Michael Alonzo är uppvuxen i ett förortsområde med en italiensk pappa och en svensk mamma. Den bild av Sverige som han växte upp med visade sig snart vara ett Sverige som enbart existerade i förorten

– När jag blev äldre förstod jag att det var en annorlunda och föraktad värld. Människor som min pappa ansågs vara sämre på grund av sitt ursprung. Det är där hela grunden i mitt engagemang

ligger. Ett engagemang som så småningom ledde till en utbildning i beteendevetenskap, en musikkarriär, uppdrag på regeringsoch Europanivå och utöver det en mängd mordhot.

För Alonzo handlar mångfald inte enbart om representation, utan också om att våga vidga sina vyer. Mångfald har funnits med som ett genomgående tema både i musiken med banden KSMB och Stockholms negrer men också i engagemanget som lägerledare, som politiskt sakkunnig och som aktör inom reklamvärlden. Det visade sig att det var näringslivet som blev vändpunkten i Alonzos syn på samhällets inställning till mångfaldsfrågan.

– Plötsligt insåg jag att de stora internationella företagen faktiskt

vill ha den som är bäst – inte densom har en viss hudfärg, ett visst kön, ett visst handikapp, en viss religion eller en specifik sexuell läggning. Den insikten gav mig en tankeställare och det blev en vändpunkt. Jag tror att det enda sättet att få näringslivet och hela samhället att acceptera mångfaldsperspektivet är att visa på att man tjänar både effektivitet och pengar genom att inte diskriminera.

I dag arbetar Alonzo inom reklamvärlden och mångfaldsfrågan är fortfarande ett av hans starkaste fokus. Och just när det gäller reklam och pengar svänger företagen fort. Ledningsgrupper är snabba med att lägga om strategier när det handlar om att anpassa sig till nya målgrupper för att sälja.

– Om Sverige är köpgruppen måste man som företag naturligtvis ha koll på stora kommersiella händelser i Sverige. Majoriteten av

företagen känner till vad studenten är. Men om man frågar dem om den ännu större kommersiella händelsen i Sverige, Eid, har de oftast ingen aning alls. Det har inte att göra med rasism utan med kommersiell koll.

Att arbeta med mångfaldsfrågor är snarare regel än undantag i dag. Men för Alonzo är känslan att många företag fortfarande plockar in kvinnor i en styrelse för att visa att de är jämställda. Inte nödvändigtvis för att de vill ha en bättre styrelse.

– Vill man anställa på höga positioner måste man få fram en trovärdighet i att på det här företaget diskrimineras ingen. Trivs

inte människor går de till ett annat företag. Unga på arbetsmarknaden sätter stor vikt vid att bli sedda på sin arbetsplats och att få göra karriär oavsett sitt ursprung, sitt kön,

sitt handikapp, sin sexuella läggning eller sin religion.