Ingen big deal att starta eget
26 Maj 2009 kl: 00:00

Ingen big deal att starta eget

Det är en ganska tidig morgon i det vackra bostadsområdet strax intill S:t Eriksplan i Stockholm. Syskonen Bengtsson har redan hunnit börja sin arbetsdag. Vägg i vägg, bakom stora glasrutor, ligger deras kontor på bottenvåningen i ett av stenhusen.

Lisa Bengtssons bror arbetar åt föräldrarnas företag i Gnosjö och säljer elskåp. Lisa Bengtsson säljer sig själv, eller i alla fall sin design.

Det är bara drygt ett år sedan hon gick ut design­utbildningen på reklamskolan Berghs i Stockholm. Ändå har det hunnit hända hur mycket som helst för henne och företaget. De lugna stunderna i den korta karriären har varit ytterst få.
– Allt har gått så fort. Jag önskar mig en veckodag till i julklapp för att hinna med, säger hon leende.
Lisa Bengtsson erbjuder mig en plats bland kuddarna i det djupa fönstret. Kuddtyget med kvinnoansikten har hon designat på uppdrag av ett inredningsföretag. På väggen bakom Lisa Bengtsson själv sitter hennes senaste tapet Svärmor. Den föreställer en massa svartvita skor, och är en uppföljare till den tapet som gav henne en sådan rivstart i designkarriären: Familjen, full av tomma tavelramar Familjen var hennes examensarbete på utbildningen. Med hjälp av en tapettillverkare kunde hon trycka upp några rullar, och ganska snart insåg Lisa Bengtsson att tapeten hade potential.
– Jag märkte att det fungerade alldeles utmärkt och kände att jag måste starta ett eget företag för att testa, säger hon.
Efter bara drygt ett år säljs Familjen av 45 återförsäljare och i 15 länder. Företaget Lisa Bengtsson går alltså bra. Och att starta det var ingen hög tröskel att ta sig över. Uppväxten i Gnosjö, småföretagandets främsta hemvist i Sverige, avslöjar sig nämligen inte bara i hennes småländska dialekt, utan även i en respektlös inställning till företagande.

Enligt Lisa är det ingen big deal att starta ett företag i Gnosjö –  i princip alla hennes kompisar under uppväxten var barn till företagare av olika storlek.
– Mentaliteten i Gnosjö är att man jobbar mycket. På gott och ont. Det har också påverkat mig, säger hon och berättar att hon numera alltid går och lägger sig senast klockan elva. Utan sömn fungerar ingenting, speciellt inte kreativiteten.
Tapeten Familjen har synts i diverse inredningstidningar och förekommit i en mängd bloggar. Särskilt bloggarna har spridit ryktet utomlands och gett Lisa Bengtsson de många återförsäljarna utanför landets gränser.
All uppmärksamhet kring Familjen har skänkt formgivaren, designern och illustratören Lisa Bengtsson god reklam.
– Jag har haft tur. Alla jobb har egentligen kommit till mig, säger hon och visar bilder på tyger, innertak och illustrationer hon gjort på uppdrag av andra.
Indiska är en viktig, och rolig, kund. För tapet- och färgbutiken Björklund och Wingqvist gjorde hon en taktapet som blivit uppmärksammad, bland annat i tv-programmet Sommartorpet. Tapeten i fråga är sirlig, oregelbunden, dyr och spelar an på målade tak i slottssalar – inget för en hemmafixande nybörjare att börja med.
Det har gått väldigt bra för Lisa Bengtsson, kons­taterar hon. Hennes stil ligger rätt i tiden, med en design som spelar an på värme, tradition och familjen. Och hon tycker själv att det hon gör bryter av mot mycket annat.
– Min stil är lite annorlunda. Det har länge varit mycket Illustrator-ritad, platt design. Jag gillar det nötta uttrycket.

Den senaste egna Lisa Bengtsson-produkten är samlartallrikar, att ha på väggen eller att använda som matporslin. Samlarserien är tillägnad det kvinnliga släktet, och samtliga tolv tallrikar har olika motiv, var och en med en liten text till. En heter Tant: ”Drömmar av rosor, drömmar av champagne, men hamnade på cirkus i Ulricehamn.”
– Min förhoppning är att så småningom ha många olika egna produkter. Att det ska finnas ett eget ställ i butikerna med mina grejer. När folk ser mina saker ska de säga: Är inte det där en Lisa Bengtsson?
Lisa Bengtsson är mån om att inte tona ner sina framtidsplaner. Hon tänker inte göra som så många andra kvinnor och vara lågmäld och anspråkslös. Hur jobbigt det än är.
– Man ska inte vara så rädd för att misslyckas. Det är något jag jobbar med. Grubblar. Jag kan bli så rädd för att misslyckas att jag blir rädd för att lyckas.

Vad är det bästa och sämsta med att vara sin egen?
– I mitt fall är det en härlig känsla att inse att folk vill köpa min stil, mitt uttryck. Och så gillar jag att man får bestämma. Men det kan också vara jobbigt att fatta alla beslut, är detta rätt, kan jag skicka detta till tryck nu? och så vidare. Det som också är en fördel är att få lära sig allt om att ha ett företag, man är receptionist, packare samt ekonomichef, vilket i mitt yrke kan vara negativt när den delen tar mer plats än den kreativa. Men nästan jämt är det bara så kul.