Föregående Nästa

Så gör du för att våga förändra

Förändringens vinnare är alltid den som kan sätta sig över osäkerheten.
10 april 2016

Sociologen Bosse Angelöw förklarar vårt komplexa ­förhållande till förändringar och hur vi kan ta oss förbi de svåra trösklarna.

Annons

Människans medfödda nyfikenhet har lett oss från mörka grottor till skyskrapor och promenader på månen. Samtidigt är vi utpräglade vanedjur, ja till och med riktiga latmaskar. Att få till en förändring är energikrävande, inte minst för att de gamla hjulspåren känns trygga. Varför gå ut och uppfinna elden när man kan stanna inne och slippa risken att bli uppäten av en björn?

Bosse Angelöw är docent i sociologi och har bland annat skrivit boken Framgångsrikt ­förändringsarbete – om individ och organisation i förändring. Han menar att vår dualistiska hållning till förändring i mångt och mycket handlar om frihet – och osäkerhet.

– Vi gillar att bestämma själva. Det är när en förändring inte är självvald som vi verkligen ­sparkar bakut, säger han.

Samtidigt påpekar han att det som gör oss rädda för förändring är just osäkerheten på vad som komma skall.

– Vi kan ju inte förutspå framtiden. Istället gör vi en kalkyl i huvudet över vad en förändring potentiellt skulle kunna leda till och vi går inte med på en förändring som skulle betyda mer minus än plus.

Bosse Angelöw menar att ovissheten både kan vara vår bästa vän och vår värsta fiende.

– När det gäller påtvingade förändringar säger folk ofta att det är ovissheten som är det värsta. Vi blir oroliga av att inte veta vad som väntar. Tänk dig att du sätter dig på ett tåg utan att veta var du kommer att hamna. Då kan det kännas fantastiskt spännande att inte veta vart ditt initiativ kommer att leda dig. Om någon däremot tvingat dig ombord på tåget sitter du förmodligen där med ont i magen.

Han menar att oavsett om du själv eller någon annan valt åt dig är förändringens vinnare alltid den som kan sätta sig över osäkerheten.

– Ju större grundtrygghet vi har desto mer ovisshet klarar vi av. Det handlar mycket om vad du har i bagaget. De flesta upplever att de stärkts av förändringsmönster de lyckats med tidigare i livet. Man brukar ju säga att ”det som inte dödar härdar”. >När det gäller att tackla ovälkomna förändringar menar Bosse Angelöw att du gör bäst i att ha en strategi klar för dig. – Säg att du har fått en ny chef eller handledare som kör över dig och ägnar sig åt diverse härskartekniker, något som förstås gör dig stressad och irriterad. Då måste du först och främst fråga dig själv: har jag position att påverka?

Har du möjligheten kan du antingen prata ­direkt med personen eller prata med dennes chef. Möts du dock av stängda dörrar har du i princip två möjligheter kvar.

– Antingen kan du helt enkelt hitta sätt att undvika att ha med personen att göra. Går inte det måste du istället försöka styra över vad du faktiskt kan påverka. Och det du alltid kan påverka är ditt eget förhållningssätt, säger Bosse Angelöw.

Hur påverkar jag min egen inställning?
– Ställ dig frågan: vem är det som mår dåligt i ­situationen? Jag märker ofta när jag är ute på arbetsplatser att många lägger mycket tid och energi på det negativa. Fokusera istället på att ta reda på vad du mår bra av och försök att agera utifrån det.

Vilken typ av förändringar gillar vi?
– Vi älskar nyårslöften. Helst sådana där vi ska motionera mer och äta bättre. Vi har någonstans en ständigt närvarande dröm om att bli bättre människor.

De går ju nästan alltid åt skogen. Vad gör vi för fel?
– Ofta präglas vårt förändringsarbete mer av ­önsketänkande än rimlighetstänkande. Men mycket av den bristande motivationen beror på att vi glömmer vad syftet med förändringen är. Om du till exempel ska sluta snusa eller äta godis ­behöver du ständigt påminna dig själv om plus­sidorna: du sparar pengar, du får bättre tänder och så vidare. Du behöver helt enkelt skapa en intellek­tuell förståelse för varför förändringen är önskvärd. En annan komponent är att vi ofta är för frikostiga med piskan. Det är lätt att racka ner på sig själv och bara se sina misslyckanden.

Vad borde vi göra istället?
– Se först och främst till att dina förändringsmål är realistiskt ställda. Många förändringar handlar om vanor och det är ju till exempel enklare att byta tandkrämsmärke än att sluta med nikotin. Försök komma ihåg att de allra flesta inte lyckas med en stor förändring på första försöket. Om du misslyckas, se tillbaka och identifiera fällor och framgångsfaktorer för att se vad du kan lära dig till nästa gång. Det är viktigt att du avsätter tid för reflektion. Sätt gärna ett alarm på mobilen som påminner om just det, så att du faktiskt schemalägger återkoppling. Det är när vi slappnar av som de bästa insikterna kommer till oss.

– Och glöm för allt i världen inte att ge dig själv lite cred för vad du faktiskt åstadkommit och bygg vidare på de framgångarna. Varför inte visualisera dig själv i en situation där du har nått målet för att påminna dig själv om hur framgångens sötma skulle smaka?

Lina Hovling
Publicerad 10 april 2016
Föregående Nästa