För Linnéa Sjöberg, student vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm, blev nyfikenheten kring sambandet mellan stil och bemötande så stor att hon gjorde det till kärnan i ett konstprojekt – hon skulle prova på att leva som karriärskvinna. Lädershortsen byttes mot pennkjol, klubbfrisyren blev en page. Övergången tog fyra månader.

– Det var lätt att ta på sig andra kläder men svårt att ändra livsstil. Jag ville vistas i utrymmen där min nya roll skulle passa in, och leva såsom jag uppfattade att karriärskvinnan gjorde.

Den högpresterande karriärskvinnan

Det innebar att börja besöka välrenommerade restauranger, ofta kring Stureplan. Hon bytte gym också, kände sig inte längre lika hemma på det dygnet-runt-öppna, obemannade stället hon hade tränat på tidigare. När hon i stället klev in på träningskedjan Sats blev hon tagen av atmosfären, drivet, de personliga tränarna som hetsar sina klienter att maxa prestation och resultat. Det stämde väl överens med hennes bild av karriärskvinnan, en högpresterande supermänniska beredd att gå över lik för att nå sina mål.

Från början var det avund och fascination inför denna drivna karaktär som lockade henne att prova på just en tillvaro som businesswoman. Dessutom ville hon lära känna sin egen antites.
– Tidigare blev jag inte särskilt väl bemött av okända människor. Nu blir jag schysst behandlad av folk på stan och jag får en helt annan service.

Förväxlades med pantburksamlare

En annan som vet hur det är att förknippas med sin yta är radioprataren, programledaren och krönikören Kitty Jutbring. På en jobbresa med tåg genom Sverige gick hon förbi ett bord där det låg en dagstidning. Hon pekade mot den och frågade mannen intill om hon fick ta den, varpå han nickade och räckte henne tomburken bredvid. Han var helt enkelt övertygad om att någon med en så utmärkande stil inte kunde befinna sig i första klass i något annat ärende än att samla pantburkar.

– Många kanske inte tror det, men jag är väldigt intresserad av exempelvis natur och vetenskap, berättar Kitty.
– För några år sedan satt jag i möte med en SVT-chef och berättade att jag gärna skulle vilja jobba med något mer kunskapsintensivt program. Han tyckte inte alls att det var någon bra idé, utan ville att jag skulle hålla mig till typiska ”Kitty-program”.

Samtidigt inser hon att hennes stil mycket väl kan ha gett henne fler fördelar än nackdelar. Kitty är övertygad om att hon hade varit rik om hon hade fått en femma varje gång någon beskrivit henne som färgstark, och hon vet inte var hon hade varit i dag utan sin karaktäristiska stil.

Personlig stil avgörande

Att ha ett arbetsrelaterat varumärke som är starkt kopplat till ens personliga stil kan alltså öppna dörrar likaväl som det kan utgöra ett hinder. Den positiva effekten av en egen stil bekräftas av Greger Hagelin, grundare och vd för We SC.
– Min personliga stil har haft en avgörande betydelse för min karriär. We SC grundade konceptet streetfashion, och eftersom min bakgrund är skate och streetwear så har jag själv varit en del av det vi har skapat.

Greger menar att den yttre stilen är enormt viktig hos människor som vill jobba på We SC.
– Att bära ett varumärke är att visa respekt för hantverket att bygga det. Vi är vårt varumärke och det är viktigt att de som vill jobba för oss blir en del av den kulturen.

Karriärskvinnetiden snart över

Linnéa Sjöberg har nu levt som karriärskvinna i över ett år och är osäker på vilken roll hon kommer att ha när hon känner sig färdig med projektet. Troligtvis blir det varken den tidigare eller nuvarande stilen, åtminstone inte fullt ut.

– Om jag hade velat byta identitet helt så hade jag börjat läsa ekonomi. Jag vill fortsätta med konsten, men behöver komma på vad en karriärskvinna skapar för typ av konst, för sådant jag gjorde tidigare gör jag inte lika bra i den här rollen.

Hon upplever en tydlig koppling mellan sin yttre identitet och resultatet av sitt arbete. Att en persons prestation påverkas av den egna stilen har hon också fått bekräftat när hon har intervjuat unga karriärskvinnor. Linnéa uppfattar att även ”infödda” karriärister delvis spelar en roll. Scen­klädseln, den vita skjortan och mörka dräkten, sänder viktiga signaler till omgivningen om kompetens och ambition, men tycks även påverka den faktiska prestationen. En av de intervjuade kvinnorna, som har en helt annan stil privat, upplever att hon formulerar sig bättre och att presentationstekniken stärks när dräkten åker på.

Visst kan man kalla det ett solklart fall av placeboeffekt, men inför nästa stora presentation kan det alltså vara värt att komplettera förberedelserna med en shoppingtur för att förfina jobb­garderoben.