Vi länkade felaktigt till denna artikel vid fel plats i nyhetsbrevet som gick ut fredagen den 13:e mars (otur ju!).
”Du jetlaggar dig själv varje helg” hittar du här!
Kortvarig stress kan få oss att prestera bättre. Ett skarpt läge kastar oss tillbaka till grottstadiet och får stresshormonerna att rusa till: pulsen ökar och hjärnan (tro det eller ej) blir vassare. Men när stresspåslaget blir långvarigt och vi inte får tillräckligt med återhämtning mellan stresstopparna kan konsekvenserna bli ödesdigra. Depression, ångest- och utmattningssyndrom har blivit de nya folksjukdomarna och det kryper allt längre ner i åldrarna.
Det gäller att lägga upp en proaktiv strategi för att inte sugas ner i träsket när ekorrhjulet gör sig påmint. Varför inte ta chansen att göra en ordentlig stressinventering och ge dig själv de rätta förutsättningarna – redan innan du trillat dit?
1. Vad triggar stressen?
Olika människor har har olika uppfattning om vad som upplevs som stressande. Vissa stressar upp sig över att hemmet ser ut som ett bombnedslag medan andra stressas av tidsbristen som gör att man inte hinner åtgärda det. Andra bryr sig inte alls. Tänk på att det inte finns några säkra skott mellan jobb- och privatliv och att stress på hemmaplan följer med till arbetet och vise versa. Ta reda på vad som får dig på fall genom att ta ett steg tillbaka och försök att titta på dina reaktioner.
2. Hur tar jag reda på vad som stressar just mig?
Långvarig stress kan få de mest oanade konsekvenser. Symtomen är lika många som det finns människor, vilket gör det minst sagt klurigt att ta reda på vad som är den största boven i dramat. Vissa får magproblem medan andra tappar hår. Andra får ångestattacker på bussen och migränanfall – trots att man aldrig haft det förr. Svårigheter att sova och en oförmåga att slappna av – även när det inte finns något som pockar på – är dock en vanlig indikator på att det är på väg att barka åt skogen.
Upplever du att du glömmer enkla saker, har svårt att koncentrera dig – och till och med har svårt att hitta rätt ord när du pratar bör du verkligen ta dig en funderare och ta en tur till närmsta vårdcentral. För antingen har du världshistoriens längsta strokeanfall – eller så är du på väg att ramla in i väggen.
Gemensamt för alla de saker som orsakar negativ stress är dock att vi känner olust eller till och med obehag inför tanken på stressmomentet. En god idé kan vara att kartlägga livets olika moment genom att dokumentera vad du känner inför dem. Ta för vana att ha med dig en anteckningsbok eller för anteckningar i mobilen. ”Måndag morgon buss hjärtklappning”, ”Kollega x var sen med inlämningen av sin del i projekt Y. Irriterad. Ont i magen.” Försök att inte värdera informationen där och då utan låt anteckningen vila ett par dagar tills du i lugn och ro kan sätta dig ner och gå igenom materialet.
3. Gör en utvärdering
Nu kan du med hjälp av dina anteckningar kartlägga vilka moment som kan vara dina stresstriggers i vardagen. Och det gäller inte bara jobbet – hemlivet är minst lika viktigt. Glöm inte heller att stora (och ibland små) livsförändringar kan innebära enorm stress. Att utvärdera sitt liv kan dock vara svårt att göra på egen hand. Börjar det exempelvis utkristallisera att relationen med din partner är ett problem – eller att du börjar inse att du faktiskt avskyr det jobb du identifierar dig med – är den första försvarsmekanismen ofta att sticka huvudet i sanden. Men även när det gäller många bäckar små kan det vara trixigt. Om du känner att du inte får någon ordning på situationen, bör du söka stöd av ett proffs.
4. Upprätta en handlingsplan
Nu vet du alltså vad som kan orsaka negativ stress för just dig, nästa steg är att eliminera den. Huvudsakligen finns två strategier. Antingen kan du ge dig själv de optimala förutsättningarna genom att helt enkelt kapa bort stressmomenten ur ditt liv. Är det den där bossiga kollegan som stör – snacka med din chef och be att få jobba med någon annan.
Det andra alternativet är att pröva att förändra din inställning till det oundvikliga. Kommer ni alltid för sent till dagis för att femåringen trilskas om morgnarna (oavsett hur tidigt ni sätter klockan)? Meddela förskolan (och din chef) att ni har problem med morgonrutinen och att du inte vet när det kommer att ändras. Slå sedan på den villkorslösa kärleken och njut av hur förbaskat söt din lilla trollunge är när hen leker båt med sina gummistövlar i tamburen.
5. Pacta sunt servanda
Det sista – och ofta svåraste steget – är att hålla sig på den smala vägen. Slut ett avtal med dig själv (gärna skriftligt) om att hålla dig till planen (med eventuella revideringar för då du lyckas hitta bättre tacklingssätt än det du först tänkt). Påminn dig själv om hur mycket lugnare och gladare du kommer vara om du håller dina löften till dig själv. Avtal är till för att hållas och försök tänka på hur det känns när någon som står dig nära bryter ett löfte till dig. Det brukar kännas rätt taskigt, eller hur? Applicera detta på dig själv. Varför i hela friden ska du gå omkring och svika dig själv varje dag? Försök helt enkelt att vara en bra kompis med dig själv. Det mår både du och människorna omkring dig bäst av i längden.
