Föregående Nästa

Så fixar du framtidens CV

Så fixar du framtidens CV
22 juni 2009

Förr räckte det med en traditionell examen och bra betyg för att lyckas i arbetslivet. Nu ser Shortcuts spanare en trend där de som gjort avstickare från kursplanen kan bli de stora vinnarna.

Annons

VI LÄR OSS ATT DET viktigaste vid sammansättningen av en arbetsgrupp är att dess medlemmar har olika saker att tillföra uppgiften som ska lösas. Forskare hävdar att sann kreativitet kommer ur förmågan att växla mellan olika sätt att tänka, att kunna se saker både logiskt och intuitivt. Shortcuts spanare ser en trend där de som gjort avstickare från kursplanen kan bli de stora vinnarna.

KTH har börjat ge filosofikurser och på Sveriges högskolor florerar nya och halvnya tvärvetenskapliga utbildningsprogram. Studenter från samhällsvetenskapliga ämnen, teknik och humaniora möts för att korsbefrukta sina respektive områden.

Men varje person då? Inte för att någon ska avkrävas att kunna göra eller se allt – men borde det inte vara högst meriterande att ha öppnat nya dörrar? Känt på olika tankesätt, testat sidor hos sig själv man inte visste att man hade? För tio eller femton år sedan betraktade många arbetsgivare det som lätt suspekt att någon tagit ett år ”ledigt” för att segla jorden runt, plugga psykologi mellan kurserna på KTH eller jobba som mentalskötare.

I dag är det alldeles för vanligt för att det ska kunna betraktas som konstigt. Men stannar din potentiella nya chef vid att tycka att det är helt okej att du gick en kurs i improvisationsteater i Skottland under pausen från Handels – eller kan det till och med vara det som skiljer dig från mängden och ger dig jobbet?

SHORTCUTS SPANARE SER en trend. Mot bredd, och mot generell acceptans för – kanske till och med krav på – utflykter i ditt cv.

– Det kommer att vara helt nödvändigt med en bredare bakgrund än tidigare. I alla fall om man siktar på högre positioner i näringslivet, säger Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, som menar att dagens arbetsliv ställer nya krav på oss.

Utöver den sedan länge pågående förändringen från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle har det att göra med den gränsöverskridande tekniska utvecklingen som vi kallar IT, och med ökande konkurrens.

– Det räcker inte längre att konkurrera med kvalitet och pris. Det kan alla göra, säger Thomas Fürth.

HANS RESONEMANG GÅR UT PÅ att vi alltmer lever i en upplevd värld, till skillnad mot den faktiska, reella. Du kan hitta på fantastiskt funktionella produkter och ge dem en jättesnygg design. Men det kan din konkurrent också. För att sälja din produkt måste du i dag hitta på en berättelse kring den. Locka med ett erbjudande.

Vår tillvaro har gått från att styras av behov till att styras av begär. Den skillnaden ställer nya krav på vår förmåga att se saker ur olika perspektiv, menar Thomas Fürth. Han nämner den lönsamma dataspelsbranschen som exempel på en verksamhet där du behöver komplicerad teknik.

Men för att nå framgång måste du också ha förmågan att hitta på historier och göra snygg grafik. Kravet på större bredd hos medarbetare har i dag spritt sig från IT- industrin till andra branscher.

– När något värderas positivt sprider det sig gärna till andra områden, säger han.

Sedan länge är det vanligt att komplettera sin utbildning med något – till exempel ekonomen som läser extra marknadsföring, juridik eller kanske personalvetarämnen. Ett litet steg åt sidan, men fortfarande inom ramarna. Så har vi dem med dubbelexamen. En variant som länge varit vanlig och fortfarande är det är ingenjör plus ekonom.

Ur den kombinationen föddes en tvärvetenskaplig pionjär: Industriell ekonomi, I-linjen, på Linköpings universitet. – Den blev väldigt uthängd och utskälld i början av de mer traditionella universiteten, berättar Gunilla Öberg, professor på Linköpings universitet.

I dag finns I- linjen som bekant på de stora ”fina” universiteten och brukar inte direkt omnämnas som någon flummig kombo-linje. Och det dyker upp nya tvärvetenskapliga utbildningar till höger och vänster.

ETT ANNAT ÄMNE ATT PÅMINNA tvärvetenskapsskeptiker om är biokemi. I dag en respekterad och oerhört specialiserad disciplin. Ursprungligen en kombination av kemi och cellbiologi, som höjde många ögonbryn.

Men det kan också handla om större kliv åt sidan. Eller borde man prata om kliv mot centrum? Många exempel på folk som ”hamnat helrätt” handlar ju faktiskt om att de hittat ett jobb där de får ägna sig åt något de älskar att göra – helt bortsett från studier och teori.

Vissa av oss behöver glänta på många dörrar innan vi hittar ”vår grej” och ens får en idé om drömjobbet. En komplicerande faktor är att vi i Sverige måste bestämma oss. I det svenska utbildningssystemet inriktar vi oss relativt tidigt mot ett yrke eller åtminstone ett ämnesområde.

I en del andra länder kan du läsa lite vad som helst – en examen är porten till jobbet, inte nödvändigtvis en examen som innehåller just 80 poäng av ditten och 60 poäng av datten. I Storbritannien kan en magisterexamen i filosofi leda dig till jobb på en investmentbank. Till exempel.

– De flesta av mina kompisar har udda utbildningar, säger Niklas Schelander, som jobbar på banken Broadview i London. Han är 31 år och har I-linjen på Chalmers plus studier i London och Paris i bagaget. De som har ingenjörsutbildningar klarar sig förvisso bra, inte minst på grund av den matte som krävs, säger han.

Samtidigt är han hemskt imponerad av de från England som har läst filosofi och andra humanioraämnen.

– Många av dem är otroligt duktiga och jag skäms ibland för mina dåliga kunskaper i humanioraämnen som litteratur och filosofi. Kanske beror det på att jag aldrig haft så stort intresse av de ämnena, men jag har ju knappt blivit exponerad för dem under min skoltid, heller.

Frankrike är ett annat land där svenskar lätt kan känna sig piskade i det så kallade intellektuella samtalet. Pratprogram på tv där det inte pågår någon annan action än verbal lockar en stor publik och företagen anlitar bolagsfilosofer.

I SVERIGE HAR VI LIVNÄRT OSS PÅ JÄRN, skog och stål. Kanske är det inte så konstigt att industrin svalt fler maskiningenjörer än konst- och litteraturvetare. Men när vi ska tjäna vårt levebröd på design, tjänster och berättelser svänger pendeln.

En annan faktor är att de institutioner som traditionellt värnat om den ”klassiska bildningen”– i första hand kyrkan – haft en jämförelsevis svag ställning i Sverige, menar Thomas Fürth på Kairos Future. Vi diskuterar inte andlighet. Etik och moral är inga stora inslag i politiken.

– Dessutom är vi ett litet land. I stora länder som Frankrike blir även eliten en större grupp, det måste man komma ihåg, säger Thomas Fürth.

Att säga att den ena eller andra modellen skulle vara överlägsen känns förmätet. Kanske ger det en ämnesmässigt större bredd till varje arbetsplats när det är viktigare att du läst än vad du läst. Samtidigt innebär det systemet att var du har läst kan få märkligt stor betydelse.

Från flera delar av Europa hörs argumentet att vissa delar av samhället befolkas av folk från elitskolor mer för att de har rätt kontakter än för att de är klipskare eller duktigare än någon annan.

Jonas Dahlin, karriärcoach för enskilda och organisationer, tycker att det råder en viss högskolehysteri även i Sverige. Vissa företag vill ha den och den examen från det eller det universitetet. Punkt.

– JAG TROR HÖGSKOLESTIRRANDET beror på att det är enkelt. Mätbart. Men jag tror att företagen missar mycket kompetens för att de inte tar sig tid att undersöka människorna bakom cv:t, säger han. Ett annat argument för att göra olika slags saker är att det faktiskt gör dig smartare. Eller åtminstone mer kreativ.

Torsten Norlander, professor i psykologi på Karlstad Universitet, forskar om kreativitet och prestationer. Han beskriver våra två huvudsakliga tankeprocesser: Den primära, som innefattar ”här och nu”, det omedelbara, det vi ser, och den sekundära, som består av det som varit, det som ännu inte hänt, det mer abstrakta och teoretiska tänkandet.

Förenklat pågår den primära processen i höger hjärnhalva och den sekundära i vänster. – Men båda hjärnhalvorna arbetar alltid, även om en kan dominera aktiviteten, säger Torsten Norlander. Det finns även andra delar i hjärnan som på motsvarande sätt har kommunicerande kärl – fram och bak, övre och nedre – där primär- och sekundärprocessen dominerar olika delar.

– Stor kreativ förmåga kräver en utvecklad förmåga att växla mellan de här olika tankeprocesserna, säger Torsten Norlander. – Är vi bara logiska vågar vi inga tankesprång, tänker inga nya saker. Han pratar också om ”psykologisk androgynitet” – de som är allra bäst på att skapa nya idéer är de som i mätningar av manliga och kvinnliga egenskaper har höga värden av båda.

Förenklat, igen, finns förklaringar i hjärnans aktivitet bakom klyschorna att män har lättare att fokusera på en sak medan kvinnor har bättre simultankapacitet. Män är mer assymmetriska i sitt tänkande – deras ena hjärnhalva kan lättare dominera den andra.

Möjligen har dessa teorier ett finger med i spelet bakom det faktum att kvinnor oftare har tagit upp sidospår och provat på saker utanför sitt ämnesområde. I alla fall är det rekryteringskonsulten Cecilia Hasslevs intryck. – Kvinnor har oftare spretigare cv:n, säger Cecilia Hasslev, som jobbar på Proffice och har läst tusentals cv:n.

VAD SÄGER ARBETSGIVARNA DÅ? Att tiderna förändras och att vidgade vyer värderas allt högre kan vi konstatera. Och att man utvecklas som människa av att prova nya saker verkar de flesta också rörande överens om.

Men vi är inte riktigt framme i ett arbetsliv där en överväldigande majoritet av alla rekryteringsansvariga jublar över ditt beslut att studera indonesisk maskmålning på Bali en termin.

– Det funkar bra för dem som är duktiga på att sälja in sina luckor i cv:t – men inte för dem som ber om ursäkt för dem, säger Nina Jansdotter, karriärcoach.

Många förutspår dock att trenden kommer att snabbas upp när generationerna börjar skifta ute på arbetsmarknaden. En sak är säker: Det må fortfarande finnas de potentiella arbetsgivare som tycker att jorden runt-resor eller psykologistudier är suspekta – men de är definitivt på utdöende.

Text: Anna Pettersson

Shortcut Redaktion
Publicerad 22 juni 2009
Föregående Nästa