Kontorscynikern väser ”räkmacka” när den där glada skiten återigen får en klapp på axeln av chefen för sitt senaste affärsförslag. Trots att det är kontorets trevligaste kollega det handlar om är det så provocerande att se hur vissa människor verkar ha det lättare med allt de tar sig för. De låter sig inte påverkas av nederlag på samma sätt som vi andra dödliga. De vågar skämta med vd:n och skapar obehindrat nya relationer som fungerar som dörröppnare i karriären. Kvar står vi räddhågsna stackare och undrar varför vi inte blir insläppta
i maktens epicentrum. Jag misstänker att det rör sig om en medfödd framgångsfaktor. För vad kommer egentligen först: lycka eller framgång?
– Det är verkligen ”the million-dollar question”, säger lyckoforskaren Sonja Lyubomirsky, professor i psykologi vid University of California Riverside i USA.
– Forskningen visar att orsakssambandet går åt två håll. Lycka får människor att bli mer framgångsrika och deras framgång gör dem lyckligare.
Den positiva grundinställningen ger alltså vind i seglen. Den ger en högre chans att uppnå det vi ofta definierar som framgång i karriärsammanhang, som status och höga inkomster. Men är den här inställningen genetiskt betingad? Är förmågan att uppnå lycka och framgång medfödd?
– Ja och nej. Jag hävdar att 50 procent av de individuella skillnaderna när det gäller lycka – och därmed möjligtvis också framgång – bestäms av dina gener. Men det betyder inte att du inte har möjligheten att själv ta kontroll över din lycka eller framgång.
Sonja Lyubomirsky och hennes forskarlag har sammanställt ett diagram över vad som påverkar människors lycka, i alla fall i den västerländska världen. Enligt dem styrs 50 procent av generna. 10 procent speglar betydelsen av personliga omständigheter, till exempel civilstånd, ekonomisk status och hälsa. 40 procent har du själv makt över. Det är här ditt eget beteende spelar in. Hur du agerar och uppför dig spelar stor roll, menar Sonya Lyubomirsky.
Gener i all ära, men det är tydligen möjligt att öka på sin framgångspotential genom den egna inställningen. Men blandar vi ihop korten genom att sätta likhetstecken mellan lycka och framgång? Jag vänder mig till Bengt Brülde, docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han forskar om vilka strategier som fungerar för att vi ska må bättre och vara lyckligare.
Finns det ett samband mellan lycka och framgång?
– Ja, lyckliga människor är mer framgångsrika, men det omvända gäller inte alltid. Yttre framgång leder inte alltid till lycka. Det är lyckofrämjande att nå sina mål, men det gäller inte i lika hög grad när målen är materialistiska, som att nå hög status eller tjäna pengar, säger Bengt Brülde.
Undersökningar visar att de som skattat sin lyckonivå högst på en skala ett till tio, är mer sociala, generösa och engagerar sig mer i ideellt arbete. De som placerade sig själva som åtta eller nio på lyckoskalan var ofta framgångsrika i traditionell mening, med god ekonomisk status. Det blir med andra ord problematiskt att sätta likhetstecken mellan lycka och framgång, mellan en glad skit och en lyckad karriärklättrare.
– Vad menar du med framgång? Är det att klättra vidare upp på karriärstegen eller att ha utvecklande relationer? Och vad menar du med karriär? Personligen har jag gjort karriär utan att vara karriärist. Jag tycker att mitt jobb är kul och meningsfullt och strävar därför efter att göra ett bra jobb. Men jag har inte, som vissa andra, haft ambitionen att klättra i graderna och att nätverka på ett smart sätt för att främja min karriär, säger Bengt Brülde och fortsätter:
– Det är lyckofrämjande att jobba mot ett mål, speciellt om målet ifråga inte är materialistiskt. Mål som ”jag vill ha en Porsche” är inte lika lyckofrämjande som idealistiska mål som ”jag vill utvecklas i min yrkesroll” eller ”jag vill förbättra mina personliga relationer”. Idealister är lyckligare än materialister.
Vad är den viktigaste faktorn för ett lyckligt arbetsliv?
– Satsa på arbetets innehåll, jobba med någonting som känns meningsfullt och som inte drivs av yttre statusfaktorer och lön. Vårda dina relationer.
Finns det några strategier för att nå ett lyckligt arbetsliv?
– Egentligen inte, men jag kan säga vad som inte fungerar: Hög status, pengar och att gå på
reklamens myter om att vi blir lyckligare av att se bra ut. Nej, du blir inte lycklig om du är snyggare.
Är du ”en glad skit”?
– Nej, det är jag nog knappast. Men du verkar vara det, du låter glad nu.
Är jag en glad skit? Troligen inte genetiskt. Men det hindrar mig inte från att regelbundet ägna mig åt avancerat självbedrägeri.
”Fake it ’til you make it” är en gammal fin devis från showbiz. Självbedrägeri är alltså ingen ny företeelse för människan. Skillnaden är att det i dag finns professionella coacher som hjälper oss att göra det med finess. Har du inte begåvats med en glad-skit-gen kan de se till att du förvandlas till en sådan ändå. Lösningen stavas mental träning.
Jessica Johannesson är en glad skit av naturen. Och som mental rådgivare hjälper hon numera andra människor att ändra sitt sätt att tänka så att de kan nå framgång, bland annat på jobbet.
– Jag har nog alltid varit en positiv person, men det var först när jag såg vad andra skrivit om mig i min studentmössa, med ord som ”solstråle” och ”när du är med är det aldrig tråkigt”, som jag förstod hur jag påverkade andra med min attityd. I dag är min största drivkraft att kunna göra skillnad för andra.
Hennes budskap är att det är du själv som väljer vilken inställning du vill ha och hur du ska reagera på livets med- och motgångar. Attityden påverkar vår möjlighet att nå våra mål. Du är inget offer för omständigheterna, eller för dina gener heller för den delen.
– Det är så lätt att fokusera på det negativa, vi lägger mer energi på att älta situationer som går dåligt än vi gör på att bekräfta oss själva när vi gör något som är bra. Rycker du på axlarna när du drabbas av en motgång och i stället fokuserar på att ta nya tag för att göra det bättre nästa gång, får du mer kraft att lägga på att nå framgång. Att uppmärksamma din framgång föder ny framgång.
Även om Jessica Johannesson inte själv använt begreppet ”en glad skit” känner hon väl igen personlighetstypen. Personer med en lättsam attityd som vågar anta utmaningar och satsa på att utvecklas. Som är generösa med att dela med sig av sina erfarenheter till andra. De har också en beundransvärd förmåga att parera negativ påverkan från andra, till exempel surkarten som muttrar ”det där går aldrig”.
– Medvetet eller omedvetet – de verkar helt enkelt ha lättare för att distansera sig från negativa element.
En glad skit har förmågan att ladda om, att refokusera för att uttrycka det med sportterminologi.
– Ta till exempel en domslut i en fotbollsmatch: En spelare kan välja att bli riktigt upprörd och börja bråka med domaren. Det tar tid och energi. En glad skit väljer att konstatera utfallet av domslutet och sedan fokusera på att vinna matchen.
Öva, öva, öva. Det är alltså hemläxan för den som inte är en glad skit av naturen. Inte för att prestera bättre, men för att det verkar göra livet både lättare och roligare. För vem vill inte glatt surfa fram genom karriären på en räkmacka?
