10 Apr 2008 kl: 00:00

Från Handels till drogträsk

‘——————————

”Jag försökte dra ett djupt andetag, men hade svårt att få ner luften i lungorna. Klumpen i magen, den frätande oron och det hetsande surret i skallen; kampen mot kroppens och själens tortyrallians var i full gång. En tablettjävel kunde jag väl ändå unna mig?”

Nyutexaminerad från Handels och första dagen på jobbet som finansanalytiker. Henrik är huvudperson i boken Parasiten som delvis bygger på författaren Fredrik Ljungs egna erfarenheter.

– Jag stod utan jobb, hade varit nykter och drogfri ett tag och tänkte att jag hade sabbat mitt cv för all framtid. Syftet med boken var att lyfta fram problematiken utan pekpinnar. Storyn berättade sig självt, säger Fredrik Ljung.

I dag driver han utbildnings- och vårdföretaget Ljung och Sjöberg som hjälper företag att hantera alkohol- och drogproblem.

– I vår verksamhet ser vi att droger blir allt vanligare, inte minst bland högutbildade

akademiker i karaktäristiska högprestationsbranscher, såsom jurister, IT och

managementkonsulter och personer inom finansvärlden, men även inom hotell och restaurang.

Ny forskning vid Stockholms universitet visar också att svenskar dricker allt mer och att unga mellan 20 och 25 år dricker mest av alla. Enligt Fredrik Ljung är även kokainet på stark frammarsch och han berättar även om en ökning av lugnande medel och sömntabletter.

– Det kan bero på ett högt tempo på jobbet, psykisk stress och orimliga krav på sig själv. Kanske har man ett alkoholberoende sedan tidigare, och får man då lugnande tabletter utskrivna av företagsläkaren är det risk att man fastnar på det.

Själv manipulerade och mutade han under en period ett 20-tal läkare för att få recept på tabletter. Pillren kombinerade han med kokain och amfetamin.

– All oro, ångest och nervositet stängdes av väldigt effektivt. Känslan av utanförskap försvann, men samtidigt hade jag motoriken i behåll och kunde tänka klart.

Han poängterar att det därför är svårt för både kollegor och chefer att upptäcka ett drogberoende hos en medarbetare.

– Det man bör fokusera på är frånvarobilden – korta, plötsliga försvinnanden, missade möten. Även kraftiga humörsvängningar och ilska över småsaker, växlingar som att personen

ena dagen är manisk och initiativrik, för att nästa dag bli hängig och isolera sig.

Om du som kollega misstänker ett drogberoende hos en person är steg ett att tala med chefen. Steg två är att konfrontera personen själv.

– Han eller hon kommer att förneka och skydda sitt beroende in i det sista. Men ju mer obekvämt du gör det, desto snabbare blir de negativa konsekvenserna för många.

Ofta är jobbet viktigt för personen och den som kan ställa krav är därför arbetsgivaren. Fredrik Ljung vittnar dock om att det inte är ovanligt att chefer får både person- och självmordshot.

– Även om personen till slut väljer att säga upp sig, kan insikten om att förlora jobbet bli droppen som skapar en spricka i förnekelsen. Många chefer får efter några månader ett telefonsamtal där personen erkänner att chefen hade rätt.

Text: Helena Nilsson