– På ett år kan man testa lika mycket i KTH:s Live-In Lab som det vanligtvis tar tio år i en ordinär byggnad att hinna med, berättar projektledaren Jonas Anund Vogel.

– Med det här projektet vill vi påskynda införandet av till exempel ny miljö- och informationsteknik och öka innovationstakten samt förkorta ledtiden mellan forskningsresultat och bred marknadsintroducering.

Tänkt exempel på interiör i en lägenhet. Bild: Semrén+Månsson.

Men det är inte bara till för att främja innovation. Genom att testa ny, innovativ teknik kan även olika strukturella aspekter kring boende och byggnad utmanas och ifrågasättas. Vad forskarna vill testa kan vara allt mellan lagring av värme till att ha möjligheten att frekvent flytta på väggar i en lägenhet.

– Detta kan sedan påverka hyreskostnaden och bli ett sätt att ta reda på mer om kostnad kontra storlek på en lägenhet, säger Jonas.

Cirka 40 forskare och ett tiotal företag är involverade i projektet. KTH Line-In Lab är uppdelat i två delar: en passiv och en aktiv.

I den passiva ska forskarna mäta hur folk bor i sina lägenheter; om de sover eller är vakna, hur de gör saker, vilka tider de boende är hemma respektive borta, och så vidare.

I den aktiva delen kommer framtidstekniken att testas. Lägenheterna är bygglovsbefriade, vilket gör det möjligt att årligen forma om dem för det kommande årets studenter, forskare och företagsrepresentanter.

– Vi ser också skärmar istället för fönster och golv som genererar energi när man år på dem som dessutom skulle kunna motverka ett stillasittande liv, säger Jonas.

Första spadtaget tas i början av 2016 och lägenheterna beräknas vara klara för inflyttning hösten 2017.