Sökandet efter vad som får oss att må bra kan ta vitt skilda riktningar. Vissa människor lägger en stor del av sin vakna tid på jobb eller studier för att få tillfredsställelse medan andra lägger allt krut på att få det perfekta hemmet eller den perfekta kroppen. Professorn i praktisk filosofi, Bengt Brülde, har valt att söka efter svaren i sin forskning. Sedan 1980-talet har han undervisat, forskat och skrivit om teman som livets mening, livskvalité, existentialism, lycka och lidande. Förutom att han har skrivit ett flertal böcker inom ämnet jobbar han också som radiofilosof i P3 och har medverkat i ett flertal olika tv-program genom åren.

År 2010 var han även med och skrev rapporten Vad gör oss nöjda med våra liv, enligt oss själva och enligt forskningen?

– Vad forskningen visar och vad som framgår i rapporten är att det finns otroligt många samverkande faktorer som tillsammans bestämmer hur nöjda vi är med våra liv. Det är mellan 20 och 30 faktorer som spelar in och vissa är viktigare än andra. Bortsett från psykologiska faktorer är det framför allt relationer och verksamheter som är viktigast, alltså vad vi gör på vår vakna tid samt hur goda relationer vi har med andra människor.

Rapporten ger också, utifrån olika undersökningar, en bild av lyckan hos den svenska befolkningen.

– På det hela taget är vi svenskar väldigt nöjda med våra liv, vi ligger i topp i världen. På en skala upp till tio ligger vi ungefär på en åtta. Om man däremot ser på nöjdheten inom vissa livsområden ser det lite olika ut. Det vi svenskar är minst nöjda med är våra utseenden. Det är väldigt få som är mycket nöjda med sitt utseende. Men detta hindrar oss inte från att vara nöjda med livet på det hela taget.

Utseendet påverkar alltså inte vår lycka?

– Nej, vad vi tycker om vårt utseende har nästan ingen inverkan alls på vår lycka. Forskningen visar att det är en oviktig faktor. Däremot har vi en gigantisk självförbättringsindustri i samhället som försöker få oss att tro att det är viktigt för vår lycka. Skönhetsindustrin är bara en del av detta. Det finns starka ekonomiska intressen som vill att vi ska känna oss missnöjda på alla områden. Vi ska vara missnöjda med hur vi ser ut, med våra kroppar, vår personliga utveckling och våra hem. Känner vi oss missnöjda är vi beredda att betala.

Denna självförbättringsindustri tror Bengt Brülde till viss del har lett till en ökad perfektionism i samhället, någonting som inte har en god inverkan på vår lycka.

– Perfektionismen har ökat i samhället, inte minst bland unga människor vilket är oroväckande. Vi ställer allt högre krav på oss själva och på hur bra någonting måste vara för att vi ska känna oss nöjda. Detta visar forskningen också, att perfektionismen inte är bra för vår lycka. Perfektionister är överlag lite mindre lyckliga än andra människor.

Ligger det i vår natur att aldrig vara nöjda?

– Nej, att aldrig vara nöjd är en bild av den moderna människan. Att ens prata om nöjdhet och viljan att hela tiden utvecklas är ett relativt modernt fenomen, vi pratar om 1800-talet framåt. Det är någonting som samhällsxutvecklingen har gjort med oss, så har det inte varit i mänsklighetens historia. Större delen av historien har människan mest hängt omkring.