Sara Klingenborg, rekryteringsansvarig för Accenture i Sverige och Madeleine Bauge Jogenbohrn, HR-partner på Nordea svara på hur mycket utseendet väger in när man söker jobb.
Tycker du att det är viktigt hur en arbetssökande ser ut?
– Jag lägger inget värde i om en person är ful eller snygg, det som är viktigt är att personen i fråga är hel och ren.
Har det hänt någon gång att en arbetssökandes utseende haft betydelse?
– Hos en av mina tidigare arbetsgivare hände det en gång att en kund inte ville anställa en kraftigt överviktig, men mycket kompetent person. Kunden vågade inte anställa personen med hänvisning till att denne inte var representabel utåt och att övervikten kunde innebära hälsoproblem, som i sin tur kunde innebära sjukdagar och ledighet från jobbet.
Vad hände?
– Jag förde en massa diskussioner med kunden, för det är ju en form av diskriminering som är ganska utbredd. Men det ledde ingenstans, och jag fick ge den arbetssökande det negativa beskedet. Fast jag sa aldrig att det berodde på övervikten utan lyfte fram andra invändningar som kunden hade.
Så frågan om utseende finns där både omedvetet och medvetet?
– Ja, men det ligger i min profession att kunna bortse från sådana saker.
Har det funnits tillfällen då du själv reagerat på hur en arbetssökande sett ut?
– Ja, det har hänt att sökandes klädval blivit föremål för diskussion innan vi ens har hunnit intervjua honom eller henne. Det är klart att man inte ska ta på sig kläder som man inte trivs i, men man ska nog försöka se proper ut.
Kan utseendet spela roll beroende på vad man har för arbetsuppgifter?
– Har man uppgifter där man är ansiktet utåt så finns det ju en speciell klädkod som man måste anpassa sig till. När jag arbetade som linjechef fanns det exempelvis en tjej som var väldigt snyggt klädd med en kort t-shirt och navelring, vilket klädde henne. Men det var kanske inte rätt kläder i kassan på en bank. Så vi hade en diskussion om det, och kom fram till att det inte var kläder som passade just bakom disken på en bank.
Finns det något tillfälle där du reagerat på en arbetssökandes utseende?
– Det fanns en person som kom till en första intervju som var oklippt och ganska slarvigt klädd. Men under intervjuns gång så gav han ett väldigt gott intryck så jag och mina kollegor bestämde oss för att gå vidare med honom. Vid nästa tillfälle, hade han klippt håret och var propert klädd.
Han hade kanske haft en riktigt dålig dag?
– Ja, kanske hade han försovit sig och bara slängt på sig något. Men i 99 procent av fallen har ju folk ansträngt sig att se bra ut inför en intervju. Det händer alltså ytterst sällan att någon inte gjort det – och då sticker de ju självklart ut.
DET ÄR BRA ATT VARA SNYGG …
Att vara attraktiv ger en stor fördel vid jobbsökande, visar fl era studier. Ett exempel: När amerikanska nyhetsprogrammet ABC News i ett idogt researcharbete skickade ut konstaterat attraktiva människor och personer med ”normalutseende” till att söka en rad olika arbeten fi ck den attraktiva kvinnan och den attraktive mannen betydligt fler jobb än de normalsnygga – trots att de var klädda på samma sätt, och sa samma saker. När kanalen sedan frågade rekryterarna varför de resonerat som de gjort visade det sig att de i samtliga fall ansett att den attraktiva personen var smartare, hade visat på mer kapacitet och större potential än den mindre attraktiva.
MEN INTE FÖR SNYGG …
Det är heller inte bra att vara för attraktiv. I alla fall inte om du är kvinna. Harvard-psykologen Nancy Ettkoff s studier visar att attraktiva män i högre grad blir chefer och delägare än mindre attraktiva, men attraktiva kvinnor mer sällan når toppositioner än alldagliga kvinnor.
LÅNG ÄR BÄTTRE ÄN KORT
Statistik från Fortunes 500-lista visar att 58 procent av de amerikanska vd: arna är längre än 180 centimeter. Att vara kort är dig till större nackdel än att vara kvinna eller tillhöra en minoritet, om du vill nå toppen i USA.
LAGEN SÄGER …
… att en rekryterare aldrig får hänvisa till fördomar , okunskap eller allmän ovilja när det gäller att rekrytera. Det ska bara handla om meriter.
… att religionsfriheten gör att man har rätt att bära religiös klädsel . Bara vid mycket starka skäl (risk för liv och lem, typ) kan chefen neka dig till det. Att arbetsplatsen använder särskilda arbetskläder är inte ett sådant skäl.
… att ingen negativ särbehandling får förekomma på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning
… att en rekryterare måste ha skäl för att påstå att du inte är lämplig för jobbet. Det räcker inte med en åsikt, han eller hon måste ha bevis.
… att företaget inte får efterfråga särskilda estetiska eller sociala krav utan att motivera varför. Man får alltså inte efterfråga en person med stabil bakgrund eller fysisk styrka utan att kunna bevisa hur arbetet särskilt kräver det.
