Kjell hatar till exempel skolans sätt att tvinga i honom mat (man får inte ta själv och inte heller lämna mat). I stället äter han massor av APK-limpa – ungefär som Skogaholmslimpa – doppad i Oboy efter skolan. Han blir tjock och får ständigt höra det av såväl mobbaren Kim som den vidriga klassföreståndaren Margareta. Kjell Eriksson skriver med klockrena detaljer som både avslöjar hans humor och ger svärta åt sidorna.

Jag blir så förbannad å Kjells vägnar att jag vill leta rätt på skolsystern som tvingar honom att banta och klassföreståndaren som förnedrar honom, och bara skälla. Fråga hur de kunde bete sig så mot ett barn, ett som redan hade det tufft.

Det här är kort sagt en väldigt tänkvärd och fängslande berättelse om Kjells kamp för att få vara sig själv, utanför bestämda mallar. Boken blir samtidigt en viktig påminnelse om hur maktlöst och utsatt ett barn kan vara. Dessutom är omslaget en riktig fullträff i all sin enkelhet.

Kjell av Kjell Eriksson

Helgläsning: 8/10

Nytta: 6/10

Att prata om: 10/10

Hjärngympa: 2/10

Hållbarhet: 6/10