Anna Svahn har precis landat hemma i Sverige efter en jobbresa i Oslo. Förutom väsentligheter som tandborste, telefon och laptop har hon alltid med sig en sak i resväskan, en bok som hon själv beskriver som lite otippad: ”Tao Te Ching”, som bygger på den österländska filosofin taoism.
– För några år sedan sa jag till en vän att jag är så trött på att folk hela tiden ska placera mig i ett fack. Jag passar inte in i ett fack. Jag tycker det är kul att måla tavlor och att analysera råvaror. Folk kan inte stoppa mig i finansfacket, men inte heller i konstnärsfacket, och det är tydligen jobbigt för vissa. Någon har till och med sagt: ”Du är för mycket, välj en sak!” Men den enda jag är är mig själv.
26-åriga investeraren och författaren Anna Svahn är nyfikenheten personifierad. Hon reser nästan varje månad för att ta del av nya intryck och perspektiv, framför allt i mötet med andra människor. När hennes vän tipsade om taoism-boken blev hon därför genast intresserad. Nu bär hon med sig den på varje resa.
– Jag fastnade för boken eftersom taoism är en hel filosofi som pratar om just det här; att vi inte ska stoppa saker i fack. Ju mer vi försöker förenkla och kategorisera, desto mindre blir världen.
Anna Svahn beställer in sin andra cappucino. Fatet klirrar mot stenbordet och det ekar lätt inne i loungedelen på Nobis Hotel, som ibland kallas ”Stockholms vardagsrum”. Här brukar Anna Svahn ofta sitta och jobba om dagarna.
– Jag har ett eget kontor hemma också, men det är skönt att komma hemifrån. Jag och min sambo har två hundar, och den minsta av dem vill alltid vara där jag är. Då blir det lätt så att jag kramas med honom i stället för att jobba.
Hon visar en bild på hunden, som till en början hette Casper. Men när Anna Svahn träffade sin sambo – Karl-Mikael Syding, före detta hedgefondförvaltare, fick hunden istället heta Capex.
– Det betyder capital expenditures. Man jobbar ju inom finans, säger hon och skrattar.
”Jag saknade en bok som lyfter hur man nätverkar på riktigt – inte om hur man nästlar sig in på minglet.”
Sedan februari 2018 driver Anna Svahn podcasten ”Outsiders”, tillsammans med sambon Karl-Mikael. I podden diskuterar de precis det de gör hemma vid matbordet: finans och filosofi. Men ett av de största projekten som Anna Svahn har jobbat med i år är hennes andra bok, ”Nätverka”, som handlar om hur man ska investera i sitt nätverk och sina relationer. Boken utgår från antropologen Robin Dunbars teori om att vi bara kan ha ungefär 150 meningsfulla relationer åt gången och psykologen Adam Grants idé om givers, takers och matchers. Det gör det extra viktigt att vara medveten om vilka vi omger oss med – och vilka som vill omge sig med oss.
– Jag saknade en bok som lyfter hur man nätverkar på riktigt – inte om hur man nästlar sig in på minglet och ger bort sitt visitkort.
Anna Svahn gestikulerar livfullt med händerna när hon pratar.
– Jag har aldrig varit så mycket för kallprat och har ingen lust att diskutera vädret, det kan jag ju se med mina egna ögon. Om jag pratar med någon vill jag hellre lära mig så mycket som möjligt av den personen.
Redan som ung visste Anna Svahn att hennes jobb skulle vara att ständigt lära sig mer om världen, och när hon hittade till börsen blev hon blixtförälskad.
– Jag insåg att finansbranschen var helt rätt för mig. Här måste jag hålla koll på allt från politik till enskilda bolag och omvärldshändelser. Det finns alltid något nytt att lära sig. Jag började plugga företagsekonomi och kände direkt: ”Shit, vad roligt det här är”, allt gick så himla lätt.
Samtidigt lockades hon av entreprenörskapet, och vid sidan av studierna började hon arbeta som event manager.
– Jag levde aldrig ett riktigt studentliv. Eftersom jag jobbade heltid var jag inte på föreläsningarna, så på helgerna satt jag och pluggade i biblioteket tillsammans med en vän som var i samma sits. Jag läste in mig, gjorde tentorna och tog en termin i taget, säger Anna Svahn och fortsätter:
– Jag vet inte riktigt själv hur jag orkade med det, men jag är likadan nu – jag jobbar konstant. Under tre månader testade jag faktiskt att ha ett heltidsjobb med fasta kontorstider, och jag tyckte att det var fruktansvärt. Jag mådde dåligt när jag kände att jag inte fyllde något större syfte.
Redan under studietiden började Anna Svahn fundera på hur hon kunde optimera tillväxten av sina pengar. Hon började handla i investmentbolag, och efter examen byggde hon upp sin ”fun fond” – en portfölj med fokus på hög risk och snabba affärer – som kunde finansiera resor och liknande. Anna Svahn handlade nästan uteslutande med läkemedelsbolag, och portföljen stack iväg med 180 procent på bara tre månader. När hon blev omskriven på Nordnets blogg fick hon tusentals följare på Shareville, Nordens största sociala handelsplats för aktier och fonder.
– Efter det gick allt väldigt snabbt. Jag började blogga på min första blogg ”Mina affärer” och blev senare tillfrågad att ta över nätverket Feminvest i slutet av 2016.
Att inspirera kvinnor till att spara och investera mer har varit en stor del av Anna Svahns karriär, dels genom Feminvest, men också via Facebookgruppen och nätverket Economista som hon lanserat tillsammans med Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius men nu driver med investerings-experten Linnéa Schmidt. I skrivande stund har gruppen över 112 000 medlemmar.
– Det finns uppenbarligen ett uppdämt behov bland kvinnor att få diskutera sparande, investeringar och ekonomi. Bland medlemmarna finns alla möjliga, allt från kvinnor i karriären som har stenkoll på sin ekonomi till kvinnor som knappt öppnat sin telefonbank tidigare – och nu sparar några tusenlappar i månaden. Det är ashäftigt, jag kan sitta och läsa igenom kommentarer och bli alldeles gråtfärdig.
Anna Svahns egen investeringsfilosofi- och strategi har ändrats genom åren, och bygger inte på hög risk längre. I somras sade hon upp sig från Feminvest.
– Jag ville göra mina egna grejer. Framför allt förvaltar jag mitt eget men även min sambos kapital genom en strategi som jag har tagit fram.
Hon kallar modellen för ”Cygnus” (latin för stjärnbilden Svanen), en portföljsstrategi som sprider riskerna bland olika marknader. Den bygger på tillgångsslagen aktier, guld och jordbruksråvaror. Med enklare ord: köp billigt, sälj dyrt.
– Under finanskrisen var det många pensionssparare som sålde sitt innehav på botten, och sedan har de inte vågat investera igen. Därför har jag tagit fram en strategi som sprider riskerna mellan olika marknader beroende på vad som är dyrt eller billigt just då. Just jordbruksråvaror kommer alltid att vara efterfrågade. Vi har en ökande befolkning och klimatförändringar ger mindre plats att odla på. Samtidigt är jordbruksvaror billigt just nu, och därför tycker jag att det är bra att investera i det nu.
”Det är inte mitt fel att din världsbild är så liten att jag inte får plats i den.”
För tillfället har hon även snöat in på centralbanker och penningpolitik, som hon skriver mycket om på sin blogg och diskuterar i podcasten. Att Anna Svahn får arbeta med sin passion, på sina egna villkor, är avgörande för att hon ska orka jobba så mycket som hon gör.
– Det handlar inte om hur mycket tid man lägger, utan om att tiden som du lägger är meningsfull. Efter att jag sa upp mig har jag bara gjort saker som jag tycker är viktiga och roliga, det är som en godisskål med jobb.
När Anna Svahn inte sitter böjd över Excel-ark och ser över sina investeringar sätter hon upp håret i en knut och plockar fram sina penslar för att måla.
– Jag brukar kalla mig för en corporate hippie. Jag infiltrerade finansbranschen och gör flera alternativa saker vid sidan av – läser österländsk filosofi, målar och skriver. Någon skrev till mig: ”Måste du vara Chagall, Anita Ekberg och Warren Buffett samtidigt?”, då svarade jag: ”Det är inte mitt fel att din världsbild är så liten att jag inte får plats i den.”
