Slösurfande eller dåliga dagar är inga alternativ när du har ett extremt ansvarsfullt yrke. I en ny artikelserie träffar vi fyra personer vars jobbvardag handlar om att skydda Sveriges hemligheter, handla aktier för tiotals miljoner kronor eller ha andra människors liv i sina händer. Här gäller totalt fokus! Vi har pratat med neurokirurgen Margrét.

Del 1: Flygledaren ansvarar för tusentals liv – varje dag.

Margrét Jensdóttirs tankar på att bli neuro­kirurg väcktes när hon gick sin kirurgiutbildning efter läkarprogrammet.

– Hjärnan är oerhört spännande och komplex. Jag fascinerades av hantverket i neurokirurgin, det är ett riktigt precisionsarbete och den tekniska utrustningen är mycket avancerad. Och som läkare är det naturligtvis intressant att få jobba med kroppens viktigaste organ.

När Margrét blev färdig neurokirurg för tre år sedan började hon arbeta på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Här finns landets största neurokirurgiska klinik, som är internationellt välkänd och även bedriver forskning i samarbete med Karolinska Institutet.

”Du får kanske börja med att sy ihop såret vid en operation, sedan får du öppna ett sår, sedan får du borra ett hål, och så vidare”

Margrét ingår i teamet som jobbar med hjärntumörer, där operationerna är noggrant planerade i förväg och hon har träffat patienten i mottagningsverksamheten. Hon har även jourveckor och opererar patienter akut, till exempel efter en olycka eller hjärnblödning.

Varje år gör hon 150 operationer. Totalt på kliniken görs nästan 2 800.

– Att utföra operationer i hjärnan är något du lär dig steg för steg under handledning, när du går den fem–sju år långa specialistutbildningen. Du får kanske börja med att sy ihop såret vid en operation, sedan får du öppna ett sår, sedan får du borra ett hål, och så vidare.

Vid hjärntumörsoperationer tas vävnadsprov för att ställa diagnos. Därefter avlägsnas så mycket som möjligt av tumören genom att den sugs eller bränns bort.

– Det är en fin balansgång mellan att ta bort tumören och att inte skada vävnad som till exempel påverkar pati­e­ntens tal- eller rörelseförmåga. Ibland är det helt enkelt inte lönt att operera, och det är alltid det svåraste beslutet att ta. Men patientens livskvalitet är alltid det viktigaste.

Vilka egenskaper är viktigast som neurokirurg?
– Du måste våga fatta livsavgörande beslut på kort tid. Det gäller att bevara lugnet, hålla huvudet kallt och ha ett bra omdöme. För du måste kunna leva med dina beslut och de konsekvenser de kan få för patienten.

Vilka är de ­positiva delarna med jobbet?
– Det går faktiskt bra för de flesta patienter. Det är väldigt givande att bidra till att de kommer vidare i livet trots att de har svår sjukdom som hjärntumör, som ofta är kronisk. Naturligtvis är det också väldigt roligt med de fall där en patient blir helt återställd efter en olycka.