Om du är i starten av din karriär och söker ditt första riktiga jobb så har du garanterat fått en del tips och råd från personer i din närhet. Problemet är att dagens arbetsmarknad har förändrats en hel del sedan exempelvis dina föräldrar sökte jobb, vilket har lett till att det har skapats en hel del inaktuella myter kring jobbsökande och rekrytering. Du har säkert fått höra att det bara är att gå med ditt CV till ett företag, att det finns ett antal generella intervjusvar eller att det är en bra idé att ringa rekryteraren och ligga på tills du får jobbet – men stämmer det verkligen?
För att reda ut begreppen har vi tagit hjälp av två experter som båda har lång erfarenhet av att jobba med rekrytering och karriärutveckling. Vi har pratat med Martina Brandt, senior rekryteringskonsult inom kommunikation på Brightness Executive Search. Vi har också pratat med Niklas Aubell, nordenchef på Nova Talent, tidigare VD för Dfind Finance och rekryteringskonsult på Alumni. Vi har i samtal med våra läsare tagit fram 10 påståenden man vanligtvis hör som ung arbetssökande, och bett Martina och Niklas att besvara dem utifrån sin kunskap om dagens arbetsmarknad.
Myt 1: “Det är lättare att få ett jobb på ett företag om man kontaktar dem direkt.”
Martina: Jag tycker att man ska göra både och. Det kan ibland vara så att mindre företag inte har annonser ute, men ändå har behov av hjälp. Är det företag man själv är intresserad av tror jag att det kan gå snabbare att kontakta dem själv än att vänta på att platsannonserna ska komma ut. Det ena utesluter inte det andra. En fördel med att kontakta företag direkt är att konkurrensen ibland kan vara väldigt stor med annonser, så risken är att man inte blir sedd.
Niklas: Ja, det kan vara det, men inte nödvändigtvis. Om företaget valt att samarbeta med ett rekryteringsföretag är det oftast bättre att ta en kontakt med den anlitade rekryteringskonsulten istället för att gå direkt på företaget.
Myt 2: “Det personliga brevet är viktigare än ditt CV.”
Martina: Det går inte att skriva ett personligt brev utan att ha något att komma med i sitt CV. Men brevet är ju mycket mer personligt, med vilka egenskaper du tillför och hur du uttrycker dig, så det kompletter verkligen CV:t. Tänk på att ta med alla saker som kan vara meriterande: medlem i utskott eller föreningar, ideella engagemang, scoutledare, friidrott. Sådana utmärkelser visar vem du är. Lås dig inte vid rena jobb, praktik och sånt är viktigt. Förminska inte sådana prestationer! Rekryterare ser ditt driv och engagemang genom det. Rekryterar man en ung person är det potentialen som är viktigt, snarare än att ha massa erfarenhet. Tryck på varför du vill ha tjänsten i ditt personliga brev.
Niklas: Det du har åstadkommit och det som gör att du är en tänkbar kandidat är det som står i ditt CV. Det personliga brevet är en ytterliggande chans att ge ditt CV en mer personlig touch. Det som är viktigt för unga personer är att man i sitt CV beskriver vad man ändå har åstadkommit – man kanske inte kan fylla ett CV med massa jobb, men å andra sidan kan man beskriva exempelvis vad man läser för inriktning och vad man fått för resultat. Man kan också fylla på i CV:t med idrottsresultat, ideella jobb och sidoaktiviteter. I dessa erfarenheter kan man ha lärt sig jättemycket som är viktigt på arbetsmarknaden. Alla människor har någonting, så visa vad du gjort i ditt liv.
Myt 3: “Om du på intervjun får frågan om vilken som är din främsta svaghet bör du svara något som kan vändas till något positivt.”
Martina: Jag tror på att det är bra att vara ärlig och visa att man har god självinsikt. Jag har själv svarat på den frågan på ett liknande sätt, sagt att jag är envis eller otålig. Men var ärlig, för det skiner nästan alltid igenom om du är oärlig. Lägg till att du är medveten om sakerna du nämnt och att du jobbar på din utveckling.
Niklas: Nej, jag föredrar när kandidater verkligen delar med sig av en egenskap som de tycker är en svaghet. Vi har ju alla styrkor och ”utvecklingsområden”. Berätta om något som faktiskt varit en utmaning för dig, och berätta hur du jobbat för att att överkomma den egenskapen och vad du lärt dig i processen.
Myt 4: “Rekryterare lägger stor vikt vid ens LinkedIn-profil.”
Martina: Ja, det skulle jag säga, så det är viktigt att göra ett bra intryck. LinkedIn-profilen ska bekräfta snarare än komplettera, den ska inte överraska och inte vara för konstig. Det beror också på vilken typ av tjänst du söker eller vilken bransch du jobbar i. Om du jobbar i en bransch där LinkedIn är en naturlig plattform är det bra att jobba lite extra med din profil.
Niklas: Ja, LinkedIn-profilen är ett fönster mot omvärlden och säger liksom ett CV något om hur en person väljer att kommunicera sina professionella erfarenheter och meriter.
Myt 5: “Mjuka egenskaper är ofta viktigare än hård kunskap”
Martina: Absolut när det gäller vissa yrken. Då är personlighet och beteende, förmåga och vilja viktigare än vad du faktiskt kan från början. Man vill se vilken attityd du har till att lära dig nya saker, så visa på att du är nyfiken och vill lära dig! Det beror på naturligtvis på yrke också, men jag rekryterar ju inom kommunikationsbranschen.
Niklas: Alla jobb kräver en kombination av hård kunskap och mjuka egenskaper, och för att göra en perfekt matchning är båda viktiga. I många jobb är en passande personlighet helt avgörande, medan det i vissa jobb är svårare att ”hire for attitude, train for skills”, därför att kraven på ”hård kunskap är avgörande”. Ett exempel kan vara att rekrytera en redovisningschef eller t.ex. en tandläkare. De flesta av oss skulle nog föredra att laga ett hål hos en duktig tandläkare med dålig attityd än hos en person som inte kan något om att laga hål, men har en fantastisk personlighet.
Myt 6: “Man kan bara få jobb genom sitt nätverk idag”
Martina: Nej, det skulle jag inte påstå, men att ha ett nätverk och att fundera över det är väldigt bra. Många har mycket större nätverk än vad de tror. När jag föreläser för unga har jag sagt att de ska tänka på föräldrar och deras bekanta, eller personer som din frisör eller din kompis kusin. Du måste helt enkelt gå längre bort än din primära, vara öppen och prata om du söker jobb.
Niklas: Det stämmer inte, men ett bra nätverk kan givetvis hjälpa på vägen till drömjobbet. Har man bra meriter och svarar på en platsannons så bör man bli kallad till intervju. Sen är det så klart hård konkurrens. Många jobb tillsätts emellertid utan att det kommer ut annonser, där rekryteringarna sker genom nätverk. Men det ena utesluter inte det andra. Om företaget har lagt upp en platsannons ska man inte tro att loppet är kört och att det rekryterande företaget har en färdig kandidat, för det har man sällan.
Myt 7: “Det gäller att ligga på rekryteraren, det ses som något positivt med någon som är intresserad av hur rekryteringsprocessen går.”
Martina: Både ja och nej. Det är ingen ide att ligga på flera gånger om man inte har nåt nytt att tillföra. Om du har en konkret fråga, hör av dig. Men respekterta att processen tar sin tid, speciellt med platsannonser.
Niklas: Det stämmer inte. Visst kan det vara trevligt att få ett samtal av en intresserad kandidat, men en bra och välskriven ansökan (CV, följebrev och relevanta meriter) ska räcka väl för att rekryteraren ska kunna göra ett bra urval och antingen tacka nej, om profilen är fel, eller kalla till intervju.
Myt 8: “Man ska ha så neutrala kläder på sig på arbetsintervjun som möjligt”
Martina: Det viktigaste är att ha på sig något man själv är bekväm i och som känns du. Om du har en extrem personlig stil så kan du vara lite mer professionellt klädd. Det viktigaste är att du är ren och hel, men klä inte ut dig till någon annan. Tänk exempelvis kanske på att skorna ska vara rena och liknande, det kan ge ett bra intryck.
Niklas: Det kan vara klokt att stämma av ungefär vilken klädkod som medarbetarna på företaget har där man ska intervjua. Det är sällan roligt att sticka ut genom att vara för ”över”- eller ”underklädd”. Samtidigt är det alltid ok att ha en personlig touch när det kommer till klädstil, för kläder är ett sätt att uttrycka vem man är. Man måste själv göra en utvärdering.
Myt 9: “Man behöver inte ha med alla sina jobb i CV:t, bara ca 3 relevanta erfarenheter”
Martina: Det beror på hur många meriter man har. Jag tycker att man kan ha mer än bara tre. Om man har lite mer erfarenhet så blir det inte relevant att ha med saker man gjorde för 15 år sen, men är man ung och söker sitt första jobb kan man ta med allt. Men som sagt, har du relevant erfarenhet är det inte superviktigt att ta med din praktik på ett café i åttonde klass, men det är klart att visa på en bredd är bra.
Niklas: Det stämmer inte. Givetvis är det mer relevant att ta med fler detaljer från de senaste årens tjänster, men i din CV ska samtliga anställningar och utbildningar finnas med i summerad form.
Myt 10: “Det känns inte ens som att rekryterare läser ansökningar, då jag ofta inte får någon återkoppling eller bara ett standardiserat mejl.”
Martina: Där kan jag säga att jag förstår att det är tufft. I stora annonser kommer det ibland flera hundra ansökningar – jag kan inte svara för alla rekryterare, men det är svårt med personlig återkoppling till alla som söker. Man får förstå att det är verkligheten, men får man inget svar alls tycker jag absolut att man ska höra av sig själv. Man är värd att få återkoppling. Om det är riktigt jobbigt ett tag, så ta en paus och strunta i att söka jobb i ett par dagar och gör något helt annat. Är du inne i en negativ spiral, så försök att höra av dig till andra, be om råd och fråga hur man gör. Det kan ta sin tid, vilket är jättetråkigt och frustrerande, men så är det. Försök att göra annat ibland och boosta dig själv. Fråga dina vänner som har fått jobb och fråga hur de gjorde, och försök att se lyckade fall istället för misslyckanden.
Niklas: En rekryterares jobb är att gå igenom ansökningar och ge bra återkoppling till kandidater. Alla kandidater kanske inte kan få personliga, muntliga återkopplingar för att tiden inte räcker till. Det betyder emellertid inte att rekryteraren inte läst igenom ansökan och att man ska kunna förvänta sig en bra återkoppling. Det första en rekryterare gör är att gå igenom om en kandidat uppfyller skallkraven i kravprofilen. De kandidater som inte gör det får ofta ett automatgenererat ”tack, men nej tack, svar”. För de kandidater som uppfyller skallkraven går man sedan igenom ansökan mer på djupet för att göra ett urval för att välja ut de som bäst matchar kravprofilen för vidare kontakt i rekryteringsprocessen. Beroende på hur långt en kandidat har gått i processen, desto högre förväntningar bör vederbörande ha på en personlig och mer utförlig återkoppling.
