Juridisk hjälp ska ges även till de som saknar pengarna att betala för den. Det är grundfilosofin för en grupp juridikstudenter vid Linköpings universitet, som dragit igång det ideella projektet Linköpingsjuristerna. En gång i veckan är alla välkomna för att diskutera juridiska bryderier, som hittills kretsat mycket kring migrationsfrågor.

”Alla föds med och lever under olika förutsättningar, som ett lotteri”

– Att få chansen att använda det man lär sig i skolan till att faktiskt hjälpa behövande människor är jättekul för oss. Vi får se verklighetens problem, långt ifrån den bubbla av case och tentor som studierna innebär. Det är verkligen win/win.

Orden kommer från 22-åriga viceordföranden Latipha Haidara. Hon är en av tolv studenter som hittills engagerat sig i Linköpingsjuristerna. Grundare av projektet är Axel Jansson, som inspirerades av studentprojektet Gatujuristernas arbete enligt samma manér i Stockholm.

Elsa Persson, 20, är också med för att göra skillnad på riktigt.

– Alla föds med och lever under olika förutsättningar, som ett lotteri. Vi är en grupp studenter som brinner för att visa omtanke för våra medmänniskor.

Linköpingsjuristerna har hunnit med en handfull rådgivningstillfällen. De delar upp verksamheten enligt ett rullande schema och ser till att alltid ha folk på plats varje tisdag kväll.

Hur har initiativet tagits emot hittills?
– Väldigt positivt. Det har visat sig vara ett stort problem att tillgodose alla människors juridiska behov. Vi samarbetar bland annat med Stadsmissionen, som låter oss hålla till i deras lokaler för ändamålet. De beskriver behovet som mycket stort, och även andra organisationer och kvinnojourer har hört av sig till oss för att få hjälp, säger Elsa.

Vad säger de som kommit till er för att få hjälp?
– De är naturligtvis också tacksamma. Dels för att de kan få hjälp och vägledning, men också för att vi faktiskt visar att vi bryr oss om dem och deras problem. Det finns andra organisationer som erbjuder gratis juridisk rådgivning i, säg, en kvart. Vi ger dem fem timmar om det så behövs, säger Latipha.

Ni pluggar affärsjuridik. Hur kan ni hjälpa till i asylrätts- och migrationsfrågor?
– Det är en utmaning vi har eftersom vi inte läst om ämnet i skolan. Men vi dyker ner i gamla fall, läser på så mycket det går och kartlägger viktiga instanser i samhället dit folk kan vända sig för att få mer hjälp. Att vi är tolv personer i gruppen bäddar också för bra diskussioner där vi alltid kommer fram till en lösning tillsammans, säger Elsa.

Vilka andra utmaningar möter ni?
– Man ställer höga krav på sig själv. Det här är riktiga människor med riktiga problem. Det är ingen skolövning, liksom. Att engagera sig i detta tar en del tid också, med förberedelser och behandling av ärenden och så vidare, säger Latipha.

– Målet är att vi alltid ska vara säkra på att vi ger rätt råd och besked. Därför säger vi aldrig ”så här är det” till någon där och då. Det krävs massor av bearbetning, säger Elsa.

Hur vill ni utveckla organisationen framåt?
– Vi jobbar för att skaffa oss egna lokaler att verka i. Dessutom har vi redan fått kontakt med en mängd organisationer som visar på ett skriande behov av frivilliga krafter. Vi kommer att behöva bli fler, och ska rekrytera socionomer för att även kunna ge ett professionellt bemötande på det sociala planet.