Föregående Nästa

Därför måste du vara ytlig när du söker jobb

Därför måste du vara ytlig när du söker jobb
07 augusti 2010

Vi har lärt oss att fnysa åt ytlighet, men sanningen är att arbetslivet inte skulle fungera utan det. Konsten är att visa upp rätt yta vid rätt tillfälle, och sedan visa att det finns substans också.

Annons

En av mina första chefer skulle intervjua en kille för någon slags mellanposition på företaget. Jag minns inte vilken tjänst det var, och jag tvivlar på att chefen minns det heller. Däremot kan jag sätta pengar på att han minns intervjun.
– Killen hade ett par jeans med knappgylf, fast utan den där tygfliken som täcker knapparna, berättade chefen efteråt.
– Man såg hela raden av knappar och jag visste direkt att den här killen inte skulle få jobbet. Det var hur orättvist som helst, men det enda jag kunde tänka var ”vilken slags människa har ett par sådana byxor på sig på en jobbintervju?”

Det här är ”yta” i dess mest renodlade form. Killen med knapparna var kanske kursetta på Harvard, men det spelade ingen roll. Hans bristande insikt i ytans betydelse gjorde att han gick miste om ett jobb.

Använd systemet till din fördel

Yta, söka jobb, CV, utseende

Ytlighet må ha en negativ klang, men i jobb-sökarsammanhang är den en absolut nödvändighet. Det spelar roll hur du ser ut på ytan, både formellt på CV:t och brevet och i verkligheten om du kommer till en intervju.

Du kan fnysa åt att människor generaliserar och har förutfattade meningar om dig, men det hjälper inte om målet är att få det jobb som du förtjänar. Antingen förstår du hur systemet fungerar och använder det till din fördel, eller så blir du ett offer för ytans godtycklighet.

 

 

TIPS 1: DITT CV OCH PERSONLIGA BREV

CV:t och brevet – det ytligaste

Till att börja med finns det två sorters yta – pappers­ytan och kött-och-blod-ytan. Vi börjar med CV:t och brevet, de mikroskopiskt smala skivorna av dig själv som ryms på två A4-papper. Fyra år på universitet summeras i 20 ord eller färre. Ytligare än så blir det inte.

Men det är så här det måste vara. Rekryterare vill ha systematik så att de kan jämföra dig med andra sökande.
– Ju krångligare och längre CV du har, desto mindre chans har du eftersom dina ansökningshandlingar är det första intrycket vi får, säger
Ida Wate, konsult på rekryteringsföretaget Sifferverket.
– Jag skulle inte säga att vi vill ha ytlighet, efter­som det är viktigt att få en äkta bild av personen och om han eller hon passar in på företaget vi rekryterar för. Det finns dock en gräns mellan personligt och privat och det kan vara bra att tänka på vilken information om dig som är relevant för tjänsten, säger hon.

Gösta Tydesten, konsult hos chefsrekryteraren Mercuri urval i Malmö, håller med:
– Man ska bejaka sin personlighet, men är man för kreativ och frångår alla mallar blir jobbet svårare för oss som läser väldigt många handlingar. Som med allt annat här i livet får man delvis anpassa sig för att säkerställa att man åtminstone kommer med till en första träff.

45 sekunder för varje CV

Yta, söka jobb, CV, utseende

Forskning från norska handelshögskolan BI visar att vissa arbetsgivare använder så lite som 45 sekunder för att skumma igenom varje CV.
– Sambandet mellan CV-läsning och val av rätt kandidat är tyvärr inte alls särskilt starkt. Många arbets­givare är rädda för att bli lurade av kandidaterna och letar efter anledningar att sortera bort folk ur ”intressant”-högen, säger Jan Ketil Arnulf vid skolans institut för ledarskap och organisation.

Han och hans kollegor i Oslo genomförde förra året ett experiment som visade att alla former av ”kreativa” CV:n minskade chanserna att bli kallad till intervju med hälften.
– Kandidater med solida kvalifikationer för ett jobb bör inte fumla bort sina chanser genom att skicka in ett icke-traditionellt CV, säger han.

 

TIPS 2: PÅ INTERVJUN

Vilken tredimensionell yta visar du upp?

Om du lyckas ta dig över det första hindret och blir kallad till intervju inställer sig frågor kring en helt annan och mer tredimensionell yta – du själv.

Nu vill rekryteraren veta betydligt mer än det du skrev på CV:t, och inte minst vill hon eller han se vilken yta du visar upp i verkliga livet.
– Ibland är det svårt att se förbi en polerad yta. Men det är vårt jobb att ställa så många följdfrågor som möjligt för att komma under den omedelbara fasaden, säger Ida Wate på Sifferverket.
– Det bästa är att hitta en balans mellan att vara dig själv och att lämna ett positivt avtryck. Är man osäker är det alltid bättre att vara ärlig. Det påverkar mer om rekryteraren i efterhand får veta att du inte var ärlig under intervjun.

Använd haloeffekten till din fördel

Men även om du är ärlig är det i stort sett omöjligt att presentera en helt rättvisande yta under en intervju. I en så komplicerad situation som ett första personligt möte inträder nämligen den så kallade haloeffekten,
som gör att en kandidat som gör ett gott tidigt intryck även tillskrivs andra positiva egenskaper, helt tagna ur luften.

Enligt samma logik gör den omvända haloeffekten att någon med knapparna på utsidan av jeansen ses som opålitlig och oansvarig.

Lika godtyckligt, lika orättvist, lika oundvikligt. Och vid det korta möte som en anställningsintervju är hinner man sällan göra något djupare intryck än så.
– Forskning har visat att en arbetsgivare bestämmer sig inom de första fem minuterna om han ska anställa en person eller inte, och ägnar sedan resten av intervjun till att rättfärdiga sitt beslut. Det betyder att de flesta chefer anställer människor de tycker om i stället för den som är mest kompetent, säger Beth Minter, director of talent acqusition vid hälsovårdsföretaget Emdeon i Nashville i USA.

”Magkänslan” – katastrofalt dålig rekryterings­metod

Yta, söka jobb, CV, utseendeHon har tidigare arbetat med rekrytering vid storföretagen Dell och Sprint. Problemet här är att de flesta chefer överskattar sin förmåga att ”efter en fika” kunna bedöma om en kandidat passar eller inte. ”Magkänsla” har
visat sig vara en katastrofalt dålig rekryterings­metod.

Här har duktiga rekryterare ett ansvar för att försöka bredda bilden av en sökande.
– Det är viktigt att vi förhåller oss kritiska till vår egen bedömning, säger Ida Wate.
– Ibland kommer det kandidater som vid första handslaget inte ger intryck av att passa för tjänsten men som efterhand växer bara man ger dem lite tid. Det är viktigt för oss att tänka på att många är spända inför en intervju och att de kan behöva hjälp att slappna av för att visa sitt rätta jag.

 

”De bästa jobben går inte till folk som mejlar sina CV:n”

Och här närmar vi oss kärnpunkten. Att visa upp en yta är en nödvändig del av ansöknings­processen. Problem uppstår först när det inte är din egen yta du visar upp, utan en tillkämpad version av dig själv som du tror att arbetsgivaren vill se. Inte nog med att det blir svårt att hålla liv i ett sådant skådespel i längden, det är även svårt att lura en duktig rekryterare.

Det handlar om att vara genuin, äkta, autentisk. Vi skriver gärna på våra CV:n att vi pratar engelska flytande, men om man skriver ”English: floating” (sann historia) avslöjar man direkt att det saknas substans under ytan.
– De bästa jobben, världsklassjobben, de jobb som folk skulle döda för, de jobben går inte till folk som mejlar in sina CV:n. Aldrig någonsin,
menar den amerikanske entreprenören och författaren Seth Godin.
Nej, drömjobben får man genom att ha ett gott rykte och goda referenser, menar Godin. Eller ett lyckat projekt att visa upp, eller en insiktsfull blogg. Motsatsen till yta, med andra ord. Substans i form av ett gott renommé som man har fått kämpa för.

Jobbigt, eller hur? Det är kanske därför yta och image har blivit så gångbart, för att det utlovar en genväg till ett erkännande som normalt tar flera år av idogt arbete att uppnå?

Trösten är att övergången från yta till substans är något du kan förbereda dig på, eller åtminstone ha i bakhuvudet under ansökningsprocessen.

Värre är det när den yta du visar upp under en intervju inte är en bättre version av dig själv, utan en sämre. Många ofrivilliga kroppsliga reaktioner sätts igång när vi är stressade eller nervösa, och för många av oss innebär det rodnande kinder, svettiga handflator och en oförmåga att uttala de enklaste ord utan att staka sig.

 

TIPS 3: KÄMPA MOT DISKRIMINERING

Din klädsel och ditt beteende tolkas fritt

Ännu värre är det när din ”yta” är din hudfärg eller ditt namn. Institutet för arbetsmarknads­politisk utvärdering studerade 18 000 jobb­sökande år 2007 för att se vilka som kallades på intervju. Undersökningen visade att ett icke-nordiskt namn ger nästan 25 procent färre kontakter än ett nordiskt.

Den här ytan är det förstås svårt att göra något åt. Det enda du kan göra om du drabbas är att försöka bevisa diskrimineringen. Din klädsel och ditt beteende är däremot en öppen fråga fri för tolkning av den som intervjuar dig.

Är det orättvist när en invandrare inte kallas tillbaka på grund av hennes hudfärg? Absolut. Är det orättvist att en duktig programmerare inte får jobbet för att han satt och petade sig i näsan under intervjun? Mindre klockrent, men fullt tänkbart.

 

Henrik Harr
Publicerad 07 augusti 2010
Föregående Nästa