31 Okt 2008 kl: 00:00

Muminmamman pekar med hela handväskan

Hur går det till i Finland egentligen – fattas de viktiga affärsbesluten bland rödblossande män i bastun? Eller är det på andra informella mötesplatser, som i skidspåret eller på golfbanan som besluten förankras? Vi har bett en professor, en vd och en chef att berätta om sina erfarenheter kring kvinnligt ledarskap i Finland kontra Sverige.

Företagsklimatet i Finland

Resultaten från undersökningen Jämställdhetsbarometern 2004 visar att 52 procent av kvinnorna och 28 procent av männen helt och fullt håller med i utsagan: Företagandet och ekonomin skulle tjäna på att det fanns fler kvinnor i ledande positioner. Men verkligheten ser annorlunda ut.

– De kvinnliga styrelseordförandena kan räknas på den ena handens fingrar, och ungefär 14 procent av styrelseledamöterna är kvinnor säger Kaisa Kauppinen, professor vid Institutet för arbetshälsa i Helsingfors.

I Finland har man inte något kvoteringssystem, men i de statsägda bolagens styrelser är uppdelningen ungefär 50/50. Staten är fortfarande en viktig aktör på företagsmarknaden i Finland. Den är ensam ägare av Posten och Altia, det finska systembolaget och äger mer än femtio procent av Finnair, Fortum och Neste Oil och är en stor partner i Outokumpu och Ruukki.

Trots nedslående siffror är Kaisa Kauppinen är hoppfull.

– I dag är de finländska kvinnorna de bäst utbildade inom EU och det kommer även att avspeglas i företagsklimatet; välutbildade och kompetenta kvinnor kan inte negligeras.

Muminmamman som förebild

Den finländska kvinnan var först i världen med att få rösträtt när ståndsriksdagen avskaffades 1906 och enkammarriksdag inrättades.

– I Sverige fick kvinnor rösträtt först 1921, berättar Yvonne Ingman, vice vd för Svensk Handel.

De finländska kvinnorna har gått i spetsen för utvecklingen på flera sätt. Medan vi i Sverige fortfarande blir uppspelta över en kvinnlig partiledare har det finska folket valt en kvinnlig president.

Är Tarja Halonen en förebild för andra kvinnor?

– Hon är en förebild för många, både män och kvinnor, genom sin tydliga och raka ledarstil, säger Yvonne Ingman och fortsätter:

– Min idealmodell för chefskap är Muminmamman som även president Tarja Halonen representerar. Muminmammachefen är självständig och agerar hellre än förankrar in absurdum. Hon pekar med hela handväskan, vilket inger respekt i manliga läger, säger Yvonne Ingman och får medhåll av Päivi Järvelä, kvalitetschef för Astra Zeneca.

– Det som har hänt i Finland de senaste åren är både inspirerande och uppmuntrade. När ett land, där valet till riksdagen sker genom direkta personval, väljer en kvinnlig president, och valresultatet resulterar i att majoriteten i regeringen blir kvinnor så inger det hopp om en värld där man tillvaratar all kompetens. Och detta sker utan kvotering!

Beslut i ångan

Bastukulturen är fortfarande stark i Finland, det är en självklar och viktig del av det finska livet. Men enligt Kaisa Kauppinen har det pågått en stor diskussion kring huruvida den exkluderar kvinnor eller inte. Hon påpekar att bastukulturen bara är ett exempel på vilken kraft informella nätverk för män har, och vilken roll de spelar.

Är det sant att viktiga yrkesmässiga beslut ofta fattas i bastun?

– Självklart, men det handlar inte bara om besluten i bastun. För många kvinnor är det svårt att kliva in i dessa informella nätverk oavsett om det utvecklas i jaktklubben, på golfbanan eller i skidspåret, förklarar hon.

Päivi Järvelä menar att vi lätt underskattar betydelsen av informella kontakter, oavsett om diskussionerna pågår i bastun eller på kontoret. Hennes tips är i stället att odla sina egna nätverk.

– Att använda en kollega som bollplank – moment som ingår i det ordinarie arbetet, innan beslutsfattande, är bra tillfällen att inhämta synpunkter och testa nya idéer.

Yvonne Ingman tycker att bastudiskussionen är överdriven och att man bör se problemet i ett annat ljus.

– Visst kan det hända att viktiga beslut fattas innanför den finländska kulturinstitutionen bastuns väggar, precis som viktiga beslut fattas på andra ställen, till exempel i hotellbarer och i jaktstugor, där beslutsfattare vistas. Hon fortsätter: – Nästan alla badar bastu i Finland och konstigt vore det om man inte ägnade sig åt affärssamtal även där. Men se det inte som ett hinder, se till att vara med i stället.