Seika Lee känslor för läkaryrket åker berg-och-dal-bana, men i modeskapandet flödar passionen. Vi har följt henne under en dubbel karriärdag från vårdcentralen i Husby till designern med det egna märket.
06.15 Klockan är kvart över sex på morgonen, och väckarklockan ringer hemma hos Seika Lee på Gärdet i Stockholm. Det lägger hon överhuvudtaget inte märke till. Ändå lyckas hon stänga av alarmet, för att nästa gång slå upp ögonen och mötas av de digitala siffrorna
6:54 – panik! Om bara en timme ska hon vara på jobbet. Bara restiden är närmare 40 minuter, och Seika är allt annat än snabb på morgnarna.
Seika Lee lever ett dubbelliv. Varje vardag tar hon tunnelbanan till arbetet som läkare på vårdcentralen i Husby utanför Stockholm. Det har hon gjort i ungefär tre år nu, trots att hennes känslor inför yrket minst sagt har pendlat upp och ner.
Hennes passion är i stället något helt annat. På kvällar och helger kliver Seika in i sin andra yrkesroll – designer.
– Jag har alltid varit intresserad av kläder, men att ha design som yrke var inte ett alternativ. Jag visste inte alls vilka vägar jag skulle kunna ta. Hur blir man designer, liksom? säger hon, samtidigt som hon rusar ut genom dörren.
8.00 Det är redan liv och rörelse i Husby. Vårdcentralen ligger bara ett hundratal meter från tunnelbanan, och Seika hinner precis in genom dörrarna innan klockan slår åtta. I vanliga fall kommer hennes första patient redan nu, men just i dag får hon en lugn start och kan käka sin frukost – en croissant, en drickyoghurt och svart kaffe – framför datorn i det kala undersökningsrummet. Samtidigt jobbar hon undan lite pappersarbete. Den som tror att alla läkare lever ett hektiskt och spännande yrkesliv får tänka om.
– Många har nog en för romantisk bild av ett ganska knegigt yrke. Det verkar inte vara ovanligt att man direkt efter AT-tjänsten säger att ”jag ska aldrig mer jobba som läkare!” Man tror att det handlar om de stora känslorna, att man ska bota folk och rädda liv, när dagarna i stället kan gå ut på att hantera andra människors problem. Ibland gör man de där riktigt bra grejerna, men oftast är det här jobbet inte så storartat. Jag har accepterat att jag gör bra saker i det lilla i stället.
Seika Lee kommer från en typiskt akademisk miljö, något som har påverkat henne mycket, berättar hon medan hon tar en sista klunk yoghurt.
– För mig var det på något sätt självklart att börja plugga till läkare. Jag trivdes inte så bra ens i början, men trodde väl att det skulle ge sig.
Det gjorde det inte. Den sista terminen på Karolinska universitetet kände Seika att läkaryrket nog inte var något för henne – men då var redan hela upplägget med en doktorandtjänst på Harvard färdigt.
– Man råder alltid doktorander att testa minst ett år, så jag försökte. Dessutom fanns det en prestige i allt det här för mig. Jag hade ju fått en plats på världens bästa universitet.
Men till slut gick det inte längre att låtsas. En dag satt Seika vid datorn och storgrät i stället för att analysera cellprover. Hon fick två veckor på sig att avsluta allt, och sedan åkte hon hem.
Hennes handledare på Karolinska institutet fixade ett vikariat till henne, och efter det gjorde hon sin AT-tjänstgöring. Parallellt med AT:n gick Seika kvällskurser på Tillskärarakademin och Beckmans designhögskola, och därefter väntade designstudier i Paris – klädskapandet började ta allt mer plats i hennes liv.
10.15 Nu får pappersarbetet vara slut för den här gången – morgonens första patient sitter i väntrummet. En 24-årig kvinna klagar på ihållande huvudvärk, och Seika bestämmer sig för att fråga sin kollega Lars-Magnus Svanström om råd.
– Lätt huvudvärk de senaste två åren, och så starkare värk den senaste veckan. De smärtstillande tabletterna har inte hjälpt. Har hon mått illa? Det låter ju som migrän, säger Lars-Magnus.
12.15 Efter ytterligare några patienter är det dags för lunch. Seika och kollegorna går oftast ut och käkar. I dag blir det svullarlunch på Pizzahörnan. En man spelar dragspel på torget i Husby när Seika promenerar till restaurangen. Väl där beställer hon en pizza med köttfärs och bacon och slår sig ner med de andra.
Under lunchen passar Seika på att kolla mejlen på sin iphone. Hennes syster Keika Lee – ja, de heter faktiskt så lika – har skickat ett meddelande för att säga att hon har bokat tid med en fotograf. Keika sköter affärsbiten och all marknadsföring
i aktiebolaget Seika Lee. Systrarna har hittills inga anställda, utan anlitar frilansare till alla delar de inte kan göra själva. Mönsterkonstruktören sitter
i Japan och kläderna sys upp på en fabrik i Italien.
13.30 Seika är tillbaka på vårdcentralen, och eftermiddagen flyter på utan någon större dramatik. En tjej med yrsel kommer in. Seika frågar om hon tränar mycket, om hon har varit ute i solen och om hennes menstruationer är rikliga. Sedan kollar hon reflexerna och tar hennes blodtryck.
– 100/70 är helt normalt, så vi får kolla dina blodvärden i stället.
15.10 Keika ringer för att göra upp planerna inför det designmöte som ska ske senare på dagen. Systrarna Lee ska träffa en formgivare för att prata om klädmärkets grafiska profil och idéer kring en ny lookbook, en broschyr där den senaste kollektionens alla plagg redovisas. De bestämmer att de ska ses innan mötet för att snacka ihop sig lite mer.
Sedan 2008 har Seika producerat fyra klädkollektioner som säljs på bland annat Skindeep i Stockholm och Norden i Paris, trots att hon hela tiden har jobbat heltid på vårdcentralen. En självklar fråga dyker förstås upp: Hur i hela världen hinner hon?
– Jag gör ingenting annat, känns det som ibland. Och jag är van vid att jobba mycket, och kommer från en miljö där det är självklart att göra det. Jag tror att det finns i mitt blod och i sättet att leva.
För Seika är läkaryrket och designerrollen två diametralt olika saker, som egentligen inte har någonting alls med varandra att göra. Möjligtvis kompletterar de varandra.
– Det bästa med läkaryrket är att känna att man har gjort något bra för någon annan. Och för egen del gillar jag det intellektuella med jobbet, utredningarna, när man har tagit reda på saker och allt klaffar. Mode däremot kan ju vara otroligt ytligt, och det är skönt att inte tappa proportionerna.
16.45 Seika lämnar vårdcentralen och tar tunnelbanan in till stan – designern Seika Lee tar nu vid där läkaren Seika Lee slutar. Själva skapandet lägger hon helst på helgerna, men det händer att en och annan vardagskväll också går åt till planering eller kreativt arbete som skisser och tygval.
– Det roligaste är att komma på själva idén till en ny kollektion. Det ger en jättekick! Sen kommer den mer praktiska fasen då jag ska välja material och jobba med detaljer. Den kan vara väldigt frustrerande faktiskt, lite kämpig.
När hon kommer till Söder väntar Keika redan med en kaffe i fönstret på Espressino på Götgatan. Den stora, svarta kalendern är uppslagen och systrarna börjar leta inspirationsord inför mötet.
– Jag och Keika har ofta samma visioner, men vi uttrycker oss på olika sätt. Mina kläder uttrycker ju vem jag är, men att sätta ord på det är väldigt svårt. Och de ord som Keika sätter på mina kläder kanske inte alltid faller mig i smaken, men vi blir aldrig osams. Som syskon kan vi bli förbannade på varandra ibland, men aldrig som partners.
Strax innan vår heldag med Seika har det varit Stockholm fashionweek. Modeveckan är intensiv, och Seika tog ledigt från vårdcentralen under några dagar för att hinna med allt.
– För mig är det viktigt att vara med på modeveckan eftersom det är ett sätt att visa upp sig och få uppmärksamhet. Det är lätt att glömmas bort annars. Och så är jag väldigt svag för modevisningar. Det är som en fyrverkerikaskad av vackra saker, och sen är det över.
18.00 Efter en halvtimmes intensivt spånande och kaffesörplande är det dags att gå vidare.
– Vart ska vi? Götgatan 72? Det är ju alldeles för nära Noodle house!
Systrarna bestämmer sig för att slinka in på favoritrestaurangen för att boka bord till efter formsittningen.
Mötet hålls på pr-byrån Dist, där formgivaren Calle Enström precis har börjat frilansa. Han är bror till en av Keikas före detta arbetskompisar. Hans uppdrag är att göra en helt ny grafisk profil till märket Seika Lee, med ny hemsida, ny logotyp och nya trycksaker. Dagens viktigaste punkt är lookbooken, som måste börja produceras så snart som möjligt.
Seika har tagit med sig plaggen från den nya kollektionen för att Calle ska få en känsla för märket. Sakta men säkert växer formidéerna fram. Det kvinnliga och klassiska ska kombineras med en lekfullhet. Inte helt lätt, men trion kommer bra överens och bestämmer sig för att jobba vidare på varsitt håll under några veckor.
19.05 Systrarna slår sig ner vid bordet på Noodle house. Enligt Seika serverar den här restaurangen, som utifrån ser ut som ett oansenligt hål i väggen, bäst asiatisk mat i hela stan. Både Seika och Keika beställer friterad fläskfilé och ett glas shiraz, och eftersnackar lite om mötet. Efter att ha vardagslyxat och delat på en efterrätt – friterade bananer panerade i kokosflingor – är det dags att ta tunnelbanan hem igen.
21.30 Seika kliver in genom dörrarna till lägenheten. Hon slår på datorn för att kolla mejlen och gå igenom några fakturor. En barndomsväninna hör av sig och frågar om hon vill följa med på bio för att se The September Issue, dokumentären om modemagasinet Vouge och dess maniskt kontrollerande chefredaktör Anna Wintour. Seika kollar in trailern på nätet. Hon fascineras över pr-maskinen Wintour, och vill gärna se filmen.
22.30 Redan klockan halv elva kryper designern Seika ner i sängen, en ovanligt tidig kväll. Under natten sker omvandlingen igen, och om ungefär åtta timmar vaknar läkaren Seika Lee upp till en ny arbetsdag.
Seika Lee
Ålder: 35 år.
Arbete: Läkare på Husby vårdcentral och designer för det egna märket Seika Lee.
Utbildning: Läkarprogrammet på Karolinska institutet i Stockholm, en period på Harvard Medical School i Cambridge, USA, samt Tillskärarakademin och en designutbildning på Ecole de la Chambre Syndicale de la Couture Parisienne i Paris.
Kontakt: info@seikalee.com.
