”Jag är en medvandrare för de som behöver det”
19 Nov 2014 kl: 00:00

”Jag är en medvandrare för de som behöver det”

Del 3/4 i vår artikelserie ”Med målet att utveckla andra.
Del 1: Personlig tränare | Del 2: Lärare

En diakons främsta uppgift är att ge människor hopp. Så beskriver Anna-Britta Tenlen sitt arbete.

– Mycket av mitt jobb handlar om att ha själavårdande samtal. Jag kan inte lösa svåra situationer, men jag kan vara medvandrare och finnas där för
människor som behöver.

Formellt är diakonin en beteckning för kyrkans sociala arbete, med uppdraget att stå på de utsattas sida. För Anna-Brittas del kan det handla om att hålla en stödjegrupp för människor som har mist en nära anhörig, att hjälpa papperslösa flyktingar som behöver medicinsk vård, eller att bara finnas där och lyssna.

– Många av de människor jag träffar är sjukpensionärer som inte har råd att köpa mat eller att betala sin hyra. Men jag möter även studenter, ensamstående föräldrar, personer som har en psykisk sjukdom eller flyktingar som är i behov av stöd. I vissa fall kan vi bidra med handpengar eller en
matkasse. I andra fall hjälper jag till med att göra en ansökan till kyrkans fond för att få ett ekonomiskt bidrag.

”Det är viktigt att komma ihåg att vi är mer än det vi gör, alla har ett värde i sin existens”

Anna-Britta berättar att många människor kommer till kyrkan vare dag, bara för att ha någonstans att vara, få en kopp kaffe och umgås med andra.

– Det märks tydligt att vårt samhälle blir hårdare för varje år. Allt fler söker sig till oss när de inte får hjälp på annat håll och i många fall handlar det om människor som har ekonomiska problem, vilket pajar en människas hela liv.

Att finnas för människor i svåra situationer ger otroligt mycket tillbaka berättar Anna-Britta.

– När jag ser att en person blir starkare och gladare ger det mig kraft och ork.

I det individualistiska samhälle vi lever tycker hon att det känns extra viktigt att finnas för andra, och hon är övertygad om att fler skulle må bra av att på något sätt engagera sig i personer som behöver det.

– Att se och bry sig om sina medmänniskor är någonting som alla mår bra av och i en tid som vår där fokus ligger på individen och på våra prestationer är det extra betydelsefullt. Det är viktigt att komma ihåg att vi är mer än det vi gör, alla har ett värde i sin existens.

För personer som på något sätt vill hjälpa andra finns det många alternativ, understryker Anna-Britta, inte bara inom kyrkan.

– På frivilligbasis finns det hur mycket som helst att göra, exempelvis inom Röda Korset, Amnesty eller Stadsmissionen. Inom kyrkan har vi också många volontärgrupper, bland annat för att hjälpa äldre människor.