24 Sep 2008 kl: 00:00

Och det där följebrevet då?

OK, jag skall direkt varudeklarera mig som författare till denna text: Jag har inte sökt speciellt många jobb. Å andra sidan har jag väldigt ofta varit i den andra änden, läst massor av ansökningar och diskuterat många kandidater med kollegor. Man kan kanske betrakta följande tips som klockrena om ni skulle söka jobb på just min avdelning. Med lite tur är det kanske ett eller annat råd här som är generellt giltigt.

Ärlighetstricket. Låt oss göra en en sak glasklar från början. Var på ditt riktigt ärliga humör när du skriver din ansökan. Till exempel bör du inte anpassa din CV efter tjänsten du söker. En levnadsteckning är en levnadsteckning. Lägg all anpassning i följebrevet. Du skall veta att det syns väldigt tydligt när ett följebrev är i huvudsak klippt och klistrat. Det ger ett desperat och korkat intryck.

Ditt erbjudande. Läs anställningsannonsen om och om igen. Ring kontaktpersonen om du tycker du behöver mer information för att skriva ett vettigt följebrev. Skaffa dig en uppfattning om vad de vill ha. Fråga dig själv om du vill erbjuda dem det eller något bättre. Sälj sen in ditt erbjudande. Notera att du inte ska kränga en dammsugare eller nåt som du sen inte behöver ta ansvar för. Du ska ju faktiskt arbeta på det där stället om allt går i lås.

Konkretisera. Klart att man bör ha respekt för mottagarens tid och inte lägga ut texten allt för långt. Men det måste rymmas vem du är och varför du söker just den här tjänsten. Svepande uttryck som ”det låter som en utmaning” duger inte. Vad är det som låter som en utmaning? Ge exempel på liknande utmaningar du mött som förankrar att just du är rätt person att anförtro ansvaret. Det kan vara exempel från din barndom. Det är ibland att föredra just ett exempel som kan tyckas långsökt men som berättar att du, i din personlighet, passar för uppgiften. Glöm inte bort din CV. Överväg att peka på exempel där. Eller hitta på något annat sätt att väva samman dina ansökningshandlingar. Du hjälper ju mottagaren att ta till sig det stora med just din karriärbeskrivning, om inte annat.

Vem är du?. Ge dem som skall bedöma din ansökan en bra chans att välja bort dig om det råkar vara så att du är fel person för dem. Låter det knäppt? Fråga dig då om du verkligen vill ha ett jobb där de inte accepterar dig som den du är. Avslöja för all del inget som är för privat för dig. Men var stolt över vem du är och vad du kan. Falsk ödmjukhet räcker bara så långt. Tycker du till exempel att du är mycket bra på att skapa förutsättningar för dialog så skriv det. Och ge utlopp för din humor. Du behöver ju inte skriva ett stå-upp-manus (om du nu inte söker jobb som komiker förstås). Men om du använder din intelligens tillsammans med din humor kommer båda fram bättre.

Float like a butterfly, sting like a bee. Form är viktigt också! Ansträng dig att få stuns i texten. Se till att den har rytm. Leta efter onödiga ord och bisatser. Allt som inte bidrar skall bort, bort, bort. Sök till exempel efter det lilla ordet ”så” i texten och för varje träff testar du att ta bort det. Du blir kanske förvånad över hur ofta du skriver ”så” helt i onödan. Variera ordvalet! Svenska är ett rikt språk, fullt av synonymer. Det är trist för läsaren med upprepningar. Är det slut på synonymer, testa att formulera om. Ändra ordningen på meningarna och satsdelarna. Ge dig inte, meka på tills texten blir bra!

Respekt för läsaren. Sammantaget skall följebrevet fånga intresset, hålla kvar det och svara på fler frågor än det ställer. Den som läser det har kanske läst tjugo ansökningar just den dagen och dessutom fått skäll av frugan på lunchen. Ditt brev skall klara även det scenariot. Brevet skall berätta ”Här är jag och jag är bra! Jag vill ha jobbet! Er annons talar direkt till mig, kallar på mig, därför att … Ni vill träffa mig.”.

Håller du med? Tycker du jag snackar i nattmössan? Eller har du egna tips? Bidra med dina kommentarer!