Du är ett välkänt namn på den svenska techscenen, och har bland annat gjort ett uppmärksammat och prisat arbete för att öka jämställdheten i branschen. Hur ojämställt är det egentligen?
– Inget område i det svenska samhället är lika ojämställt som startup-scenen. Av alla som genomför sin affärsidé och tar hjälp av det stöd som finns – rådgivning, coachning, finansiering och liknande – är 80 procent män. Och om man tittar på de som ska expandera och resa kapital är mellan 94 och 98 procent män. De kvinnor som jobbar i svenska startups arbetar oftast med design, kommunikation och marknadsföring – när de egentligen borde vara med i alla led i produktutvecklingen, från idé till sälj.
Och varför är det så viktigt att förändra det förhållandet?
– De bolag som särskiljer sig mest, både innovationsmässigt och resultatmässigt, är de som har en jämlikhet i teamen. Så i slutänden handlar det om Sveriges konkurrenskraft, ökade tillväxt och möjlighet att fortsätta vara ett topprankat innovationsland – vilket jag vill vara med och bidra till. Därför jobbar jag med att öka mångfalden i IT-branschen, men även inom forskningen där mansdominansen är lika avgörande som prestigen och social tillhörighet, säger Ishtar, och fortsätter:
– Vi måste inte bara få in fler kvinnor, utan även öka mixen av etniciteter, kulturer, tidigare erfarenheter, utbildningar och annat som gör att man har olika perspektiv och kan tackla problem på nya sätt. Om du har ett team med hälften kvinnor med samma etniska bakgrund, är det ett team med mångfald? Ett team med bara män kan fortfarande ha bredare mångfald, då mångfalden handlar mer om ”what you can bring to the table” och det är din bakgrund, erfarenhet, ditt tankesätt och hur du exekverar – inte hur du ser ut.
”Det vi gör just nu inom AI och sjukvård är det skarpaste som sker i Europa.”
Ishtar Touailat. Foto: Pelle Nordin
I år började du som innovationschef på Nordens största IT-konsultbolag, Tieto. Kan du ge ett par exempel på projekt som du har arbetat med hittills?
– Det vi gör just nu inom AI och sjukvård är det skarpaste som sker i Europa. Till exempel gör vi flera spännande projekt i samarbete med olika aktörer, som stora sjukhus. Med hjälp av deras data tar vi till exempel fram lösningar för att effektivisera vårdkedjan och för att de ska kunna förbättra sitt preventiva och prediktiva arbete. Och i dagarna lanserade vi Intelligent Wellbeing, en AI-plattform som kan utnyttja kraften i befintliga patientdata för att skapa förebyggande hälsoåtgärder, vilket kommer förbättra hälsan för individer och bidra till minskade kostnader för samhället. Vi vill helt enkelt göra skillnad och lösa samhällsutmaningar med hjälp av teknik.
Ni hjälper även externa startups, berätta om det arbetet!
– Vi tillåter startups, helt kostnadsfritt och utan att vi tar andelar, få ta del av vår AI- och IoT-plattform för att stötta dem i deras fortskridande. Vi tjänar givetvis ingenting på att arbeta med externa startups men vi lär oss hela tiden, vilket gör att vi kan ligga i framkant med det vi gör och lära oss agilitet som storbolag annars inte kan lära sig. Det blir en win-win då startup-bolagen själva varken skulle ha råd med plattformen eller ha kompetensen att utveckla själva. Startup-bolagen får också tillgång till alla våra kunder för att testa och iterera sina produkter vilket gör dem både snabbare och lättare att skala, att få early adopters är en pain för startups.
– Jag driver också en AI- och datainkubator för startups, där vi går från idé till kommersialisering för att sedan skala upp dem. Vi investerar i bolag och köper även upp bolag, med fokus på AI-startups. Att hjälpa startups är oerhört viktigt för mig eftersom jag vet själv hur svårt det är slåss mot de stora jättarna. Jag har alltid sagt att om jag går över till den andra sidan – alltså ett storbolag – ska jag arbeta med inkludering och vara den som öppnar dörrar för mindre aktörer. Och precis det får jag göra på Tieto!
”Genom att rusta fler för den nya tekniken motverkar vi klyftsamhället.”
Vad har du på gång framöver?
– Jag vill rusta kvinnor för AI-samhället och driver just nu ett program innehållandes tre ben: deep tech, innovation och business. Utbildningarna inom dessa områden kommer att hållas en kväll i veckan på Norrsken i Stockholm, men livestreamas naturligtvis också, från februari till april. På dagens ojämställda arbetsmarknad har kvinnor inte samma förutsättningar som män att lyckas, och när ny teknik dessutom kommer in blir klyftan ännu större. Det blir ett multipelt förtryck. Oavsett bransch kommer du att påverkas av den nya tekniken och genom att rusta fler är jag övertygad om att vi kan motverka klyftsamhället – och samtidigt göra Sverige mer konkurrenskraftigt som innovationsland.
– Jag planerar även ett AI-program för startups till årsskiftet, där vi hårddrillar och coachar dem under tolv veckor och hjälper dem från idé till produkt till kommersialisering. Programmet är till för startups som inser att de behöver ”AI-fiera” sig men som varken har råd eller kunskap om hur de ska gå tillväga, samt för entreprenörer med affärsidéer som de vill utveckla med hjälp av machine learning och behöver rätt kompetens för det. Mitt team av data scientists, innovationscoacher och innovatörer kommer hjälpa dem med just detta.
Varför behövs mer kunskap om just AI?
– Norden och Europa ligger efter när det gäller AI eftersom politiker och akademi är för långsamma, även efterfrågan från arbetsmarknaden behöver förtydligas. Ett sådant här program är avgörande för Sverige om vi ska upprätthålla platsen som världens näst mest innovativa land. Detta är min vision för Sverige de kommande åren, att få leda landet in i den nya AI-eran.
”Misslyckanden är bara ett påhitt.”
Vilket är ditt stoltaste ögonblick?
– Ett av mina stoltaste och mest revolutionerande ögonblick var när jag verkligen insåg att misslyckanden bara är ett påhitt. Då var jag inte rädd för någonting längre. Jag önskar att fler kunde komma till den insikten, jag ser hela tiden människor på olika nivåer som är stressade över rädslan att misslyckas. Det tar inte bara enormt mycket energi, utan hämmar kreativiteten också.
Hur nådde du den insikten?
– Bakgrunden är att jag hela tiden blev ifrågasatt när jag startade mina första bolag: ”Ishtar, du kan ju bli precis vad du vill, varför ska du driva techbolag?”. Då hade entreprenörskap inte samma rockstjärnestatus som i dag. Jag var en ung kvinna med invandrarbakgrund, utan föräldrar som kunde backa upp mig, och jag visste att jag skulle stå på backen om allt sket sig. Ändå tog jag risken, berättar Ishtar, och fortsätter:
– Mitt genombrott kom med företaget Studentkompetens 2009. Men när det gick allra bäst och jag tjänade mycket pengar insåg jag att det inte var något som jag verkligen brann för. Trots det drev jag vidare bolaget i ytterligare ett år, tills jag insåg att jag bara gjorde det för att min största mardröm var att misslyckas. Då kom insikten: ”Om jag lägger ner bolaget har jag kanske misslyckats enligt andra – men jag kan ju inte misslyckas! Kolla på allt jag har skapat, allt jag har lärt mig, alla människor jag har träffat. Det hade jag aldrig fått någon annanstans!”
Och vilken är din viktigaste lärdom från 2017?
– Att arbeta i det okända, som jag och mitt team gör när vi skapar framtida teknologier inom AI, är oerhört stressfullt då vi heller inte vet vad slutresultatet blir. Något som gjort mig kraftfullare i mitt arbete är dock när jag släppte taget om kontrollbehovet. Kontroll är också ett påhitt, kanske ett större påhitt än misslyckanden. Ironiskt nog är de korrelerade och bildas till något som egentligen bara är rädsla för det okända. Så egentligen handlar det mer om att jag inte är rädd för det okända, snarare än att jag inte har kontrollbehov eller är rädd för att misslyckas längre. Hyfsat bra lärdom måste jag säga.
