”Du ser hjärnskadad ut när du pratar.”

”Du förstörde hela Melodifestivalen. Jag var tvungen att stänga av tv:n varje gång du var med.”

”Jävla feministfitta.”

”Du borde skjutas.”

Om kommentarer och hot som dessa hade uttalats till 20-åriga Clara Henry i verkliga livet hade hon blivit vansinnig. Argumenterat tillbaka. Polisanmält personerna. Men eftersom de har kommit som kommentarer på Youtube, Twitter eller andra sajter känner hon sig hjälplös.

– Bara för att det är på internet förväntas jag kunna ta det. Så jag läser dem, försöker att inte ta åt mig och tar sedan bort dem om det går.

Precis som för många andra, från artister till företagsledare, är det en karriär där hon syns mycket som gör att Clara drabbas av näthatet. Hon startade sin blogg som 14-åring, men det var inte förrän när Clara började videoblogga tre år senare som följarskaran började bli riktigt stor.

Snart var hon en av Sveriges största Youtubeprofiler och hösten 2013 fick hon en egen talkshow i Kanal 5 Play. När Clara sedan var programledare för SVT Plays uppsnack och eftersnack till Melodifestivalen 2014 ökade antalet följare explosionsartat – och näthatet likaså.

– Det har verkligen eskalerat sedan jag började få riktigt många följare. I början var det jättesvårt att tackla hatkommentarerna, men sakta men säkert
så har jag vant mig och försöker ignorera dem. Men ju mer man bygger upp en mur mot de hatiska kommentarerna, desto mer försvinner de positiva också. Till slut blir man immun mot allt. Det är synd, för nio av tio kommentarer är ju snälla.

”Det behövs verkligen mer kunskap om näthat och att någon tar upp kampen mot det”

De senaste månaderna har Claras Youtubekanal fått över 10 000 nya följare i månaden och i skrivande stund är det drygt 275 000 personer som följer henne. Hatkommentarerna hon får på Youtube är både fler och grövre än de hon får på sin blogg. De sträcker sig från ”det vanliga om att man är en feministfitta för att man står upp för jämställdhet” till regelrätta hot.

– De som skriver att de ska göra olika saker med min kropp är såklart obehagliga. Och under ”Mello” var det en kille som alltid, alltid, alltid skrev hatiska kommentarer på Twitter så fort jag syntes i tv. Han skrev om att jag borde skjutas och atombombas, och när jag såg på hans profil att han bodde i Stockholm så blev jag faktiskt rädd. Tänk om jag skulle möta honom på stan? Om han kan bli så hatisk av att se en person på tv, så undrar man ju vad han skulle vara kapabel till i verkliga livet.

Trots de grova hatkommentarerna har Clara aldrig övervägt att göra en polisanmälan.

– Jag har vänner som har anmält hot på nätet, men det har inte lett någonstans. Tyvärr skulle väl polisen bara lägga ned utredningen om jag gjorde en anmälan, säger Clara, samtidigt som hon konstaterar absurditeten i att hon tänker så:

– Det är fruktansvärt att näthat är så pass accepterat och att det får fortsätta som det gör, utan att någon ens kan ingripa eller att det införs en lag emot det.

Som bloggare på Veckorevyns sajt är Clara ansiktet utåt i tidningens kampanj #vrnohate där man kräver att regeringen tillsätter en internetombudsman för att privatpersoner lättare ska kunna anmäla näthat och få hjälp om man blir utsatt.

– Det behövs verkligen mer kunskap om näthat och att någon tar upp kampen mot det. Därför är jag med i kampanjen och har skrivit under namnlistan.

Clara tror att långt ifrån alla som skriver hätska kommentarer på nätet skulle säga samma saker i verkligheten.

– Många tänker nog inte på att det finns en riktig människa på andra sidan skärmen. Det blir ju lättare att säga taskiga saker när du inte ser den andra personens ansiktsuttryck. Sedan är det nog många som ser sig som en i mängden och tänker att personen inte kommer att läsa just deras kommentar.

Till dem som drabbas av näthat rekommenderar Clara att inte besvara kommentarerna, att radera dem om det är möjligt och att inte ta åt sig. Och till alla som skriver kommentarer tipsar hon om att tänka efter innan, och att inte skriva att något är dåligt om man inte kan komma med förslag på hur det kan förbättras.

– I grund och botten önskar jag bara att folk kunde skärpa sig. Man behöver inte vara en idiot bara för att det är på internet.

5 tips för vett och etikett på nätet

1. Använd sunt förnuft och tänk efter innan du publicerar något på internet. Är detta något som du skulle kunna säga till en person och stå för i det ”verkliga livet”?

2. En gång på nätet, alltid på nätet. Tänk på att det du lägger ut på internet kommer att vara sökbart en lång tid framöver, till exempel för framtida arbetsgivare.

3. Det är enkelt att bidra till ett sunt diskussionsklimat på nätet. Man får kritisera, men gör det på ett vettigt sätt, ge helst konstruktiv kritik och
undvik personpåhopp.

4. Att skriva något olämpligt på nätet kan leda till att man döms för till exempel förtal, olaga hot, ofredande, hets mot folkgrupp eller brott mot personuppgiftslagen.

5. Hjälp till att skapa en schysst stämning på nätet genom att reagera på kränkningar. På många sajter kan man rapportera enskilda inlägg eller användare.