När hon började på Chalmers var tanken att Maria Sunér Fleming så småningom skulle utveckla läkemedel. Men en bit in i utbildningen upptäckte hon energitekniken – en inriktning som i hennes mening var mer hands on och minst lika viktig för samhällsutvecklingen. Efter att ha arbetat med miljö- och energifrågor för bland annat Världsbanken är hon nu ansvarig för enheten Energi och Klimat på Svenskt Näringsliv.

Toppmötet i Paris

Hur hittar man en miljöstrategi som alla Sveriges branscher, från mobilappsutvecklare till stålindustrin, kan skriva under på? Det är utmaningen som Maria Sunér Fleming stöter på dagligen – Marias jobb är nämligen att mejsla ut var Svenskt Näringsliv står i aktuella miljö-, energi- och klimatfrågor.

– Mitt arbete kretsar kring att förstå behoven hos våra medlemsorganisationer, att fördjupa mig i förslag från politiker och skriva remissvar, och att jobba strategiskt med hur vi kommunicerar våra ståndpunkter. Jag är också talesperson i media och medverkar i offentliga debatter med politiker, säger Maria.

En alltid lika het fråga för Svenskt Näringsliv är framförhandlingen av det globala miljöavtalet. Inför toppmötet i Paris var Maria ute och pratade om de specifika frågorna och vikten av att få fram ett globalt avtal.

– Svenskt Näringsliv har alltid sett det avtalet som en grundförutsättning. Men vi kommer att fortsätta ha synpunkter på hur miljöpolitiken drivs i Sverige. Vi anser till exempel att Miljömålsberedningens förslag för Sveriges långsiktiga klimatmål är orealistiskt utifrån vad vi vet i dag.

”Ett orealistiskt förslag”

Det Maria syftar på är förslaget att Sverige ska minska sina växthusutsläpp med 85 procent till 2045, räknat från år 1990. Målet är enligt henne baserat på en teknisk utveckling som i dag inte kan garanteras, inte minst för de mest svåråtgärdade utsläppen.

– Generellt sett kan man säga att jordbrukets utsläpp är svårare att minska än industrins, och bara jordbruket släpper i dag ut mer än vad målet är för alla sektorer totalt. Vårt förslag är att istället uttrycka målet som ett spann med en miniminivå, och att ha kontrollstationer för att kalibrera målsättningen utifrån den tekniska utvecklingen och hur det globala arbetet går, säger Maria.

Genom att skapa produkter och tjänster som minskar klimatutsläppen globalt menar Maria att svenska företag bidrar med stor miljönytta.

– Därför bör vi ge företagen tid att anpassa sig med bibehållen konkurrenskraft. Ingen ifrågasätter hur viktigt det är att vi sänker våra växthusutsläpp, men ett konkurrenskraftigt näringsliv kan göra mer för den globala miljönyttan än ett haltande.