22 Okt 2009 kl: 00:00

Google och rekryteraren möts

Författad av Anna Stenbeck,

IN GOD WE TRUST- ALL OTHER WE MONITOR

I denna artikel skalla jag diskutera ett möte mellan människan och tekniken och de konsekvenser som detta möte gett/ kan ge.

För några månader sedan var en vän till mig på en anställningsintervju där hon blev varse om ett möte mellan människan och tekniken som hon inte var beredd på. Rekryteraren och Google. Rekryteraren hade Googlat henne och ställde nu frågor om den information han funnit om henne på nätet. Jag har valt att studera rekryterarens möte med Google och vad detta kan leda till.

Enligt en undersökning gjord av Manpower så sökte 17 % av de tillfrågade cheferna information om deras arbetssökande på nätet och en av fyra hade sållat bort arbetssökande på grund av den information de funnit där. Den mest populära webbplatsen på Internet är Google vilken under decembermånad 2008 hade cirka 800 miljoner besökare. Man kan tänka sig att flertalet av de ovannämnda 17 % cheferna använder sig av Google likt den rekryteraren som min vän mötte.

Förr i tiden så var individen sin yrkesroll- arbetet var en större del av identiteten jämfört med idag. Går man till en kyrkogård och tittar på de äldre gravstenarna ser man ofta ”Skomakare Jon Arvidsson”, ”Professor August Johnsson” och likande yrkestitlar före den begravdes namn. Under senare tiden har det dock skett en förflyttning mot det mer personliga och den privata rollen. Detta kan även tänkas färga av sig på rekryteringssituationen. Att rekryteraren måste ta den arbetssökandes privatliv i större beaktning än de professionella meriterna. Detta antagande styrks av Helena Larbos och Helena Pettersons D-uppsats Sökes: rätt individ till rätt tjänst- En studie om rekryteringsföretags arbete med att tolka och skapa en förståelse kring personliga egenskaper i kravspecifikationen. I denna uppsats behandlas dels det faktum att de personliga egenskaperna idag ges större betydelse än de mer formella kompetenserna och dels de problem detta innebär i en rekryteringssituation . Vid en anställningsintervju har rekryteraren tämligen begränsade möjligheter att bedöma den arbetssökande och Google kan då fungera som en förlängning av anställningsintervjun eller det personliga brevet i ett CV. Google som verktyg är även snabbt, enkelt och gratis.

En annan teori om uppkomsten till rekryterarens möte med Google är rädslan för den okände. Pär Ström diskuterar i sin bok Övervakad: Elektroniska fotspår och snokarsamhället hur dagens elektroniska övervakning har ökat lavinartat efter ”den elfte september” och att det yttre hotet från den okände leder till ett ökat behov av information om den enskilda individen och samhället . Men all tillgänglig information är inte alltid sant. Internet och Google innehåller ofta information som är skapad av någon annan än den omnämnda individen. ”Bäst att ta det säkra före det osäkra tänker rekryteringskonsulten och går vidare med en annan kandidat istället” om han funnit negativ eller tveksam information om den arbetssökande. Att kvaliteten på informationen funnen på nätet inte alltid är den bästa är något som även Peter Gärdenfors diskuterar i sin bok Fängslande information. Gärdenfors betonar vikten av att betänka att det råder en brist på ansvar för vilken information som läggs ut på nätet och hur den läggs ut och betonar vikten av en bättre källkritik: ”När det gäller den kunskap jag har i huvudet vet jag för det mesta var den kommer ifrån och har en uppfattning om hur tillförlitlig den är. Sådan kunskap om vår kunskap begränsningar är en viktig del av det som kallas omdöme” . Personligen håller jag inte med Gärdenfors att man ofta vet var den information man har i huvudet kommer ifrån, många gånger kommer den från så många olika ställen, den har stärkts i olika omgångar att det blir något man bara vet men kanske inte vet varför. Dock håller jag med om att man måste idka ett bättre omdöme och källkritik inför den information man finner på nätet och detta är något rekryteraren måste noggrant överväga i sitt möte med Google.

Mötet med Google ger den enskilda rekryteraren en större möjlighet att hitta information men också svårigheter med bedömningen av den funna informationen. Vad händer för den enskilda arbetssökande? Ja, beroende på den information som finns om denne på nätet kan dennes chanser att få det sökta jobbet både förbättras och försämras. Min vän upplevde det även som att hon blivit kränkt, att hennes integritet hade blivit inkräktad på genom rekryterarens googling av henne. Avvägningen mellan övervakningens syfte och konsekvenser gällande den personliga integriteten är något som Kristoffer Gunnartz diskuterar i boken Välkommen till övervakningssamhället. Han betonar, likt Ström, ”den elfte september” och bombningarna i London som bakomliggande faktorer till den ökade övervakningen av individen och samhället. I sin diskussion om huruvida övervakningen får ske på integritetens bekostnad presenterar han ett citat av den tidigare premiärministern, i Australien, John Howard: ”Den främsta mänskliga rättigheten som du och jag har är att få överleva” . Om man skulle se detta i en rekryteringssituation så legitimeras eventuell kränkning av den arbetssökandes integritet av företagets rätt till överlevnad vilket främlingen eller den ökände är ett hot mot.

Adam Westerholm och Mattias Åström påpekar att det är viktigt att tekniken utvecklas utifrån människans behov och villkor . Detta håller jag med om absolut, problemet blir dock att olika individer har olika behov. Så på vems, vilken människas, villkor skall tekniken utvecklas?

Nu har jag diskuterat konsekvenserna av rekryterarens möte med Google på det individuella planet, både för rekryteraren själv och den enskilde arbetssökande. För att lyfta upp ämnet en nivå och diskutera det i termer gällande teknikhistoria så tror jag inte att detta möte har påverkat på teknikhistoria ännu då det är så pass nytt. Det är en del av vår teknikhistoria så tillvida att det har fötts fram ur den ovannämnda elektroniska revolutionen som har skett inom området övervakning och jag tror att det kommer ha en inverkan på den framtida tekniska utvecklingen vad gäller IT-etik. Den tekniska utvecklingen som har skett inom övervakning och informationssamlande har lett till både fördelar och nackdelar, nackdelar främst ur det politiska och humanistiska perspektiven. Detta innebär att en mer utarbetad och tydlig IT-etik behövs och behovet av detta blir allt tydligare ju närmare konsekvenserna kommer individnivå och gemene man blir varse dem.

Jag tror även att detta möte mellan rekryteraren och Google, tillsammans med annan övervakning och informationssamlande om individer, kommer att leda till att en sparsamhet och ett mer restriktivt förhållningssätt gällande den information som läggs ut på nätet, både från individen och samhället. Cirka hälften av dagens ungdomar bloggar och utav dessa använder 72 % sina riktiga namn . Man kan idag se en naivitet både på individnivå och samhällsnivå inför den information man lägger ut på nätet. Detta kan liknas med hur man tidigare satte ett hänglås på sin dagbok men idag väljer att lägga ut dagboken på nätet där den blir offentlig information. Jag tror att individen o samhället kommer bli mer restriktiva med informationen på nätet och att det kommer utvecklas fler tekniska lås och spärrar för den information som läggs ut så att endast vissa kan komma åt den. Jag var i alla fall ganska snabb med att Googla mig själv och ändra mina Internetvanor efter min väns berättelse om rekryterarens möte med Google.

Vad hittar en kommande rekryterare om dig på Google? Vad vill du att denne skall kunna hitta?`

KÄLLFÖRTECKNING

Böcker

Gunnartz, Välkommen till övervakningssamhället, Bokförlaget DN, Stockholm, 2007.

Gärdenfors, Fängslande information, Natur och Kultur, Stockholm, 2003

Ström, Övervakad: Elektroniska fotspår och snokarsamhället, Liber, Malmö, 2003

Westerholm & Åström, En kognitionsvetenskaplig introduktion till Människa – maskin – interaktion, Studentlitteratur, Lund, 2002.

Tidningsartiklar

Dagens Nyheter, Arbetsgivare kollar jobbsökande på nätet, 2009-01-29

Veckans Affärer, Över en miljard på nätet, sid 17, Nr. 16, 2009-04-16

Uppsatser

Larbo och Petterson, Sökes: rätt individ till rätt tjänst- En studie om rekryteringsföretags arbete med att tolka och skapa en förståelse kring personliga egenskaper i kravspecifikationen. D-uppsats, Uppsala Universitet, 2007.

TV-inslag

Agenda, Sveriges Television, 2009-03-15. (Finns även att se på SVT-Play)