4 Nov 2011 kl: 00:00

Dålig självkänsla ger jobb

”Vi letar efter medarbetare som, för det första, är mycket smarta, för det andra, osäkra och därmed drivs av sin osäkerhet, och för det tredje, tävlingsinriktade.” Så säger den tidigare McKinsey-vd:n Ron Daniel i en intervju med affärsmagasinet Fortune om företagets jakt på talanger. Med andra ord: Högpresterare som trots en snygg examen och ett vasst cv tvivlar på sin förmåga, och därför konstant försöker att överträffa både sig själva och alla andra. ”Insecure overachievers” brukar de kallas, och det är inte bara konsultbolaget McKinsey som har insett vinsterna med att anställa dem.

– Det är allmänt vedertaget att på högpresterararbetsplatser är det pintjockt av insecure overachievers i korridorerna. Det är folk som har fått höra ”oj, vad du är duktig” sedan de var fem och är livrädda för att inte prestera på topp, säger Sara Sterner, nätverks- och kommunikationschef på talang- och rekryteringsföretaget Nova agentum.

Hon konstaterar att hon själv har hand om ett arkiv fullt av insecure overachievers – och att det finns företag som utnyttjar dem och deras osäkerhet är ingen hemlighet.
– Söker man de bästa får man en viss typ av människor. Högpresterare är ofta insecure overachievers. De är jätteduktiga, men har en bristande självkänsla. Många organisationer har byggt upp hela sin verksamhet på det. Man har folk som jobbar dygnet runt, utan bra lön, för bekräftelsen, för att få höra att de är duktiga.

Och de flesta gör det utan att klaga, säger Sara Sterner – de har ju det coolaste jobbet på det bästa företaget.
– Problemet är att överpresterare blir normen på en del arbetsplatser och att det går inflation i arbetsprestationerna. Tar du dig inte ur det efter ett par år blir det din undergång, för det funkar aldrig i längden.

Därför uppskattas låg självkänsla

Att alla arbetsgivare sätter självkänsla och självförtroende högt är alltså en sanning med modifikation. Faktum är att ”högt självförtroende” kom först på en tiondeplats när TCO lät arbetsgivarna ranka de viktigaste egenskaperna, långt efter lojalitet och ansvarstagande. Nina Jansdotter, beteendevetare och karriärcoach, har skrivit boken Självkänsla på jobbet. Även om hon tror att de flesta företag uppskattar vinsterna med en hög självkänsla hos sina anställda tycker hon att man ska vara medveten om att det finns företag och chefer som har en annan uppfattning.

– Det kan vara krångligare med anställda som vet sitt värde, vågar säga nej och sätter gränser. Det kan upplevas som hotande av chefer och ledning. Människor med låg självkänsla är lättare att leda och ifrågasätter mindre – om man nu är ute efter folk man kan manipulera, säger hon.

Att din chef kan dra nytta av din osäkerhet har också den amerikanske ledarskapsforskaren Francis Flynn, professor vid Stanford graduate school of business, upptäckt. I hans senaste forskningsprojekt visade det sig att personer som är lagda åt skuldkomplexhållet är de som presterar allra bäst. De är dessutom mer lojala, mer engagerade och blir bättre chefer. Till exempel har de skuldbenägna lättare att genomföra uppsägningar. De känner skuld, men hanterar sina negativa känslor på ett bättre sätt eftersom de har förmågan att se till organisationens bästa.
– Vår slutsats är att skuld aktiverar ett ansvarstagande för våra handlingar, säger Flynn i Harvard business review.

De negativa effekterna som de förväntade sig att hitta fann de däremot inga belägg för. De skuldbenägna verkar varken vara mer stressade eller trivas sämre än sina mer bekymmersfria kollegor.
– Vem kunde tro att skuld är en del av hemligheten bakom den perfekta medarbetaren? frågar Flynn retoriskt.

Skammen får oss att ta ansvar

Om sambandet mellan skuldkänslor och ansvarstagande är outforskat inom organisations-teorin, är det desto mer välkänt inom psykologin. Psykologen och författaren Marta Cullberg Weston skriver i sin bok Från skam till självrespekt, att skammen också har en positiv funktion – att få oss att ta ansvar. Däremot tycks vår benägenhet att känna skuld och skam ha trubbats av, menar hon.

– Förr var det självklart att man levde upp till sina åtaganden och försökte rätta till sina misstag. I dag är det många som regelmässigt kommer för sent och sjukskriver sig utan att vara sjuka och lämnar kollegorna i sticket. Skäms man inte över sitt beteende gör man heller ingenting för att ändra på det, säger Marta Cullberg Weston.

Undvik att bli utnyttjad

Att det finns arbetsgivare som ser fördelar med en dålig självkänsla innebär förstås inte att det är bra för karriären att känna sig usel. Francis Flynn poängterar att han inte rekommenderar chefer att försö Dålig självkänsla, få jobb, osäker, jobba hårt ka framkalla skuldkänslor hos sina medarbetare eftersom man ännu inte vet vad det finns för nackdelar – bara att de med all sannolikhet finns.

Så hur ska man förhålla sig till arbetsgivare som gärna utnyttjar sina anställdas svaga sidor? Ett sätt är förstås att undvika dem. Ett annat är att åtminstone vara medveten om vad man ger sig in i – och att man på sikt måste ändra sitt sätt att jobba, säger Sara Sterner på Nova agentum.

– Ge det några år, men släpp det när du tar steget vidare. Vill du till en ledarroll måste du lära dig att delegera – du kan inte ha total kontroll över allting. Och har du två kräksjuka barn som spyr i kors hemma måste du kunna säga ”du, jag måste dra, du får styra upp det här”, säger hon.

– För att kunna göra det måste du bli medveten om vad du gör och vad som styr dig – och du måste sträva efter att bli en secure achiever. Dit kommer du genom självinsikt och självkännedom: Jag vet att jag är bra, jag behöver inte överbevisa det. Du levererar fortfarande, men du behöver inte hela tiden överleverera. Då har du balansen.