cirkusdirektör gjorde hon succé.
– Hade jag lyssnat på vad som går och inte går att göra hade aldrig Cirkus Cirkör funnits.
I dag omsätter hela verksamheten, med föreställningar, skolor, kurser och event, 30 miljoner kronor per år. Deras största internationella föreställningar spelar in en miljon kronor i månaden.

08.05 På väg till dagis passar familjen på att plocka upp Cirkus Cirkörs vice vd, Kajsa Lind, som bor på samma gata som Tilde. De träffades första gången för elva år sedan i samband med en varumärkesworkshop. Kajsa blev så imponerad av Cirkus Cirkörs sätt att arbeta och hur de kunde växa med 300 procent per år utan att förlora kontakten med grundidén, att hon sedan så att säga rymde med cirkusen, för att aldrig mer återvända. ”Cirkus fungerar bättre än McKinsey för att skapa en hållbar utveckling” konstaterar hon i dag.

I bilen diskuterarTilde och Kajsa planerna för ett nytt hus till verksamheten. Det börjar bli för trångt i deras nuvarande lokaler i Alby, som ligger i Botkyrka kommun utan för Stockholm.
– Vi vill fortsätta att turnera med våra två kompanier, som just nu spelar föreställningarna Inside out och Wear it like a crown, men vi behöver också ha lokaler för att skapa nytt och repetera. Dröm-men om att förena både kontor och skapande verksamhet i samma huskropp kanske snart kan bli verklighet när Dans- och cirkushögskolan ska flytta ut ur sina lokaler, säger Tilde.

09.30 Spontana hurrarop på kontoret! Stockholms stad har tilldelat Cirkus Cirkör en bonus på 160 000 kronor för att de under förra året bedrev en verksamhet som lockat stor publik och samtidigt visat på konstnärlig kvalitet.

10.00 Tilde slår sig ner i det lilla konferensrummet innanför kontoret som hon delar med Cirkus Cirkörs vd och vice vd. Här har redan Tildes assistent, Fanny Senocq Ginsburg, slagit sig ner. De ska diskutera textredigeringar av ett föredrag som Tilde höll på Dans- och cirkushögskolan för en tid sedan.
– Fanny kan allt och det hon inte kan lär hon sig, säger Tilde med en blandning av värme och lättnad i rösten.
Med många bollar i luften behöver hon bra hjälp för att ingenting ska falla mellan stolarna. Det senaste året har Fanny tjänstgjort som kock en vecka för ensemblen och målat scendekor, men just nu är Fannys viktigaste funktion den som producent för Tildes forskningsprojekt. För samtidigt som Tilde jonglerar rollerna som cirkusdirektör och konstnärlig ledare har det sedan fem år tillkommit ännu en boll. Sedan 2005 forskar hon, med stöd av Vetenskapsrådet, kring möjligheter och risker. Projektet heter Nycirkus som gränsöverskridare i konst och samhälle.
– Visst är det en storslagen titel? Haha, jag gör ofta saker väldigt stora redan från början.

Det är ingen liten forskningsuppgift hon har tagit sig an. Ska man försöka sig på att förklara den i korthet så handlar det om att undersöka varför artister inom nycirkusen utsätter sig för det konstanta risktagandet som konstformen innebär – fysiskt, mentalt och känslomässigt. I projektet samarbetar Tilde med ledande artister inom de sju discipliner som utgör grunden för nycirkusen. Men hon samarbetar också med experter inom ekonomi, neurologi, filosofi, etnologi och pedagogik.
Förmågan att gå på tvärs mot vad som är förväntat är något hon till viss del har ärvt av sin pappa.
– Han äter sin efterrätt innan huvudrätten. Min son gillar att vara med sin morfar.
En lustig detalj är att Tilde faktiskt redan är professor – världens enda i nycirkus, en hedersbetygelse hon fick för fem år sedan. När det uppdraget går ut om något år eller så, funderar hon på att söka en forskarutbildning.

10.56 På väg till nästa möte passar Tilde på att fylla på sin kaffekopp i fikarummet. Den ena väggen är tapetserad med personliga utmärkelser. Årets Stockholmare, Curt Nicolinpriset, Ruter Dam, Årets uppstickare – det är några av alla priser och titlar Tilde har fått genom åren.
Wear it like a crown, en föreställning som utforskar temat misslyckanden, har precis haft Stockholmspremiär och efter en lång period av intensiva repetitioner är det dags att ta ett par dagar på kontoret, för att styra upp planering och administration. En tillvaro i bjärt konstrast till den konstnärliga processen.
– Annars sitter man ju sällan ner när man jobbar med cirkusartister. I ett konferensrum börjar de balansera stolar på huvudet eller prövar att sluka ett stolsben, konstaterar Tilde.
Men i detta möte går hon tillsammans med Fanny och producenten Lisen Boalt igenom de pågående produktionerna Wear it like a crown och Inside out och alla andra engagemang som Tilde ska vara med i utöver dessa. Cirkus Cirkörs USA-agent vill bland annat att de ska producera en konsertversion och en barnföreställning. Nu spånar de över hur de kan lägga upp arbetet så effektivt som möjligt. Kanske kan filmarbetet som pågår för att marknadsföra Wear it  like a crown-showen även användas i ett sånt sammanhang? Det krävs en hel del pusslande och tredubbla kalendrar för att få tiderna att gå ihop. Tilde ser nästan lite matt ut en stund men så varvar hon upp igen. Lösningsfoku-serad. Inget är omöjligt som grundton i tillvaron.

12.00 Även lunchen blir ett möte. Hon slår sig ner i restaurang Subtopia med Carl Grön, filmare som är anställd som marknadsassistent och webbredaktör. Tanken är att han även ska kunna hjälpa Tilde med hennes forskningsprojekt.
Efter lunchen fortsätter Tilde att cirkulera i lokalerna och det uppstår ständigt samtal med människor på språng genom matsalen, i trapphuset och uppe i kontorskorridoren.
– Jag kan inte hålla näsan ur blöt. Det är både min styrka och svaghet att jag suger åt mig småsaker som händer i verksamheten när jag är här, säger Tilde och berättar att hon har ett kontor hemma för att råda bot på viljan att hålla på med allt för många saker samtidigt.

13.45 Duns. En tonårstjej landar tungt med fötterna på den sviktande mattan efter att ha utfört någon slags halvvolt. Vi befinner oss inne i den stora träningshallen där det just nu pågår ett träningspass för en av gymnasieklasserna i Cirkus Cirkörs regi. Tilde sätter sig på golvet en bit ifrån för att snacka scenlösningar med Stefan Karlström, teknisk producent, en av de personer som ser till att cirkusartisternas våghalsiga nummer kan bli verklighet.

I salen bredvid finns ett rum som kallas labbet. Där laborerar man fram embryon till föreställningar, men det är också där man låter cirkus möta samhälle för att se vad som kan växa fram ur ett sådant möte. Exempelvis projektet där en grupp Handelsstudenter med inriktning på management fick jobba tillsammans med cirkusartister kring temat risk.
– När projektet inleddes definierade studenterna risk som något som ska elimineras, medan artisterna såg det som något man söker för att vidga möjligheterna för vad som är görbart. Handelsstudenterna blev fascinerade av artisternas engagemang. Att de brinner för det de gör och att det är engagemanget som får dem att lägga ner all den tid på att öva, öva, öva som krävs för att bli riktigt bra. Den student som var mest skeptisk till en början insåg till slut att det måste finnas en inre drivkraft för att kunna göra något riktigt bra. Knivkastaren måste kasta tiotusentals kast som övning innan det kan göras på scenen. Det är förmågan att använda disciplinen som lusten och viljans verktyg. Konstnärskap är den bästa entreprenörsskolan.
Framtidens ledare kan ta lärdom av cirkusartister – förmågan att arbeta mot perfektion och total kontroll, för att sedan släppa taget i själva utförandet och vara närvarande i stunden.
– Tidigare handlade ledarskap om att leda flocken, men framtidens ledarskap handlar mer om att fånga upp det som händer och att vara visionär. Där finns det mycket att hämta från cirkusen, säger Tilde och fortsätter:
– Att leda en cirkustrupp handlar mycket om att få en samling extrema specialister att samspela. Det gäller att se den möjlighet som det faktiskt är. Ur friktionen när olikheterna möts uppstår värme och när man väl kommer ut på andra sidan har man kommit fram till något som man inte kunde tänka ut i förväg. Står man ut med kaosfaserna lite längre än vad som är bekvämt – då blir det i slutändan innovativt.

15.57 Det har hunnit bli eftermiddag när Tilde lämnar Alby för att bege sig till Södra teatern där föreställning Wear it like a crown ska spelas i kväll. Framme vid Mosebacke torg manövrerar hon skickligt in den stora bilen i en snäv parkeringsficka. Sedan beger hon sig raskt in till teatern, där det har pågått filmning av föreställningen. När hon kommer in på scenen har arbetet precis avslutats och de flesta artister har gått upp i logerna för att ta en välbehövlig paus.
Om bara någon timme kommer de att börja värma upp inför kvällens föreställning. I kulisserna mullrar en motorsåg. Det är knivkastaren Jesper Nikolajeff som varvar sina maskiner för att de ska vara lättstartade på scen.
Ofta kan en föreställning behöva små justeringar efter premiären, men i dag blir det inget tal om ändringar. Bara lite socialt småsnack.

16.40  Tildes man Fredrik möter upp henne vid teatern och de plockar med ett par portioner vegetariska dumplings från en restaurang innan de hämtar upp sin son på dagis och beger sig hemåt.
Efter middagen går Tilde och sonen Laban ut i trädgården för att laga hans indian-tipi och upptäcker att den tama räven har tagit med sig sällskap – en till lika tam räv!
När Laban har gått och lagt sig passar Tilde på att jobba en stund till med sitt forskningsprojekt, men tar en paus när hennes man kommer för att visa ett Youtubeklipp med en fantastisk akrobat. De blir fast i den världen ett bra tag. Kärleken till cirkusen som väcktes i Paris för snart 20 år sedan brinner fortfarande.
– Mötet med cirkusen var som att hitta hem. Att hitta ett språk som var mitt, utan att jag ens visste att det fanns.

 

Tilde Björfors
Ålder: 39 år.
Bor: Ingarö utanför Stockholm.
Familj: Maken, tillika akrobaten, Fredrik Deijfen. Sonen Laban.
Bakgrund: En gästlärare i nian fick Tilde att tänka efter – vill man ha något får man arbeta för det. Efter det startade hon och några kompisar en egen gymnasieskola. Tilde arbetade sen som skådespelerska, men hittade sitt kall i Paris när hon mötte nycirkusen. 1995 tog hon och några vänner nycirkusen till Sverige.
Kunskap Tilde ofta mörkar: Att hon är utbildad massör.
Om namnet Cirkus Cirkör: Är en försvenskning av det franska ordet för cirkushjärta, Cirque Coeur.
Kontakt: tilde@cirkor.se

 

Datum: 2010-10-07