Är det inte märkligt att vi fäster så stor vikt vid något som för många av oss är så inaktuellt? När det gäller meriter är det de senaste som är mest spännande. För utbildning gäller ofta det omvända. Det är den där grundutbildningen du gick för 20 år sedan och som var ett resultat av en slantsingling som folk frågar dig om.

Och varför frågar folk: ”Vad har du för utbildning?” när de istället borde fråga: ”Vad lärde du dig om ditt yrke i går?”, om de nu vill veta om man är alert och behärskar sitt yrke. För tänk om du inte lärt dig något mer efter din examen? Ingen blir någonsin fullärd och jag tror på det livslånga lärandet.

Jag valde inriktningen maskinteknik på gymnasiet. Det hade jag inte gjort om jag valt nu men vad tusan skulle man välja? Sen dess har jag ju haft yrken jag inte ens visste existerade då, så ekvationen är ju omöjlig.

Vi måste låta människor få känna sig fram. Världen blir så trist när människor måste jobba med ett arbete som är ett resultat av att de inte visste vad de ville bli som små. Du har säkert själv stött på någon ytterst välutbildad människa som är totalt opassionerad i sitt arbete?

Hellre möts jag av en outbildad människa som älskar sitt jobb och gör det bra, än någon som hatar sitt jobb och verkligen låter det märkas. Ingen förtjänar uppskattning för att stå ut på ett trist jobb. Förändring är möjlig! Men det hade varit lättare med en mindre utbildningsfixerad samhällsattityd.

Fram för enkla anställningar

Jag är glad att det trots allt finns de som ser bortom utbildning. Som en framgångsrik entreprenör och VD jag pratade med som berättade att han gick på två saker när han anställde:

1. Verkar människan kunna det hon säger att hon kan?

2. Brinner hon för det?

Det är dessa människor du ska försöka hitta om du själv saknar eller har ”fel” utbildning.

Det kan tyckas märkligt att jag själv långt efter att jag välkomnat min egen första medarbetare ombord på CV-Skolan upptäckte att hon var journalist. Och vilken merit för jobbet sen!

Faktum var att jag inte ens tittade på hennes cv. Jag resonerar nämligen på samma sätt som nyss nämnda VD. Jag gillade henne som person – och hon brann för samma sak som jag. Jag visste inte om hon var bra på det. Men det enda sättet att ta reda på det är ju att testa. Så ett testuppdrag senare var jobbet hennes.

Det är lättare att lära en människa ett arbete än att lära sig tycka om någon. Och ska man jobba länge tillsammans blir det bara skräp om man inte gillar varandra.

Så varför inte vända utvecklingen, som gått mot längre och dyrare rekryteringsprocesser med flera fåniga tester och massvis med intervjuer? Varför krångla till något som egentligen är ganska enkelt? Gör det lättare att provjobba och låta folk visa vad de kan.

Det är dessutom bevisat att arbetsprov i någon form är det enda vettiga sätt att avgöra om någon är lämpad för ett jobb eller ej.

Hur man får jobb utan utbildning

Ett roligt exempel kommer från min kompis Jonas. Han är världsmästare på att söka jobb – och få dem. När han senast var intresserad av ett nytt jobb ringde han upp VD:n på ett företag i telekombranschen. Han hade fått ett tips från en kompis om att det var ett bra företag.

Han presenterar sig och berättar att han väldigt gärna vill jobba hos dem. Ganska befogat frågar VD:n:

”Har du jobbat i den här branschen?”

Jonas svarar ärligt.

”Nej.”

”Men har du någon utbildning inom el- och tele?”

”Nej.”

Jonas kom inte in på el-teleprogrammet på gymnasiet, eftersom han inte hade tillräckligt bra färgseende. (Det anses nämligen viktigt när man ska koppla ihop sladdar av skiftande kulör.)

På något sätt lyckas han dock få till ett personligt möte med VD:n.

Efter intervjun är Jonas lite fundersam. Han ringer till sina föräldrar.

”Jag tror jag fick jobbet.”

”Tror?”

Med tanke på förutsättningarna var han naturligtvis tveksam.

”Ja, jag har bilnycklar till en firmabil och en påse arbetskläder med mig.”

Vad vet jag? En trevlig kille är han. Det kan jag skriva under på. Kanske tyckte hans blivande chef också att han visade stort engagemang, var optimistisk och ärligt intresserad av jobbet. Han jobbar fortfarande kvar, många år senare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Pelle Mårtenson jobbar med personlig marknadsföring. Han hjälper privatpersoner med cv-skrivning och intervjuträning samt konsultföretag med konsultprofiler.

Du missar väl inte tipsen i nyhetsbrevet Den personlige marknadsföraren?