I den globala konkurrensen väger varje litet försprång tungt och det krävs att vi tänker nytt. Dessutom får det dig att må bra!

Egentligen borde det inte gå. Alla som har tittat på en höjdhoppsfinal i ett stort mästerskap ser hur omöjligt det verkar att hoppa så högt över ribban. Men det går, tack vare att höjdhopparen Dick Fosbury en dag gav tusan i saxstilen och dykstilen. I stället sprang han diagonalt mot ribban, hoppade upp med ytterfoten, med huvudet först och ryggen mot ribban – och sprattlade över. Innovationen gav Fosbury ett OS-guld 1968.

Nytänkande och kreativitet kan göra stordåd, inte bara på idrottsarenan, utan på alla företag. En del anser till och med att kreativiteten är en nödvändighet, ett krav, i dagens allt hårdare konkurrens om kunder och marknadsandelar på världsarenan. Kreativitet är en drivkraft som kan göra dig oumbärlig för en arbetsgivare. Och den får dig att må bra på jobbet!
Stretcha dina tankar på jobbet

Det visar en färsk avhandling som forskaren Farida Rasulzada, vid psykologiska institutionen på Lunds universitet, just har presenterat.

– Kreativitet handlar om att stretcha sina tankar och utveckla sig själv, kreativiteten står för det nya och okända. Det utvecklar såväl individen som företagen, säger Farida Rasulzada.

Ju mer kreativa vi är (eller tillåts vara) på jobbet, desto bättre mår vi både psykiskt och fysiskt, visar hennes studie. Vi sover bättre, känner mindre stress och oro.

Därför är det viktigt att skapa miljöer och strukturer för att låta kreativiteten ta plats. De nya idéerna kan sedan bli till innovationer; nya produkter eller tjänster. Ansvaret att skapa en kreativ miljö ligger dock både på företaget och på de anställda, menar Farida Rasulzada.

– Ledningen har ett väldigt stort ansvar för att ge medarbetarna frihet och möjligheter att lyckas och misslyckas, samt en möjlighet att ha roligt. Men individens ansvar är minst lika viktigt, man måste tänka efter: ”Hur gör jag för att stimulera kreativiteten? Hur uttrycker jag mig och hur ser jag på andra som försöker vara kreativa?”

Gäller alla branscher

Företagen som Farida Rasulzada har tittat närmare på återfinns inom den privata sektorn. Det är högteknologiska svenska tillverkningsföretag som verkar på den globala arenan. Men vikten av det kreativa inslaget i det vardagliga arbetet gäller för i princip alla företag och organisationer som har ett arbetsklimat, anställda och en ledare.

    Kreativitet är en drivkraft som kan göra dig oumbärlig för en arbetsgivare. Och den får dig att må bra på jobbet!

– Många företag börjar med en innovation och bygger sitt företag kring det. Sedan slutar de att tänka nytt. De lever fortfarande på den produkten som utvecklades för 20 till 30 år sedan för att den fortfarande ger pengar. Men då riskerar de också att dö ut, för de måste tänka nytt för att hålla innovationskraften vid liv. Om företaget ska hänga med måste de hela tiden skapa och utveckla, annars riskerar de att falla bakåt medan marknaden går framåt, säger hon.

Företag bör också jobba på att låta de anställda bli sedda och låta dem ta plats, menar Farida Rasulzada.

– Det kan vara så enkelt som att ställa ut ingenjörernas nya maskin ute i foajén eller i matsalen så att alla kan se den och förstå vad den gör. Det blir en kick för avdelningen som arbetat fram maskinen och det ökar helhetsperspektivet hos andra medarbetare. De får en inblick i vad folk egentligen sysslar med på våningen ovanför eller nedanför, och det kan samtidigt öka stoltheten och självförtroendet hos de anställda på företaget.
Hjälp slumpen på traven

Att se att det man sysslar med uppskattas och tas på allvar gör alltså gott för motivationen och kreativiteten. Visst kan briljanta idéer ibland dyka upp som en uppenbarelse, som en tillfällig slump, precis som för backhopparen Jan Boklöv när han gjorde ett misslyckat hopp i Falun 1985.

Skidorna gled isär under själva hoppet, vilket gjorde att han flög ovanligt långt. Jan Boklöv hade kommit på en innovation, han hade uppfunnit V-stilen. En stil som, när han utövade den i hoppbackarna, först fick poängdomarna att klia sig i huvudet, titta förtvivlat på varandra och sedan plita ner låga stilpoäng i protokollen för den svenske hopparen. Men Boklöv flög så långt med sin V-stil att det inte spelade så stor roll. Längdpoängen talade sitt tydliga språk och han vann den totala världscupen 1988/89. I dag använder alla backhoppare
V-stilen.

För att det hela tiden ska finnas en grogrund för nya V-stilar eller Fosbury-floppar gäller det att hjälpa slumpen på traven. Mycket talar för att idéer inte längre kan betraktas som en lyxvara, något som får komma när det kommer, som en bonus. Idéarbetet ska i stället vara en del av själva grundverksamheten på arbetsplatser och så många som möjligt ska vara inblandade i att få fram dem. För den som inte tar ämnet på allvar är det lätt att bli förbisprungen i dagens allt hårdare konkurrenssituation, där nästan allt kan tillverkas var som helst och försprånget för varje ny produkt eller tjänst blir mindre.

Man måste helt enkelt ta den kreativa processen på allvar och låta den ta plats och tid. Det menar författarna bakom rapporten Nu ökar vi kreativiteten, Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson, på Sif:s enhet för strategisk utveckling. Fackorganisationen vill slå ett slag för kreativiteten för sina medlemmar som mestadels består av tjänstemän och småföretagare inom den privata sektorn. Men rapporten riktas även till andra aktörer och intressenter. Och det är inget slag i luften.

SIF anser att kreativiteten är ett helt nödvändigt inslag för att stärka både medlemmarnas och svenska företags konkurrenskraft. Ämnet berör företag och anställda, såväl nyblivna småföretag inom tjänstesektorn som nykläckta teknolog- och ekonomistudenter.

– Rent allmänt i dag finns det väldigt lite tid för reflektion och många företag fokuserar mest på att vara effektiva. Man hinner inte stanna upp och ha kreativa övningar. Men att vi ser en förändring – att tänka kreativt blir allt viktigare i dag, understryker Hans Björkman.

– Det handlar inte om att någon ska komma som en sorts Messias och kläcka de stora idéerna. Arbetet med att få fram innovationer måste vara bredare förankrat och det måste löpa parallellt med ambitionen att göra verklighet av idéerna och ha kontroll på att det följs upp och når resultat, fyller Annika Zika-Viktorsson i.

Inte bara för bohemiska konstnärer

Om man blundar och tänker på termer som ”kreativitet” och ”innovationer” går tankarna lätt till bohemiska konstnärer som smuttar absint och väntar på den stora inspirationen eller halvgalna uppfinnare med det vita, spretiga svintohåret på ända, tjocka glasögon över näsryggen, i full fart med att koka ihop något som bubblar och ryker och som snart säger pang. Men radarparet Björkman och Zika-Viktorsson menar att utvecklingen har gått förbi det stadiet för länge sedan. I dag är de här frågorna betydelsefulla för alla med slips och skjorta, och för alla dem utan också för den delen. De är viktiga för samtliga avdelningar och personer. Ingenjörsyrket kan till exempel vara väldigt skapande.

– Den delen har blivit lite bortglömd. Skapandedelarna lyfts ofta inte fram och de kan också rimma illa med standardiseringar, nyckeltalsstyrning och höga produktionskrav, säger Annika Zika-Viktorsson och tillägger:

– Det måste bli en del av en process. Det handlar om att kombinera olika människors kompetenser, men det handlar också mycket om engagemang hos de anställda och hos företagen.

Framtidens arbetsmarknad gynnar definitivt människor som har fantasi, kreativitet, intuition, och helhetstänkande, eftersom det är kompetens och egenskaper som inte kan utlokaliseras. Det menar den amerikanske debattören och författaren Daniel Pink, vars resonemang (bland annat i boken A Whole New Mind) har gjort honom till en eftertraktad föreläsare i USA, Europa och Asien.

Enligt honom förskjuts samhällets efterfrågan nu från vänster till höger hjärnhalvas områden. Framtiden tillhör inte längre människor som bara styrs av den vänstra, mer logiska och analyserande hjärnhalvan – de som resonerar snabbt och logiskt. Sådant har vi ju datorer till menar Daniel Pink.

– Vi håller på att lämna informationssamhället som krävde ett rationellt och linjärt tänkande, och går in i vad jag kallar konceptsamhället. Det innebär att de klarar sig bäst som skapar konstnärliga och känslomässiga värden, som hittar mönster och ser helheter, som kan berätta historier och hitta på saker som folk inte visste att de ville ha. Allt detta är sådant som styrs av höger hjärnhalva.

Egenskaper som hör ihop med vänster hjärnhalva är fortfarande nödvändiga – men de räcker inte, säger Daniel Pink i en intervju med tidningen Arbetsmarknaden.

Tre krafter som styr

Han har formulerat tre krafter som snabbt förändrar samhället på ett genomgripande sätt: Asia, Automation och Abundance (Asien, automatisering och överflöd).

Kvalificerade men rutinartade arbetsuppgifter utlokaliseras till Asien. Den nya tekniken gör det lätt att anlita dataprogrammerare och engelskspråkiga jurister i låglöneländer som kan ta över rutinuppdrag. Att till exempel hitta civilekonomer i Indien som kan anlitas för att göra finansiella kalkyler är inte heller särskilt svårt.

Apropå automatisering tror Daniel Pink att datorer kommer att få ta över fler logiska rutinuppgifter och att de rent av genomför jobbet bättre och säkrare än en människa. När det gäller överflöd gäller det att skapa produkter som inte bara fyller en funktion utan som ger konsumenter något extra.

– Vi rör oss mot ett friare konceptsamhälle, där människor och företag skapar. Det finns massor av möjligheter för dem som är duktiga på annat än rutinarbete, för dem som kan se helheter och visa empati. Företagen vill anställa människor som inte bara har analysförmåga utan också kan se helheter, säger Daniel Pink i sin intervju i tidningen Arbetsmarknaden.
Rätt sorts möten gör susen

Ett kreativt tänkande verkar alltså vara väldigt gångbart på arbetsmarknaden framöver. Men hur kan det fungera i praktiken, i en jobbvardag? Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson är något på spåret i sin rapport.

De pekar på det som händer i mänskliga möten där deltagarna utbyter tankar och erfarenheter. Kastar man in åtta personer i ett rum från olika avdelningar eller med olika bakgrunder kan det komma ut något nytänkande och annorlunda. Eller så kommer det inte ut något alls. Eller så börjar de bråka. Ändå är dessa möten mellan individer med olika kunskaper och erfarenheter så viktiga att det värsta är att inte ha dem alls. Med resultatinriktade mål och rätt styrning kan mötena vara oerhört meningsfulla. En del menar att snart kommer även företagens kunder och underleverantörer ingå i sådana utvecklingsgrupper i större utsträckning.

Att delta i ett sammanhang, att få ösa ur sig tankar och idéer och att i ett senare skede sträva efter gemensamma mål gör oss dessutom ännu mer benägna att vara uppe på fötterna och vara delaktiga. Människan har det kreativa i sig sedan stenåldern. Vi är överlevare som lärt oss att utnyttja vår tankeförmåga och det ska vi fortsätta med, menar rapportförfattarna.

– Även kreativa genier utvecklar ofta nya saker i grupp med andra, de arbetar sällan på egen hand. Det är heller inte säkert att det är just utvecklingsavdelningen som kommer fram med den bästa lösningen, det kan vara någon helt annan enhet, säger Hans Björkman.

– Det kan även komma fram konstruktiva idéer av krockar mellan olika synsätt. Till exempel lär det ha varit rätt häftiga möten i början när Sony och Ericsson slogs ihop, där den ena parten sysslar med underhållning och den andra gör telefoner. I sådana krockar kan kreativa lösningar och idéer födas, menar han.

Båda två menar att Sverige är ett bra land för att få fram ett klimat där man kläcker många nya idéer. Vi har inte så strama hierarkier, är vana att arbeta i grupp, alla ”duar” varandra och organisationerna är platta och öppna.

Det finns ytterligare en aspekt till varför du som anställd bör jobba på din kreativa sida. Med kreativiteten kan du uppnå känslan av att göra något verkligen meningsfullt, att skapa något som ingår i ett större sammanhang. Många innovationer föder ringar-på-vattnet-effekter och skvätter av sig på större områden än vad som först var tänkt. Att få utlopp för sin kreativa sida på arbetsplatsen kommer kanske snart att vara en sorts jobbförmån, mycket mer viktig än olika former av ekonomiska belöningssystem. Och får du inte gehör för din geniala idé från en stelbent och trött chef kanske du ska strunta i chefen i stället för i idén.

– Riktigt bra idéer måste få utrymme och fattar inte chefen så får du väl runda honom eller henne. Kanske går det att knoppa av och lägga innovationen i en egen enhet eller i ett fristående företag, menar Hans Björkman.
Positiva biverkningar för samhället

En ny rapport från Vinnova (Verket för Innovationssystem) visar tydligt att satsning på nytänkande och innovativa lösningar verkligen föder mervärden på en rad fronter. De har studerat statligt finansierade FoU-insatser. Satsningarna ger inte bara en vana av att hantera eller arbeta med innovationer, eller enbart ökad konkurrenskraft för näringslivets företag. Det ger i regel något mer också; positiva biverkningar för samhället i stort.

Ett exempel som omnämns i rapporten handlar om svenska vägar. Genom olika nya framtagna åtgärder sparar man årligen nära 500 liv i trafiken och därmed även miljardbelopp för samhället. Samarbetet mellan staten och bilindustrin när det gäller säkerhetstänkande i bilar för att minska antalet whiplash-skador med exempelvis krockkuddar och krockgardiner lär också ha bidragit till att de svenska bilföretagen SAAB och Volvo har blivit attraktiva samarbetspartners för sina amerikanskägda koncerner.
Miljöområdet kräver problemlösning

Liknande exempel finns förstås även på den helprivata arenan. Ett av dem hittar vi hos företaget Electrolux som redan på 1980-talet gick i miljötankar och bestämde sig för att analysera sina tvättmaskiners miljöpåverkan. Man kom fram till att maskinerna använde onödigt mycket vatten och tvättmedel. Genom utvecklingsarbete kunde man rätt snart minska både vattenåtgången och energiförbrukningen i maskinerna, samt minska mängden tvättmedel. Man hade på kort tid löst flera problem och skapat vad de själva kallar en ”win-win-win”-situation med vinst för såväl samhället och konsumenten som för företaget som kunde lansera sina mer miljövänliga tvättmaskiner. Miljön är för övrigt ett hyperaktuellt område där det antagligen kommer att finnas en stor öppenhet för nytänkande och annorlunda problemlösning de närmaste decennierna.

Men man kan nästan undra om inte alla krav på nytänkande och idékraft kanske får motsatt effekt, att man känner sig stressad av att behöva brainstorma fram nya revolutionerande saker hela tiden och att det kan bli mer hämmande än utvecklande. Men den tanken verkar vara ett långskott utan förankring inom forskningen på området. Farida Rasulzada får sista ordet:

– De utvecklingsingenjörer som jag har undersökt upplever snarare att de inte har tid att vara kreativa. Men det är klart att det inte kan vara kaos hela tiden. Kreativiteten måste vara målinriktad och hålla sig inom vissa ramar för att ge ett så framgångsrikt resultat som möjligt.

Fotnot – Farida Rasulzadas avhandling heter Organizational creativity and psychological well-being. För den som vill finns en sammanfattning på Lunds universitets hemsida, under ”biblioteket”, www.lu.se.