Föregående Nästa

Birgitta Ohlsson – med aptit på politik

Birgitta Ohlsson – med aptit på politik
21 augusti 2013

Hon har Europa som arbetsplats och siktar på ett jobb för FN i New York. Det enda som egentligen skrämmer henne är när hon inte känner någon hunger. Möt Birgitta Ohlsson, ministern som alltid vill mer.

Annons

Innanför dörrarna tillBirgitta Ohlssons rum i Rosenbad hänger Jesus på väggen. Han bär svarta högklackade skor och håller i en pudervippa. Runt honom sitter ett gäng transvestitlärjungar i röda lackstövlar, stråhattar, string och urringat. Fotot heter Nattvarden och är ett av verken i konstnären Elisabeth Ohlson Wallins fotosvit Ecce Homo. Det var när Birgitta tillträdde som EU-minister som hon blev tillfrågad om vilken konst hon ville ha på väggarna. Valet fick stor uppmärksamhet och drog igång en stor debatt. Men att ta ställning och stå för sina åsikter är ingenting Birgitta någonsin har varit rädd för.

 

– En egenskap jag har som är bra inom politikenär att jag inte är så himla beroende av mitt anseende eller vad folk tycker om mig. Jag kan vara den enda personen runt ett bord som tycker en sak, men jag skulle aldrig tveka för att stå för det. Det är likadant i regeringen. Även om jag inte får fullt stöd för det jag säger vågar jag alltid stå för mina åsikter.

 

Det starka engagemanget har Birgitta haft ända sedan barnsben, berättar hon. Redan i tonåren började engagemanget för djurens rättigheter och för att stoppa kosmetiska tester på djur.

– Båda mina föräldrar var politiskt aktiva och det pågick ständigt diskussioner runt middagsbordet. Dessutom är jag ensambarn så jag fick mycket utrymme för att uttrycka mina åsikter.

 

 

Att Birgitta Ohlsson skulle följa sina föräldrars fotspår in i politiken var ändå inte en självklarhet. Som liten var hon ganska tillbakadragen och blyg, långt ifrån klassens medelpunkt. Det är i alla fall så hon beskriver sig själv som barn, som en typisk medelklasstjej.

Det var först när hon läste statsvetenskap och internationella relationer på Stockholms universitet som hon började engagera sig politiskt och gick med i Liberala ungdomsförbundet. Till en början var det inte alls så genomtänkt.

– Min plan just då var att stanna inom universitetsvärlden och kanske börja forska.

 

Samtidigt skrev Birgitta väldigt mycket, något som så småningom ledde till en praktikplats som ledarskribent på Dagens Nyheter. Detta i sin tur öppnade en ny karriärdörr och tiden som följde jobbade hon som ledarskribent på ett flertal olika tidningar, bland annat på Vestmanlands Läns Tidning, Västerbottens-Kuriren och Sundsvalls Tidning.

Jag tror att det är jättenyttigt för unga personer att röra på sig och jobba i olika städer. Vi ska inte vara så storstads- och Sverigefixerade. Livet finns inte bara runt Stureplan i Stockholm eller längs Avenyn i Göteborg, det finns så otroligt mycket mer därute. Det enda jag kan ångra i min karriär så här långt är att jag inte tog chansen att studera utomlands via Erasmus eller liknande.

 

 

Under tiden dåBirgitta jobbade som skribent var tankarna på en politisk karriär fortfarande ganska långt borta. Det var först när hon blev nominerad till ordförandeposten för Liberala ungdomsförbundet som hon för första gången på riktigt började satsa på politiken.

– År 1999 blev jag utsedd till ordförande, först då började jag tänka på att jag gärna senare skulle ställa upp till riksdagen.

 

När väl tankarna på en politisk karriär stod allt mer i fokus gick det snabbt. 2002 blev hon invald i riksdagen, vilket följdes av att hon blev utsedd till utrikestalesman för Folkpartiet och ledamot i utrikesutskottet. Under denna period var hon även ordförande för Liberala Kvinnor och grundade feministnätverket Felira. Sedan 2010 är hon Sveriges EU-minister samt demokrati- och konsumentminister.

 

– Just nu har jag två huvuduppgifter på mitt skrivbord. Det ena är EU:s långtidsbudget. Min andra stora grej, som är min europeiska baby, är att få igång en granskning av mänskliga rättigheter inom medlemsländerna i EU. Det är tufft att komma med i EU, men när en nation väl är medlem är det ingen som riktigt granskar dessa frågor nationellt. Detta jobbar jag hårt för nu, att få igång en granskning.

 

 

Just den här dagen har Birgitta precis kommit tillbaka från Paris där hon har medverkat på en konferens om lesbiska, gay, bisexuella och transpersoners rättigheter i Europa. Dagarna dessförinnan var hon i det polska parlamentet i Warszawa och talat om HBT-rättigheter och hur vi kan motverka homofobiskt våld inom EU. Som Sveriges EU-minister blir det en hel del resor i jobbet, i snitt en gång i veckan. Däremellan är det intensiva dagar i Stockholm med såväl tidiga morgnar som sena kvällar.

 

Det går inte att låta bli att undra vad det är som driver henne framåt, är hon aldrig nöjd?

– Nej det är jag inte. Jag har alltid haft ett starkt engagemang och vill kunna påverka samhället till det bättre. Att vara politiker kan jämföras med ett lejon på savannen. Du måste vara hungrig hela tiden. Om du lägger dig ner och är mätt uträttar du ingenting. Det är farligt.

 

När vi pratar om en av Birgittas hjärtefrågor, feminismen, återkommer metaforen om hunger, någonting hon tycker saknas i den feministiska debatten i Sverige i dag.

– När jag möter unga tjejer i dag märker jag att många tar jämställdheten för givet. Men vi måste komma ihåg att det inte alltid har varit som det är i dag och att det fortfarande kvarstår mycket att göra. Bara en sådan sak som att kvinnor fortfarande tar ut 76 procent av föräldraledigheten. Själv är jag uppvuxen med en mamma som alltid har påmint mig om vikten av att kunna försörja sig själv. Jag tror jättemycket på ekonomiskt oberoende. Att ha sin egen lön och sin egen plånbok. Det måste unga tjejer tänka på. Det är farligt att slå sig till ro och tro att allt är bra, för så är det inte. En mätt feminist är en dålig feminist.

 

 

På frågan om hur Birgitta ser på framtiden är det uppenbart att hon själv är långt ifrån mätt och belåten. Någon gång i framtiden vill hon gärna jobba för FN i New York och en önskedröm hon har är att leda en internationel människorättsorganisation.

– Om jag någon gång tvivlar på mig själv så är det när jag inte känner någon hunger. Då är det väldigt viktigt att vara ute och träffa människor och se att man kan göra skillnad. Det finns så mycket därute att ändra på och det går att göra skillnad. Det gäller bara att ha lite tålamod, någonting man måste ha som politiker. Om inte annat lär man sig det.

 

Andra lärdomar frånpolitiken som Birgitta menar är viktiga i alla delar av livet är att sluta vara en perfektionist i alla lägen och istället fokusera på det som verkligen är viktigt.

– När jag var yngre var jag ältandets drottning. Var inte allting perfekt kunde jag gräma mig i veckor. Men som politiker överlever du inte om du ältar allting eller gör varenda liten detalj till 100 procent. Om du vill komma framåt måste vissa saker vara good enough. Att inte nöja sig är en annan sak, det handlar om att vara målmedveten och att satsa på det som är viktigt för just dig.

 

 

BIRGITTA OHLSSON

FÖDD: 20 juli 1975 i Linköping.

GÖR: EU-minister.

FAMILJ: Maken Mark, dottern Stella och mopsen Winston.

BOR: I Vasastan i Stockholm.

RESDAGAR PER ÅR:I snitt en resa per vecka. Är i Bryssel var tredje vecka men besöker också många andra städer.

EU-LAND JAG SKULLE BO I:Som min livssituation ser ut nu med småbarn skulle jag välja Danmark. Där skulle jag kunna kombinera föräldra-skapet med karriären vilket är få länder förunnat. Många EU-länder är nästan som u-länder när det gäller nivån på feminism.

 

 

Birgittas 5 tips till unga i karriären:

Skaffa en mentor. Varför inte ringa en person som du tycker verkar bra? De flesta blir smickrade och glada för att få frågan. Tänk strategiskt och hitta en mentor som är prestigelös, äldre och inte är verksam i samma bransch som du.

 

Rör på dig. Var inte så storstads- och Sverigefixerad. Det är jättenyttigt att flytta och prova på att jobba i olika städer och länder. Världen kretsar inte bara runt Stureplan och Avenyn.

 

Var lite egoistisk. Relationer och privatliv är självklart jätteviktigt, men framför allt kvinnor måste lära sig att sätta sig själva mer i centrum.

 

Utnyttja åren av frihet. Gör sådant du verkligen vill. Vissa saker kan vara svåra att få till när du blir äldre och kanske skaffar familj. Åren du har nu kommer inte tillbaka. Bygg grunden för att kunna leva din dröm.

 

Fråga dig själv, lever du ditt eget liv och din egen dröm eller någon annans?

 

 

Andra läsvärda intervjuer:

Dubbla karriärroller för Ebba Hultkvist Stragne

Multientreprenören Michel Issa: ”Viktigt att dela med sig”

 

Malin Letser
Publicerad 21 augusti 2013
Föregående Nästa