I september 2020 är det två år sedan yrkesmannen och familjefadern Carl Farberger blev Caroline Farberger. Som VD på Ica Försäkringar samlade han sina närmaste för att meddela att det här var sista dagen han skulle komma in som en han, för att från och med imorgon en vara en hon. Shortcut träffar Caroline i april 2020 för att ta del av hennes resa genom livet, privat och professionellt, som yrkeskvinna och fortsatt familjefar.
Jag har nog alltid känt att jag vill komma någonstans i livet, diffust exakt var, men jag har alltid haft ambitioner, berättar Caroline.
Det är tydligt att ambitioner, driv, optimism och en stark vilja är några komponenter, utöver kompetens, som gjort att Caroline sitter där hon sitter idag. Caroline bodde sina första tio år i Uddevalla för att sedan flytta till Lerum utanför Göteborg. Äldst av tre syskon levde hon tillsammans med sin familj, uppskattade skolan och hade redan då mycket för sig. Efter att ha gått det naturvetenskapliga programmet i gymnasiet, ett naturligt val för henne för att kunna maximera sina möjligheter, bestämde hon sig för att studera elektroteknik på Chalmers. Men det dröjde inte lång tid innan Caroline skulle känna att hon ville mer.
– Våren 1987 sökte jag in till Handelshögskolan i Göteborg för att studera till civilekonom parallellt med mina studier på Chalmers. Jag skaffade mig bredare kunskap och fick samtidigt ta del av en annan miljö. Det är ganska stor skillnad på skolorna, speciellt om man ser till könsfördelningen.
Efter ett år av dubbla studier kallade något nytt. Caroline, då Carl, gjorde lumpen i Borås, men såg till att läsa sina kurser samtidigt för att hålla takt med de andra.
– Jag ville visa att det gick, maxa allt jag kunde. Det är en tävling med mig själv, för att se om jag klarar det. Och det gjorde jag, även om mina sista veckor med tentor inte var de enklaste.
Med en dubbelexamen i bagaget ville Caroline jobba någonstans där hennes färdigheter uppskattades och eftersöktes, där hon kunde utnyttja allt hon lärt sig. McKinsey, en bubblare som kändes mystisk och spännande, dök upp och kort därefter skrev hon kontrakt på det eftertraktade konsultföretaget där hon kom att ägna flera år.
Caroline inger en tydlig känsla av att allt är möjligt, om inte åtminstone värt att ge ett försök. Hon känns genomgående optimistisk, och ser möjligheter i alla situationer.
Var kommer ditt driv ifrån?
– Jag vill framför allt göra mig själv nöjd. Det finns ingen rollmodell i mitt liv, släkting eller liknande som jag försökt efterlikna. Jag vill alltid maximera livet, och jag är nyfiken på att se vart gränsen går. Men jag vill utmana mig själv, det handlar inte om någon annan.
Har du drivits av att nå en hög position?
– Inte så utstuderat. Men jag vill utvecklas, det är viktigt för mig. Jag är inte den som ser fram emot semester, jag vill hålla höga varvtal och sysselsätta mig. Jag är helt enkelt inte den som kopplar av framför en film eller går en golfrunda. Jag vill åstadkomma saker och känna mig produktiv.
Vem är du privat, till skillnad från på jobbet?
– Jag har alltid varit väldigt tydlig med att skilja på mina relationer. På jobbet har jag kollegor, privat har jag vänner. Det underlättar att ha det så. När jag är på jobbet gör jag ett uppdrag och upprätthåller en professionell attityd, när jag är hemma är jag en familjefar och är mer avslappnad.
Det är snart 5 år sedan Ica Försäkringar startade sin verksamhet. Då, år 2015, arbetade Caroline på Trygg-Hansa där hon varit de senaste 13 åren.
– Ica Försäkringar hade bara funnits i sex veckor när de kontaktade mig för att höra om jag var intresserad av att bli VD. Det här kom som en förvåning då branschen är så pass liten att man oftast är varse om den typen av tjänster.
Var det ett självklart val att tacka ja?
– Här fanns en möjlighet att göra en entreprenörsresa med starkt kapital och många möjligheter. Efter att ha varit på Trygg-Hansa så pass länge kändes det som att jag började nå ett tak, så jag välkomnade den här utmaningen med öppna armar.
Caroline har haft rollen som VD på Ica Försäkringar i princip lika länge som företaget funnits. Hon har varit med från början av resan, men parallellt med detta skulle även en annan, desto mer personlig resa, ta sin form.
– Jag har i hela mitt liv levt med något som känts som ett mentalt skoskav, något som legat och stört mig. Mer specifikt så har jag alltid dragits åt det feminina, men det är något som har varit väldigt svårt att ta på samtidigt som jag trots min nyfikenhet levt enligt de manliga normerna. I mitt huvud skulle jag ju va den där framgångsrika mannen med villa och Volvo.
Skulle du beskriva det som att dina känslor var ”fel”?
– Ja. De passade inte in. Jag hade skapat mig en bild av hur livet skulle se ut.
Men nu sitter du här!
– Någonting hände med åldern, med mognad. Jag började mer och mer känna att jag inte orkade hålla tillbaka. Jag ville konfrontera mig själv. Varför ska jag behöva gå omkring med skoskav?
Att våga ta reda på vem hon verkligen är krävde inte bara mod, det skulle också medföra risker.
– Man ska ha stor respekt för att det här är minst lika stort att gå igenom för familjen som för mig, men jag tog mig an det metodiskt. För varje lärdom som kom insåg jag att jag mer och mer började hitta mig själv.
Livet är för kort för att inte levas som den man är fullt ut.
Kan du beskriva känslan?
– SHIT. This is it. Allting stämde. Föreställ dig att du hela ditt liv gått omkring med för små skor, och så en dag får du prova rätt storlek, och känna att det är så här det ska kännas. Känslan var otrolig, men samtidigt skrämmande.
Det tog Caroline tid innan hon helt och hållet ville acceptera faktum. Det har inneburit en stora omställningar för henne personligen, men också för familjen och andra i hennes omgivning.
– Jag har varit med om många utmaningar och svåra projekt i mitt liv, men det här blev det svåraste och största någonsin. Det har tagit kraft och energi, och det var viktigt att inte förlora mitt sociala sammanhang, mina vänner och min familj.
Hur gick du tillväga?
– Jag nätverkade med andra personer i liknande situation för att höra vad de gått igenom. Jag fick hjälp att ställa mig själv de rätta frågorna. Det går inte gå till en läkare eller psykolog för att få svar här, men du kan få hjälp med att ställa de rätta frågorna till dig själv.
Caroline berättar att hon, till skillnad från många andra i hennes situation, inte har förlorat någon i sin omgivning genom resan.
– Det var faktiskt min fru som konfronterade mig. Hon hade känt av vissa beteenden och klädval under en tid, och ställde frågan rakt ut, ”vill du egentligen vara kvinna?”. Första gången sköt jag ifrån mig det, men när hon frågade igen såg jag det som en livlina. Om det inte vore för henne vet jag inte exakt hur mitt liv hade sett ut idag.
Hur förbereder man sig på att gå igenom något sådant här?
– Precis som i jobbet så utgick jag från ett worst case scenario. Då kan det bara blir bättre. Sen har reaktionerna och bemötandet varit genomgående positiva, men det var en inställning jag hade för att ta mig igenom det.
Under en lång tid samarbetade Caroline med sina kollegor på pressavdelningen för att gemensamt gå ut med hennes historia.
– Ica har varit ett enormt stöd. Att sen få göra en intervju med Dagens Industri innebar att jag kunde göra det på mina villkor, så att orden kom från min mun. Ett sätt att kontrollera spridningen.
Hur kändes det, där och då?
– Det var otroligt spännande att få uppdatera sina sociala kanaler kvällen innan, det är inte så många som får uppleva att byta kön från man till kvinna. Sen följde en period av mycket nytt, rent praktiskt, som att klä och sminka sig. Jag skulle hitta mitt kvinnliga uttryck, eftersom jag inte haft möjlighet tidigare.
Hur upplevde du din omgivning efter förändringen?
– Jag blev väldigt snabbt inkluderad som kvinna av andra kvinnor och fick snabbt lära mig att kvinnor pratar mycket mer, om allt. Det var här jag fick upp ögonen, och en insyn i saker som könsnormer på arbetsplatser, härskarbeteende, hur man bemöter varandra och trakasserier.
Jag insåg snabbt att jag som man har varit ignorant, jag trodde att jag hade koll på de här frågeställningarna.
Caroline fortsätter.
– Jag har hört flera kvinnor berätta att de väljer att stå ut med en hel del för att de upplever att det ändå inte gör någon skillnad om de försöker säga ifrån. Dessa kvinnor upplever att risken är för stor, att de själva kommer att uppfattas som ett problem. Till slut orkar de inte, det blir en vana och sen en norm som de står ut med. Det här är frågor som jag verkligen brinner för idag, och jag har en unik möjlighet tack vare mina olika perspektiv.
Känner du dig som samma person?
– Jag är samma person, men många erfarenheter rikare. Jag har observerat mycket. Jag har fått se frågor gällande könsroller från två olika håll. Rent yrkesmässigt har ingenting förändrats, förutom att frågor relaterade till jämställdhet är något jag fått upp ögonen för och ser till att driva.
Vad skulle du säga till någon som du kallar det, har ett mentalt skoskav?
– Om man känner att man är någon annan än den man offentligt utger sig för att vara, vad det än är, så vill jag säga att livet är för kort för att inte leva som den man är. Varje människa ska ta sin rätt att leva som den man är, vad man än är och hur man än vill leva.
Vad skulle du säga till dig själv som 18-åring?
– Spendera mer tid med dig själv. Lär känna dig själv och bottna i det. Acceptera vem du är och dina intressen, våga utforska det och våga lev ut det. Uppmuntra dig själv för den du är. Strunta i omvärldens förväntningar och samhällets normer. Att våga vara den man är måste alltid få komma först. Vi måste se det som en självklarhet att alla ska få leva som de är. Våga ta dina egna vägar, oaktat av vad världen förväntar sig av dig.
Hur går dina tankar om framtiden just nu, med tanke på de omständigheter vi lever i?
– Jag tror att vi kommer att se några permanenta skillnader, som att användningen av digitala tjänster kommer att få sig en extra skjuts. Många som inte tidigare haft det behovet vänjer sig nu vid att använda de digitala alternativen. Detta gör också att vi som företag tänker på vilka kompetenser vi ska leta efter i framtiden. Sen blir det viktigt att näringslivsaktörer tar ett samhällsansvar. Kunderna kommer ställa krav och ha större förväntningar.
Hur ser din framtid ut?
– Jag kommer alltid fortsätta att vara en yrkeskvinna, och familjefar.
av: Linn Wiklund Wandrup
