Föregående Nästa

Meningen med arbetslivet

Meningen med arbetslivet
24 mars 2009

När vet man att arbetet är viktigt? Är det när man tar jobbet med sig hem eller när man jobbar i princip gratis med sånt som ”betyder nåt”?

Här delar proffstänkarna Stefan Klein och Patricia Tudor-Sandahl med sig av sin syn på vad ett meningsfullt arbete e­gentligen är.

Söker man på formuleringen ”meningen med livet” på Google får man upp ungefär 727 000 sidträffar bara i Sverige. Så man kan inte påstå att frågan skulle vara ointressant, men den kan lätt göra en lite stressad. Det finns liksom ingen plats i dag för något annat än perfektion, inget utrymme för lite skit i hörnen. Vi matas ständigt med information om vad som gör oss lyckliga och hur vi ska hitta drömjobbet. Men bortom tio-i-topp-listorna ligger de stora frågorna kvar och gnager.

Sökandet börjar sju våningar upp i en lägenhet på Södermalm där psykologen och författarinnan Patricia Tudor-Sandahl gjort ett tillfälligt Stockholmsstopp under sitt kringflackande liv. Hon har bland annat skrivit böckerna Tid att vara ensam och En given väg och har under sitt yrkesliv bland annat gått till botten med begrepp som mening och livsinnehåll, samt resonerat kring hur vi använder oss själva på bästa möjliga sätt.

– Mening för mig är inte något som kan skapas, men däremot något som kan upplevas. Mening är snarare en hållning gentemot livet. Och då kan man egentligen se mening i vad som helst. Det är hur man förhåller sig som är det centrala, menar hon.

Livsvisdom behöver inte åldras fram, menar Patricia Tudor-Sandahl.

– Man kan ställa sig själv viktiga frågor redan som 15-åring. Vad är det att vara människa och vad är förhandlingsbart i mitt liv, var går min gräns? Det är frågor som vem som helst kan ställa sig. Jag ställde dem själv alldeles för sent i mitt liv då jag var 50 år.

Om man gör något som man känner att världen behöver så har man hittat rätt

Patricia Tudor-Sandahl betonar betydelsen av att ha en riktning, ett mål att sträva efter, utan att för den skull sluta leva i nuet och ta in känslor som glädje, sorg och besvikelse. Hon tycker att sökandet efter mening försvåras av dagens alltmer individ- och prestationsorienterade klimat, och saknar känslan av att delta i något större, en helhet eller ett kollektiv.

Du har tidigare sagt att karriären står i vägen för att hitta mening?
– Det måste inte vara så, naturligtvis, men det kan vara så. Det är lätt att glömma bort att tänka ”vad jag ska ha den här karriären till, vad vill jag bidra med och till vad”? Och om det är pengar man vill åt, vad ska man ha dem till? Karriärstegen handlar mer om en livsväg som inte bara omfattar arbetslivet utan hela livet, tycker jag.

I dag finns alla möjligheter, utbudet är enormt och världen har krympt. Det är mycket mer upp till oss själva om vi lyckas eller inte. När våra farföräldrar blev smeder eller skomakare för att deras farsgubbar var smeder eller skomakare, kunde de alltid skylla yrkesvalet på föräldrarna. För dagens unga finns inget att skylla på. Världen ligger där framför fötterna som ett jättelikt bollhav. Men att ha alla möjligheter kan också kännas nästintill förlamande.

Kan man någonsin veta om man hittat rätt?
– Ja, det tror jag faktiskt att man kan. Men det är viktigt att påpeka att man inte nödvändigtvis hittar rätt en gång för alla. Jag har ett personligt mått, att när man går upp i det man gör och känner att man är tagen i bruk på något sätt av det man gör, så gör man något meningsfullt, säger Patricia Tudor-Sandahl.

– Och likaså om man gör något som man känner att världen behöver, i det lilla eller stora, så har man hittat rätt. Det kanske inte känns så varje dag och behöver inte göra det heller, men att det ger en glädje tillräckligt ofta är viktigt för att känna mening med det man gör.

Men mening ska inte blandas ihop med att ha roligt. Patricia Tudor-Sandahl tycker att vi har blivit något av ”lyckomaner” i dag. Allting ska vara så roligt hela tiden. Men hon vill gärna skilja på lycka och glädje.

– I min definition är lycka avhängigt något utanför mig själv, ”jag är så lycklig för att?…”. Lycka är fantastiskt, men den går över. Glädje däremot är något djupare, kanske mer lågmält. I dag tycker jag att vi har blivit något av lyckomaner, det är någon sorts villkorad lycka som den där fjärilen man håller fast i handen. Lycka är som fyrverkeri, men glädje är den lilla glöden inom oss som kan brinna hela tiden.

Vi förflyttar oss i tankarna från Södermalm till Tyskland och den tyske vetenskapsjournalisten Stefan Klein. Han slår i sin bok Lyckoformeln, med stöd i neurobiologin, fast att alla kan träna sig till att känna lycka.

Gäller det även för arbetslivet?
– Mekanismerna som genererar känslor har inget att göra med situationen vi befinner oss i. Glädje, precis som rädsla, sorg och ilska uppstår på samma sätt oavsett om det gäller privatliv eller arbete. Så det är samma principer som gäller för att hantera de uppkomna känslorna hemma, på arbetet eller på universitetet.

Ett meningsfullt arbete, menar Stefan Klein, kan variera beroende på vem som utför det och hur den personen ser på sina arbetsuppgifter.

– Om vi är tillfreds eller inte med situationen har mycket att göra med hur vi tror att saker och ting ska vara. Genom att ändra våra förväntningar får vi större frihet.

Man får nästan känslan av att det handlar om att lura hjärnan till att tänka positiva tankar, och trycka undan de negativa. Att bli det Patricia
Tudor-Sandahl kallar lyckoman och liksom koda in hjärnan på att gärna ta emot beröm, men stänga av när man fått nej tack på en ansökningsintervju, eller när chefen börjar skälla. Men det är inte riktigt så Stefan Klein menar.

– Det har faktiskt ingenting med manipulation att göra, det är bara så hjärnan fungerar. Att regelbundet ta itu med sina känslor och att ha kontroll över dem har ingenting att göra med positivt tänkande. Positivt tänkande föreslår att du ska övertyga dig själv om att allt är underbart och att du ska nonchalera alla otrevliga händelser.

– Tvärtom handlar konsten att kontrollera sina känslor om att vara medveten om negativa känslor som ilska eller rädsla. För de är viktiga signaler, men när vi fått dessa signaler är det ingen idé att låta dem ta överhanden eller låta sig följa efter dem. När väl budskapet är levererat, kan budbäraren så att säga få vara tyst.

Stefan Klein avslutar:
– Även den som har perfekt kontroll över sina känslor kommer ändå inte att leva helt fri från negativa känslor och bara vara lycklig hela tiden. Livet är fullt av otrevliga överraskningar, tricket är att göra det bästa av dem.

MENINGSFULLT ARBETE
Den israeliske sociologen Aaron Antonovsky har myntat begreppet ”kasam” som står för känsla av sammanhang. Han har visat att meningsfullhet är avgörande för hur vi klarar påfrestningar på jobbet med hälsan i behåll. När arbetsmiljöorganisationen Prevent (fd Arbetarskyddsnämnden) frågade 700 personer om jobbhälsa, svarade 59 procent att en avgörande faktor är att verksamheten känns viktig.

MENINGSFULLA RÅD
(från Patricia Tudor-Sandahl och Stefan Klein)Har du ett arbete som ger dig mening och som du brinner för löper du mindre risk att bli utbränd än om du har ett arbete som inte ger dig någon mening alls.

Har du ett arbete du inte är 100 procent nöjd med kan det vara bättre att röra på dig, men tänk på att graden av tillfredsställelse du känner inför uppkomna situationer beror mycket mindre på själva situationen än hur du väljer att tolka den.

Försök att hinna ikapp dig själv. Det kan vara väldigt nyttigt att regelbundet avsätta tid för dig själv, en dag eller åtminstone några timmar, då du stannar upp och försöker lyssna in dig själv. Hur har du det och vad skulle du vilja förändra?

När man är ung och ska in i prestationssamhället kan man vara under stor press, men försök att inte förminska andra till ting, utan se alla som individer. Vi måste kunna lära oss att möta andra i samma ögonhöjd, oavsett vilken titel de har.

Nicolas Jändel
Publicerad 24 mars 2009
Föregående Nästa

Shortcut-teamet

Klara Stefansson

Klara Stefansson

Webbredaktör
Amanda Berglund

Amanda Berglund

Art Director
Therese Johansson

Therese Johansson

Redaktör
Josefin Svenberg

Josefin Svenberg

Chefredaktör