Den 23 juni 2016 röstade Storbritannien ja till att lämna Europeiska unionen. Kul, tyckte 52 procent. Mindre kul tyckte resten. Efter många om och men har premiärminister Boris Johnson till slut fått till ett (nytt) avtal med EU, men parlamentet i London är fortfarande inte helt nöjda. Kort sagt är det fortfarande oklart när, hur och kanske till och med om Storbritannien lämnar EU.

Åsa, vad händer egentligen nu framöver?

– Det som händer härnäst är nyval den 12 december 2019. Först därefter kan utträdesprocessen återupptas.

Då finns det tre möjliga utfall:

• Storbritannien lämnar EU den 31 jan 2020 med ett avtal. Det kan också bli så att de lämnar redan den 1 januari 2020, men då måste både Storbritannien och EU får igenom avtalet innan dess.
• Storbritannien lämnar EU den 31 januari 2020 utan ett avtal. Då blir det en “no deal” som på svenska kallas hård brexit.
• Storbritannien ber EU om ytterligare förlängning av Artikel 50 (som ger varje medlemsstat rätt att begära utträde ur EU).

Okej, och hur påverkar de här olika resultaten svenska medborgare?

– Svaret skiljer sig åt beroende på om Storbritannien lämnar EU med eller utan avtal. En del vet vi nu men annat är svårt att säga exakt eftersom mycket inte är fastställt än.

Men idag vet vi att:

Om Storbritannien lämnar med ett avtal

kommer svenska medborgare under övergångsperioden (sagd att vara till 31 december 2020) att behålla de EU-medborgerliga rättigheter de har i dag.

kommer svenskar att kunna fortsätta komma till Storbritannien (under övergångsperioden) för att bo, arbeta och studera i landet samt ha möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd.

behöver alla svenskar som bosatt sig i Storbritannien före 31 december 2020 ansöka om det nya permanenta uppehållstillståndet – så kallat settled status – senast 30 juni 2021.

Om Storbritannien lämnar utan ett avtal

blir Storbritannien ett så kallat tredje land till EU vilket betyder att EU-rätten direkt slutar gälla.

tillämpas ingen övergångsperiod.

behöver man, om man flyttat till landet efter brexitdagen, ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd, så kallat Euro TLR, innan 31 december 2020 för att kunna bo kvar i Storbritannien. Med Euro TLR kommer man att få 36 månaders uppehållstillstånd och ha möjlighet att studera och jobba under dessa månader.

kommer de som påbörjar sina studier senast 2020/2021 får studera enligt “home fee” (alltså samma kostnad som för britterna själva). Men om man påbörjar sina studier senare gäller “overseas fee” (en avgift man betalar som utlandsstudent).

kommer du att behöva pass när du reser. ID-kort räcker alltså inte längre.

slutar det blå sjukförsäkringskortet att gälla. Om du ska resa till Storbritannien efter den 31 oktober bör du alltså se över ditt privata försäkringsskydd. Mer information finns på Försäkringskassans webbplats.

kommer du i Storbritannien inte att garanteras kostnadsfri roaming på det sätt som gäller inom EU idag. Det beror på att företag inom mobil kommunikation inte längre kommer vara bundna av EU:s roamingregler. Ta reda på vad som gäller för ditt abonnemang.

kommer vi behöver betala moms och tull på vissa varor vi e-handlar från Storbritannien

kommer EU:s konsumentlagar om ångerrätt och reklamation sluta gälla. Det är bra att vara medveten om när du e-handlar från Storbritannien.

Om Storbritannien får ytterligare förlängning

har politikerna (ännu) mer tid till att enas om en lösning. Och vi får vänta ytterligare ett tag på ett resultat.

Kommer vi behöva visum för att resa till Storbritannien i framtiden?

– Det kommer inte att bli viseringskrav på EU-medborgare direkt efter brexit. Däremot kommer Storbritannien att införa en ny migrationslagstiftning från 2021. Och exakt vad den innebär vet vi inte idag.

Tänk på – det här är vad som gäller just nu. Planerar du att besöka eller studera i Storbritannien framöver så håll dig uppdaterad. Mer information om brexit och vad som gäller hittar du på regeringen.se och på swedenabroad.se/london.